Visa sökformulär

Fastighetsgränser

Här kan du få hjälp att ta reda på var gränser till fastigheter går. Vi beskriver också varför kartan inte alltid stämmer överens med verkligheten.

För dig som vill veta var gränsen går

Det finns olika typer av sätt att visa var fastighetens gräns går.

Gränsutvisning

Behöver du få fastighetsgränser utmarkerade inför byggnation eller liknande kan du beställa gränsutvisning. Vi kan oftast visa gränsens läge genom en enkel mätningsåtgärd. Då använder vi enklare träpinnar, så kallat träläkt, för att visa gränsen.

Beställ gränsutvisning Länk till annan webbplats.

Vid beställning ska du ange dina kontaktuppgifter, fastighetbeteckning och vilken eller vilka gränspunkter som ska visas.

Gränsutvisning debiteras per timme, då ingår förberedelser, resor och utförande. Debitering sker utifrån byggnadsnämndens taxa.

En gränsutvisning är inte en förrättningsåtgärd och det innebär att gränsutvisningen har inte någon juridisk verkan. Gränsutvisningen innebär inte heller något beslut från lantmäterimyndigheten.

Särskild gränsutmärkning

Behöver du få fastighetsgränser utmarkerade mer varaktigt och juridiskt gällande kan du ansöka om särskild gränsutmärkning. Det är en lantmäteriförrättning som innebär att en ny varaktig gränsmarkering sätts ut. Särskild gränsutmärkning går att göra om det är juridiskt klart var gränsen går.

Ange vilken gräns du önskar få utmärkt i din ansökan, det räcker med en enkel kartskiss.

Ansökan om lantmäteriförrättning

Fastighetsbestämning när gränsmarkeringar inte finns kvar

Ibland det är helt oklart var gränsen mellan två fastigheter går kanske för att gamla gränsmarkeringar har försvunnit. Det kan till exempel vara på grund av att gamla gränsmarkeringar försvunnit eller att gränserna runt fastigheten inte är så kallade lagligen bestämda.

Då kan vi bestämma var gränsen går. Det kallas det för fastighetsbestämning. Det sker via en lantmäteriförrättning. Vid en fastighetsbestämning gör vi en mer grundlig och undersökande utredning samt har en dialog med berörda fastighetsägare.

Ange vilken gräns som önskas fastighetsbestämmas i din ansökan, det räcker med en enkel kartskiss. Även grannen kommer att bli berörd av förrättningen.

Läs mer om fastighetsbestämning

Om fastighetsgränser och hur de är utmärkta

Gränserna bestämmer fastighetens omfattning på marken och vad man äger. Vad som styr gränsernas sträckning skiljer sig åt mellan så kallade lagligen bestämda gränser och ej lagligen bestämda gränser. I Jordabalken finns mer information om gränser.

Jordabalken första kapitlet Länk till annan webbplats.

När ni tittar på Västerås kommuns digitala karta och utskrifter från den (till exempel nybyggnadskartan) vill vi att ni är medvetna om att gränserna i kartan inte är juridiskt gällande och att de kan vara av varierande kvalitet. Eftersom kartan är digital uppfattas den ofta som väldigt exakt, men så är det inte alltid.

Juridiskt sett är det gränsmarkeringarna som finns på marken som avgränsar fastigheten. När det inte går att återfinna gränsmarkeringarna används oftast förrättningskartan från när gränsen kom till för att bedöma gränsens rätta läge.

Tidigare redovisning i större kartblad

Kartan har inte alltid varit digital. Tidigare redovisades fastighetsindelningen i Västerås i större kartblad. Dessa uppdaterades manuellt genom att man suddade den utgående gränsen och ritade in den nya. När kartan digitaliserades gjordes det till största delen manuellt, vilket i sig ger en osäkerhet i kvaliteten. Det är även beroende på förrätningsåtgärd som det finns skillnader i redovisning och kvalitet.

Ändrat kartsystem

Västerås kommun har ett flertal gånger bytt kartsystem och detta kan också ha en viss inverkan. Tidigare bestod Västerås av flera lokala koordinatsystem som senare har lagts ihop vilket medför att det kan finnas systematiska fel i flera områden. Det kan även vara skillnad mellan stad och landsbygd.

Fastighetsindelningen i kartan är dagsaktuell, men fastighetsgränserna har kommit till under en lång tidsepok och är framställda med vitt skilda metoder. De gränser som syns i kartan har därför stora variationer i lägesnoggrannhet, från centimeternivå till ett medelfel på tiotals meter.

Med dagens moderna teknik har vi möjlighet att mäta mer exakt än man hade för till exempel hundra år sedan. Detta kan bland annat visa sig genom att måtten på äldre kartor inte alltid stämmer med de verkliga måtten i områden med brant eller besvärlig terräng.

Uppdatering av kartan

Västerås kommuns digitala karta uppdateras med information från flygfotografering och genom mätningar på plats, till exempel vid utredning av områden som skall detaljplaneras, arbete med nybyggnadskartor samt vid ändring av fastighetsindelningen. En del områden kan ha mer aktuell information än andra områden.

Se filmen Hitta dina gränser

Filmen berättar om varför kartan inte alltid stämmer med verkligheten och vad som egentligen gäller. Är du osäker på var gränserna till din fastighet går kan du kontakta Lantmäterimyndigheten hos oss i Västerås stad.

Det är statliga Lantmäteriets film.

Så här markeras gränser

Rör i marken vanligast nuförtiden

Rör som slagits ner i marken är i dag det vanligaste gränsmärket. Det förekommer även hål eller dubb i sten eller berg (ibland omgivet av en huggen fyrkant), rör som fästs i sten eller berg eller gjutits fast i betong, spik i asfalt och trästolpar (i myrmarker).

Rör nedstucket i marken omgiven av gräs.

Exempel på rör i marken

Råstenen vanlig i skog och på landsbygd

Råstenen är den vanligaste av äldre gränsmarkeringar. Den består i allmänhet av en rest toppig sten, något nedgrävd. Runt råstenen ligger ofta mindre stenar och stenskärvor. Ibland lades tegelskärvor eller träkol under röset för att visa att det var ett verk av människohand. I enstaka fall kan råstenen utgöras av en jordfast sten. Då är den ofta på något sätt märkt med någon inhuggning samt att det ligger mindre stenar eller skärvor runt den för att utmärka dess status.

En sten med en markering på, så kallad råsten

Exempel på råsten

Tänk på att alla markeringar är inte gränsmarkeringar för fastigheter

Ibland kan man ta fel eftersom inte alla markeringar eller hävder är fastighetsgränser. I tätorter är det vanligt att stödmurar, häckar, staket, plank och liknande är tecken på en hävdad gräns. Ett rör i marken eller ett hål i berget kan vara en gränsmarkering, men det kan även vara olika punkter som används för mätningsarbeten. De är markerade på samma sätt. Det finns ingen text på markeringen så det framgår inte vilket ändamål den har. Dessutom kan det finnas andra rör som sticker upp ur marken, till exempel vattenledningsrör.

Det är straffbart att flytta eller ändra en gränsmarkering

Om du, av misstag, har råkat flytta en markering får du inte sätta tillbaka den på egen hand. Om ett gränsmärke riskeras att skadas, till exempel vid ett anläggningsarbete, bör gränsmarkeringen mätas in innan arbetet påbörjas.