Centrala staden

I de centrala delarna av staden finns ett brett utbud av bostäder, kommersiella lokaler och kommunal service. Området är idag hem åt drygt 9 200 personer.

Flygbild över centrala Västerås.

Det här är centrala staden

Här är hjärtat av Västerås! Den som kommer till Västerås med kollektiva färdmedel anländer till Centralstationen och möts av Mälaren söderut och stadens utbud av nöjen och kommersiell service norrut. Centrala staden omfattar centrumdelarna öster om Svartån innanför Cityringen samt stadsdelarna Östra hamnen, Lillåudden, Kungsängen, Östermalm, Herrgärdet och Kyrkbacken. I Centrala staden finns flera kännetecken och besöksmål. Så som Västerås slott, Skrapan, Stadshuset, Centralstationen, nöjesområdet i Östra hamnen och flera parker i form av bland andra Vasaparken, Stadsparken och Rudbecksparken.

Vilka bor här?

År 2023 bodde det 9 415 personer i Centrala staden. Befolkningen ökade med 167 personer mellan 2022 och 2023. Framöver förväntas befolkningen i området minska med ungefär 200 personer fram till 2028 till följd av en åldrande befolkning. I Centrala staden är åldersgruppen 20-29 år överrepresenterad, medan andelen barn och unga är lägre jämfört med Västerås kommun totalt.

Om du vill veta mer om invånarna som bor i Centrala staden kan du titta på våra faktablad med statistik om stadsdelar och områden i Västerås:

Faktablad med statistik

Centrala stadens placering i Västerås

Om du klickar på filterfunktionen nere i kartans högra hörn kan du välja vad du vill visa. Du kan se exempelvis förskolor och skolor, kollektivtrafik, mötesplatser, idrottsplatser och särskilda boenden som finns i området.

Service och utbud

I centrala Västerås ligger huvudbiblioteket med ett barnbibliotek. Här finns många livsmedelsbutiker, detaljhandelsbutiker, och shoppingmöjligheter med både stora kedjor och små butiker, samt rikligt med konst och historia. Vi är stolta över att det var i Västerås som Erling Persson, år 1947, öppnade sin första HM-butik.

Västerås city erbjuder ett brett nöjes- och kulturutbud med caféer, restauranger, barer, nattklubbar, konserter, teater, bio, och museum. Det hålls regelbundet evenemang som kulturnatt, biltävlingar, skidåkning, uppträdanden och festivaler på platser som Fiskartorget, Stora Torget och Bondtorget.

Det finns flera parker, bland annat Vasaparken, Stadsparken, Viktor Larssons plats, Rudbecksparken, Botaniska trädgården och Svartåstråket. Vasaparken, den största, är en grön entré till city med gamla träd, en damm och perennplanteringar. Stadsparken har Sveriges riksträd Ornäsbjörken, och Botaniska trädgården är Sveriges äldsta gymnasieträdgård.

Svartån rinner genom city och flera fontäner porlar runt om i staden. På Torggatan finns en vattenlek-fontän vid konstverket Leos sköldpadda och på Melkertorget finns den praktfulla melkerfontänen. Vid Östra hamnen finns vattenspegelfontäner och en konstbevattnad gräsyta vid Munkängen. År 2020 invigdes Faunapassagen vid Turbinhuset för att öka den biologiska mångfalden och förbättra fiskbestånden i Svartån. Faunapassagen är också en plats för att lära sig om fiskvandring och faunan i Svartån.

På kartan ovan ser du vilka förskolor, skolor, särskilda boenden och andra verksamheter som finns i området. Om du vill veta mer om dessa kan du klicka på länkarna nedan.

Barn och utbildning - Västerås stad

Omsorg, stöd och hjälp - Västerås stad

Uppleva och göra - Västerås stad

 

Bebyggelse

Svartån var viktig för Västerås utveckling under medeltiden. Kyrkbacken är den plats som bäst visar det medeltida Västerås med sina trähus och smala gränder. På 1600-talet bestämde staten att Västerås skulle få en mer rätvinklig stadsplan. Kungsgatan tillkom och nya broar byggdes över Svartån.

Under senare delen av 1800-talet flyttade fler människor till städerna för att arbeta i fabriker. Då byggdes banker, teatrar, skolor, sjukhus och tågstationer. Större industriföretag, som ASEA, byggde stora fabriker och bostäder för arbetarna. Arbetarbostäder på Östermalm byggdes 1913–1917.

Västerås stadshus byggdes i fyra etapper från 1952 till 1988, ritade av stadsarkitekt Sven Ahlbom. Mellan 1953 och 1970 byggdes stora varuhus som Sigma, Metro, EPA, Punkt och Domus i centrala Västerås. Gallerian byggdes 1985–1987 och är förbunden med Punkt och Västerås kongress och konserthus. Skrapan byggdes 1988–1990, och Västerås nuvarande resecentrum byggdes 1997.

Idag fokuserar stadsplaneringen på att knyta staden till Mälaren, ta bort barriärer och omvandla industriområden till nya stadsdelar. Stationsområdet utvecklas till en levande stadsdel med blandad bebyggelse.
(Källa: Berättelsen om Västerås innerstad Länsmuseets dnr: VLM 180113 Emma Karp)

Här kan du läsa mer om bebyggelsens framväxt:
Så byggdes Västerås (vasteras.se)

Här kan du ta del av kulturmiljöunderlag för Västerås innestad:
Kulturmiljöunderlag Västerås innerstad delområde centrala innerstaden (vasteras.se)

Bostadshusen i centrum är från 1900-talet och framåt. Sedan år 2000 har nya bostäder byggts på Östermalm, Östra hamnen och Lillåudden. I centrala staden är cirka en procent av bostäderna småhus, 89 procent flerbostadshus och 10 procent specialbostäder för studenter och äldre. Av bostäderna är 50 procent bostadsrätter och 48,4 procent hyresrätter.

På kartan nedan ser du hur bebyggelsen växt fram över olika årtionden. Årtalen är generella och viss variation kan förekomma inom varje kvarter.

centrala bebyggelsebild

Trafik och transporter

Viktiga stråk i väst-östlig riktning är Kungsängsgatan, Stora gatan och Södra Ringvägen. Viktiga nord-sydliga stråk är Hamngatan, Kopparbergsvägen, Vasagatan, norra och östra Ringvägen. Från centrala staden har du närhet till E 18, ringleden och andra vägar som leder dig ut till Västerås stadsdelar och områden. Varutransporter till de centralt belägna affärerna går genom en tunnel under city för att minska biltrafiken i centrum.

Den centrala staden är navet för alla busslinjer och huvudcykelstråk. Härifrån kan du ta dig med buss eller cykel i vilken riktning som helst. Här finns även stadens resecentrum där du även kan byta till regionbussar och tåg vidare ut i världen.

Västerås har Sveriges största markvärmesystem på totalt ca 199 000 m², vilket motsvarar ca 28 st fotbollsplaner. Av denna totala markvärmda yta finns ca 105 000 m² i centrala staden (motsvarar ca 15 fotbollsplaner). Markvärmen ökar tillgängligheten och har besparat västeråsarna otaliga halkolyckor genom åren.

Kontakta oss

Statistik- och analysfunktionen

För frågor angående statistik om Västerås

Nå statistik- och analysfunktionen via Västerås stads kontaktcenter 021-39 00 00

statistikochanalys@vasteras.se