Visa sökformulär

Tonårsguiden

Välkommen till Tonårsguiden. Här har vi samlat information om olika frågor, som ett stöd till dig som är förälder eller annan viktig vuxen till en tonåring.

Tonårstiden är en spännande, utvecklande och krävande period då tonåringen behöver vuxna som kan visa vägen. Tonårstiden är även en hoppfull tid. Det är en ny period då man kan fördjupa relationen med sin tonåring.

Hjärnan är färdigutvecklad vid 25–30-årsåldern. Frontalloben (prefrontala cortex), hjärnans chef, är den del av hjärnan som mognar sist. Här finns alla verkställande funktioner såsom förmåga att planera, fatta beslut, stoppa impulser, framtidsplanering, sållande av intryck, riskbedömning med mera. Under tonåren genomgår frontalloben i hjärnan en kraftig ombyggnation/förändring, vilket kan visa sig på olika sätt i tonåringens beteende och humör. Föräldrar kan uppleva sin tonåring:

  • trött
  • känslostyrd
  • impulsiv
  • egocentrerad
  • ambivalent

Att tonåringen har:

  • svårt med empati
  • svårt att se konsekvenser av sitt handlande
  • svårt att planera
  • svårt att organisera
  • svårt att prioritera

Eftersom frontalloben som hjälper oss att hantera starka känslor inte är färdigutvecklad i tonårshjärnan, kan tonåringen reagera starkt känslomässigt på till exempel om föräldern påminner tonåringen om att städa sitt rum och det kan lätt resultera i utbrott. Ilska och rädsla är känslor som kan väcka starka upplevelser. Det är lätt att hamna i affekt när man till exempel är arg, och då säga saker man ångrar. Det här förekommer hos både vuxna och barn. Bra att komma ihåg att tonårshjärnan inte har samma tillgång till impulskontroll som vuxenhjärnan, därför är det viktigt att den vuxne behåller lugnet och ansvaret för att situationen inte eskalerar.

Tonårshjärnan är mycket känslig för kemisk påverkan såsom till exempel alkohol. Dopamin är en kemisk substans och är en del av hjärnans belöningssystem, som gör att vi känner tillfredsställelse. Under tonåren ökar mängden dopamin, vilket innebär att tonåringen drivs av snabba belöningar och har också lättare att utveckla beroenden.

Tonåringen kan vara vilse i livet, därför är det viktigt att vuxnas bemötande är präglat av värme, vänlighet, stöd, respekt och förståelse. Det är en tuff period för tonåringen och föräldern men är en övergående fas i livet.

Frågor och svar

Min tonåring har dålig självkänsla, vad kan jag göra för att hjälpa?

Min tonåring har en negativ självbild och är ofta ledsen och bekymrad för att bli vuxen. Som förälder försöker jag stötta men vet inte hur jag ska gå tillväga.

Tveka inte att kontakta någon professionell. Det är ibland lättare för ungdomar att prata med någon utanför familjen som de inte har någon relation till.

Du kan vända dig till skolkuratorn eller Västerås stads familjecentrum i området där du bor. Även hos ungdomsmottagningen kan tonåringar få hjälp till att förändra sin självbild.

Du som förälder kan hjälpa med att få tonåringen att se det hon/han är bra på. Prata med din tonåring om hon/han vill och diskutera vad hon/han vill ändra på och till vad.

Familjecentrum Länk till annan webbplats.

UMO, en ungdomsmottagning på nätet Länk till annan webbplats.

Föräldraskapsstöd i region Västmanland, 1177 Länk till annan webbplats.

Relationer kan se olika ut, vara olika starka och betyda olika mycket. Tonåringen är i en ny fas i livet, alltifrån att hitta sig själv i ett nytt sammanhang till att ta mer ansvar, beslut och utvecklas till att bli vuxen. Samtidigt genomgår tonåringen stora förändringar fysiskt, kognitivt och känslomässigt som en del i utvecklingen. Tonåringens relationer till andra, såsom föräldrar, syskon, bonusfamilj, kompisar, lärare med flera, kan sättas på prov.

