I de centrala delarna av staden finns ett brett utbud av bostäder, kommersiella lokaler och kommunal service. Området är idag hem åt cirka 9400 personer.
Här är hjärtat av Västerås! Den som kommer till Västerås med kollektiva färdmedel anländer till Centralstationen och möts av Mälaren söderut och stadens utbud av nöjen och kommersiell service norrut. Centrala staden omfattar centrumdelarna öster om Svartån innanför Cityringen samt stadsdelarna Östra hamnen, Lillåudden, Kungsängen, Östermalm, Herrgärdet och Kyrkbacken. I Centrala staden finns flera kännetecken och besöksmål. Så som Västerås slott, Skrapan, Stadshuset, Centralstationen, nöjesområdet i Östra hamnen och flera parker i form av bland andra Vasaparken, Stadsparken och Rudbecksparken.
År 2021 bodde det 9 402 personer i Centrala staden. Fram till och med 2031 förväntas befolkningen i området öka med närmare 17,3 procent vilket ger en befolkning på ungefär 11 000 personer. Detta kan jämföras med hela Västerås kommun som förväntas växa med 12 procent. Mellan 2020 och 2021 ökade befolkningen i Centrala staden med 28 personer till följd av ett positivt födelsenetto på 40 personer (antalet barn som föddes var fler än antalet personer som avled) och ett flyttningsunderskott på 12 personer (något fler flyttade från än till området).
I befolkningspyramiden visas befolkningsstrukturen i Centrala staden jämfört med Västerås kommun totalt. Den största skillnaden är att det i Centrala staden bor en större andel yngre vuxna i åldern 20 – 34 år samt en mindre andel barn än i Västerås kommun totalt.
Om du vill veta mer om invånarna som bor i Centrala staden kan du titta på våra faktablad med statistik om stadsdelar och områden i Västerås:
Om du klickar på filterfunktionen nere i kartans högra hörn kan du välja vad du vill visa. Du kan se exempelvis förskolor och skolor, kollektivtrafik, mötesplatser, idrottsplatser och särskilda boenden som finns i området.
Sammanlagt finns sju stycken förskolor inom detta område. Bland annat är Utanby förskola, som är som är Västerås äldsta förskola sedan 1947 med närhet till parker, grönområden och kultur, belägen här. Kyrkbackens förskola är centralt placerad med närhet till Djäkneberget, stadsbiblioteket och torget medan Rudbecksparkens förskola ligger intill Rudbecksparken i nära anslutning till konstmuseet, stadsbiblioteket, teater och andra kulturaktiviteter. På Lillåudden, ett stenkast från Mälaren och grönområden, finns Fyrtornets förskola.
När det kommer till utbud av skolor finns en grundskola, Herrgärdsskolan, för årskurs F-5. I centrala Västerås finns även Sveriges första gymnasium, Rudbeckianska gymnasiet, som ligger centralt intill domkyrkan. Det är en teoretisk skola med möjlighet att välja till idrott och kultur för den som är intresserad av det. År 2023 firar skolan sitt 400-årsjubileum. Förutom Rudbeckianska finns hela nio ytterligare gymnasieskolor i centrala Västerås, som erbjuder en stor variation av utbildningar. För barn och ungdomar finns Centralens fritidsklubb och fritidsgård som ligger i Växhusets lokaler.
På Herrgärdet i norra delen av området finns tre stycken gruppbostäder, ett servicehus för äldre, ett boende för personer med funktionsnedsättning och ett missbruksboende. Vidare finns mottagningsenheten Origo som vänder sig till nyinflyttade barn till Sverige mellan 6–16 år.
I centrala staden ligger Västerås huvudbibliotek med tillhörande barnbibliotek. Det finns ett stort utbud av livsmedelsbutiker, butiker inom detaljhandel m.m. Shopping, med både butikskedjor och små mysiga butiker, mitt ibland konst och gammal historia. Västerås city erbjuder allt det! Vi är stolta över att det var i Västerås som Erling Persson, år 1947, öppnade sin första H&M butik.
Caféer, restauranger, barer, nattklubbar finns i området. Det är restaurangtätt i Västerås och få städer i samma storlek har så många restauranger nämnda i White Guide. Välj mellan många spännande alternativ och koncept.
På nöjes- och rekreationssidan finns en bred palett av möjligheter. Stadsparkens nyrenoverade lekplats med strandtema och alla andra centrala parker såsom Vasaparken, Stadsparken, Viktor Larssons plats, Rudbecksparken, Botaniska trädgården och Svartåstråket för att nämna några. Vasaparken är den största parken i Västerås och kommer man från stationen är parken är grön entré till citykärnan. I parken står det många träd som är över 100 år gamla, en damm och perennplanteringar. I stadsparken finns en Ornäsbjörk som är Sveriges riksträd sedan 1985. Botaniska trädgården är Sveriges äldsta gymnasieträdgård och utvecklades i början av 1900-talet till en klassisk botanisk trädgård. Vasaparken är konstbevattnad och Vasaparksdammen har ofta besök av gräsänder. I Botaniska trädgården vid Rudbecksgymnasiet finns konstbevattning och två fontäner varav en är den vackra fontänskulpturen Morgonbad.