Föräldrar, annan viktig vuxen eller tonåring

Att vara förälder är den viktigaste, men också den svåraste, rollen man har i livet. Relationen mellan förälder och barn förändras över tid, och kanske mest under tonårstiden. Föräldrar kan uppleva att de inte känner igen sitt barns beteende. Tonåringen kan bli mer privat och dra sig tillbaka, och vill inte umgås lika mycket med sina föräldrar, vilket är naturligt, då kompisar under tonåren blir allt viktigare. Föräldrar kan uppleva sig som mindre viktiga, känna sig oftare avvisade och kan ha svårt att nå sin tonåring. Det är viktigt att inte ta det personligt, utan se det som en del i utvecklingen och ge inte upp. Du som förälder är viktig, du är tryggheten och basen i din tonårings liv! Dina värderingar, attityder och förhållningssätt påverkar din tonåring!

Ökad frihet, ökat ansvar

Tonårstiden innebär på många sätt en ökad frihet. Tonåringen kan fatta egna beslut och får mer och mer bestämma över sig själv. Samtidigt innebär den större friheten också större krav på att ta ansvar. Föräldrar börjar omvärdera sitt barn och ser honom eller henne som någon som är på väg att bli vuxen – och med det kommer frågor att dyka upp om vad som är rimligt att begära av en tonåring.

Föräldrar upplever att de kan hamna i en ond cirkel med tjat, besvikelse och misstro. Det som fungerade innan tonårstiden (tider, kompisar, skola, dator, mobil, städa rummet, plocka ur diskmaskin, tvätt och så vidare) kan resultera i tjat och bråk.

Ramar och kramar

Det är viktigt att du som förälder skapar goda förutsättningar för att relationen till din tonåring ska må bra. Det går att göra det på olika sätt:

  • Avsätt tid tillsammans (göra något roligt ihop), gärna dagligen (även 15 minuter gör skillnad).
  • Uppmärksamma det din tonåring gör bra.
  • Uppmuntra din tonåring på olika sätt (kram, leende, tummen upp, ord med mera).
  • Lyssna och var nyfiken på vad din tonåring har att säga.
  • Bekräfta din tonårings känslor.
  • Behåll lugnet och var tålmodig.
  • Visa kärlek och respekt.

En god relation behöver näring och omtanke regelbundet. Ibland utmanas relationen och ni föräldrar är förebilder för er tonåring. Är ni två föräldrar är det en god idé att komma överens om vad som ska gälla och vad som är viktigt för er.

Det kan vara bra att diskutera med tonåringen i en situation som inte är konfliktfylld, i ett sammanhang där det inte nyligen hänt något som varit upphov till bråk. Ha gärna familjemöte för att tillsammans hitta lösningar och avsluta gärna med något trevligt ihop.

Gör allt du kan för att lyssna på vad tonåringen har att säga, förklara varför du vill ha det på ett visst sätt och ge utrymme för tonåringen att tänka på saken eller komma med egna förslag.

Kompisar

Tonåringen har behov av grupptillhörighet, av att kunna påverka sin livssituation, att utvecklas och bli mer självständig och kunna uppleva glädje. En del tonåringar byter vänkrets, klädstil och attityder när de blir äldre. Kompisar tar alltmer plats, och numera umgås man inte bara fysiskt utan även digitalt. Kompiskretsen kan därmed vara inom närmaste omgivningen men även runt om i världen. Relationen till kompisar kan pendla och det är lätt att hamna i konflikter, tonåringen har svårt att se sin egen del i situationen och har lättare att skylla på andra. För att ta del av tonåringens vardag är det en god idé att uppmuntra sin tonåring att bjuda hem sina kompisar. Det är också bra att föräldrar har kontakt med varandra.

Grupptryck

Utifrån hjärnans utveckling är tonåringen mer benägen att följa känslan och inte konsekvensen av sitt handlande vilket innebär att de kan ta större risker. Det här beteendet kan öka när man är i grupp än när man är ensam. Tonåringen kan vara nyfiken och impulsiv och söker snabba belöningar.

Eftersom tonåringen är lättpåverkad kan förfrågningar från fel umgänge vara smickrande och för en del svåra att motstå, vilket kan göra att man hamnar i problem/kriminalitet (alkohol, narkotika, stöld med mera). Det är viktigt att som förälder veta vilka kompisar/kontakter ens tonåring har och att ha en dialog kring det.

Bra med koll, inte kontroll

Tydlighet och överenskommelser är viktiga komponenter under tonårstiden. Tonåringen kommer att röra sig mer och mer utanför hemmet, vilket är naturligt då hen är i en frigörelseprocess. Som förälder är det bra att komma överens med sin tonåring om vad som gäller.

  • Vem ska du vara med?
  • Vad ska du eller ni göra?
  • Var ska du eller ni vara?
  • När kommer du hem?
  • Hur kommer du hem?
  • Hur håller vi kontakt?