Genom city rinner Svartån och det finns flera fontäner på olika platser runt om i staden. Rudbecksparken är en grön oas i city med fontän, lekplats och hundrastgård. På Torggatan finns en vattenlek-fontän invid konstverket Leos sköldpadda och på Melkertorget hälsas alla välkomna av den praktfulla melkerfontänen. Fontänen vid stadshuset porlar året runt. Längs vattnet i Östra hamnen har staden vatten-spegel-fontäner och en konstbevattnad gräsyta i intilliggande Munkängen. År 2020 invigdes Faunapassagen i Svartån vid Turbinhuset, som syftar till att öka den biologiska mångfalden i Svartån och få mer livskraftiga fiskbestånd. Faunapassagen är också en plats för västeråsare och besökare att lära sig mer om hur fiskvandring fungerar och att lära känna faunan i Svartån.
Kulturutbud finns det gott om med evenemang i Växhuset, Konserthallen, Västmanlands teater, museum, bio, offentlig konst och Västmanlandsmusiken. Det anordnas regelbundet arrangemang av olika slag, exempelvis kulturnatt, biltävlingar, skidor eller skridskoåkning, uppträdanden, festivaler och liknande i Centrum, till exempel på Fiskartorget, Stora Torget eller Bondtorget. På vintern spolas Melkertorgets isbana (privat) samt en isbana på Herrgärdsplanen.
Svartån hade stor betydelse för stadens framväxt redan på medeltiden. Kyrkbacken är den plats där det idag bäst går att ana det medeltida Västerås med sina trähus vid smala krokiga gränder. Staten bestämde på 1600-talet att gatorna i Västerås och i många andra svenska städer skulle regleras. År 1647 upprättades en plan och under de följande tjugo åren genomfördes en långsam förändring av stadens medeltida snirkliga planlösning till en mer rätvinklig. Bland annat tillkom Kungsgatan, och nya broar anlades över Svartån.
Under 1800-talets andra hälft började allt fler människor flytta in till städerna för att arbeta i fabriker. Byggnader av officiell prägel så som banker, teatrar, skolor, lasarett och tågstation byggdes i staden från 1800-talets mitt.
De större industriföretagen uppförde stora industribyggnader i det som då var utkanten av staden. ASEA:s Mimerverkstad som byggdes 1912–1915 var vid byggnadstiden ett av Europas största industrikomplex. Arkitekt Erik Hahr stod för den yttre gestaltningen. Industriernas etablering i staden och inflyttning av människor medförde en stor bostadsbrist. Flera av industrierna byggde bostäder för deras arbetare som låg nära fabrikerna. På Östermalm byggdes 1913–1917 arbetarbostäder som storkvarter i kvarteren Ivar, Josef och Kåre.
År 1952 togs det första spadtaget till Västerås stadshus och huset byggdes därefter i fyra etapper mellan åren 1953 och 1988. För byggnadsritningarna stod stadsarkitekt Sven Ahlbom.
Under en intensiv period från 1953–1970 uppfördes de stora varuhusen Sigma, Metro, EPA, Punkt och Domus i centrala Västerås. Varuhuset Gallerian vid Stora gatan byggdes 1985–1987 och är förbunden med varuhuset Punkt via gångbroar och även med Aros kongresscenter, byggt på 1990-talet, och Västerås konserthus från 2002. Skrapan är ritad av arkitekter Boris Culjat och Bengt Ahlkvist och uppförd 1988–1990. År 1997 byggdes Västerås resecentrum.
Dagens stadsplanering handlar om att knyta staden till Mälaren, bygga bort barriärer, omvandla industriområden och att komplettera staden med ny bebyggelse. Stationsområdet, som tidigare inrymt olika verksamheter och industrier, utvecklas till en levande stadsdel med blandad stadsbebyggelse. (Källa: Berättelsen om Västerås innerstad Länsmuseets dnr: VLM 180113 Emma Karp)
Sedan år 2000 har det byggts bostäder i Östra hamnen och på Lillåudden.
I Centrala staden är endast cirka en procent av bostadsbeståndet småhus samtidigt som 87,2 procent är flerbostadshus. Övriga 11,4 procent utgörs av specialbostäder vilket innefattar studentbostäder och bostäder för äldre/funktionshindrade. Detta speglar också upplåtelseformerna där 50 respektive 48,4 procent bor i bostadsrätter respektive hyresrätter.
Du kan läsa mer om bebyggelsens framväxt på ”Så byggdes Västerås” Så byggdes Västerås (vasteras.se).
På kartan nedan ser du hur bebyggelsen växt fram över olika årtionden. Årtalen är generella och viss variation kan förekomma inom varje kvarter.
Viktiga stråk i väst-östlig riktning är Kungsängsgatan, Stora gatan och Södra Ringvägen. Viktiga nord-sydliga stråk är Hamngatan, Kopparbergsvägen, Vasagatan, norra och östra Ringvägen. Från centrala staden har du närhet till E 18, ringleden och andra vägar som leder dig ut till Västerås stadsdelar och områden. Varutransporter till de centralt belägna affärerna går genom en tunnel under city för att minska biltrafiken i centrum.
Den centrala staden är navet för alla busslinjer och huvudcykelstråk. Härifrån kan du ta dig med buss eller cykel i vilken riktning som helst. Här finns även stadens resecentrum där du även kan byta till regionbussar och tåg vidare ut i världen.
Västerås har Sveriges största markvärmesystem på totalt ca 199 000 m², vilket motsvarar ca 28 st fotbollsplaner. Av denna totala markvärmda yta finns ca 105 000 m² i centrala staden (motsvarar ca 15 fotbollsplaner). Markvärmen ökar tillgängligheten och har besparat västeråsarna otaliga halkolyckor genom åren.
SKRIV UT