Prata gärna med andra föräldrar. Se om de har liknande förhållningssätt gällande exempelvis spel, utetider och annat.

Frågor och svar

Min tonåring har "dåliga" vänner, vad kan jag göra?

Min tonåring har hamnat i slagsmål och jag misstänker att det har med en dålig umgängeskrets att göra. Vart kan jag vända mig för att få hjälp innan det blir värre?

Att tonåringen fått en dålig umgängeskrets är ett vanligt problem. Kontakta Västerås stads familjecentrum på ditt område och boka in en tid hos familjevägledning ungdom.

Det kan vara skönt att kanske komma först som förälder och prata igenom situationen och de funderingar man har runt sitt barn med någon utomstående. Därefter träffas hela familjen.

Att ta tag i situationen på ett tidigt stadium är viktigt. Då brukar det vara lättare att ändra på det som inte fungerar.

Familjecentrum Länk till annan webbplats.

Hur blir jag en bra förälder till mina barn?

Mina tonåringar säger att jag bara tjatar och gnäller och det slutar ofta med bråk när de inte gör som jag säger. Andra föräldrar säger att det inte är bra för barnen att man skriker på dem. Hur ska jag göra rätt? Jag vill att mina barn ska må bra, men också att de ska göra det man förväntar sig, som läxor och att hjälpa till lite hemma.

Det finns säkert många föräldrar som känner igen sig i din fråga. Vi vill alla våra barns bästa, men det kan under tonårstiden vara svårt att hitta ett sätt som fungerar bra. Ungdomarna ska ju frigöra sig och vill göra saker på sitt egna sätt. De vill ta eget ansvar, även om de kanske inte klarar det.

Viktigt är att man sätter sig ner med tonåringen och pratar igenom när det blivit fel och diskuterar hur man kunnat/kan göra annorlunda. En del föräldrar anmäler sig till föräldrautbildningar för att få verktyg så att familjeklimatet blir bättre. De flesta som gått en kurs säger att de fått verktyg så att de kan göra annorlunda och inte hela tiden bråka om samma saker.

Men man är en bra förälder om man vill sina barns bästa och om man funderar över hur man kan få till det utan bråk, det vill säga det gäller i stort sett alla föräldrar. Ta chansen och bli stärkt i din föräldraroll genom att gå en föräldrautbildning.

Stöd till familjer och föräldrar Länk till annan webbplats.

Är jag för överbeskyddande mot min tonåring?

Min tonåring har börjat gå på fester. Jag som förälder har nolltolerans när det gäller alkohol och min tonåring har accepterat det. Är jag för överbeskyddande med alla regler? Gör jag rätt eller hämmar jag min tonårings självständighet när jag alltid vill prata med föräldern till den som har fest och kolla om de vet om det?

Nej, du hämmar inte din tonårings självständighet. Du visar omsorg. Din tonåring verkar tycka att det är helt okej att du säger det du gör och ringer och kollar med föräldrarna.

Det hade varit bra om fler föräldrar gjorde så, för precis som du skrev så kan det hända mycket på fester som föräldrar inte känner till. Det viktigaste är att du har en öppen och rak kommunikation med din tonåring om hur du tänker, känner och varför du gör det du gör. Lyssna på tonåringens tankar och om du märker att han/hon har argument som du tycker är kloka så kan ni förhandla er fram till något som båda är nöjda med.

Hur ska jag få min tonåring att följa reglerna vi sätter upp?

Konsekvenser är en bra strategi att använda sig av i förebyggande syfte. För att konsekvenser ska fungera behöver tonåringen veta om dem innan. Det innebär att när en regel bestäms behöver en konsekvens som följer av att bryta mot regeln också bestämmas.

Ett exempel: Du ska vara hemma kl 20.00 på vardagar. Om du inte är hemma då blir det avdrag till nästa kväll med den tid du kommit försent. Detta förebygger att tonåringen misslyckas när han eller hon vet om konsekvensen i förväg.

När du som förälder bestämmer dig för vilka regler som ska gälla, behöver du och din tonåring sätta er ner för en diskussion. Syftet är att inkludera tonåringen och hjälpa henne/honom att ta ansvar för situationen och samtidigt väcka hennes/hans samarbetsförmåga.

Sedan är det viktigt med regelbunden uppföljning. Det innebär att ni sätter er ner och följer upp både regler och konsekvenser regelbundet, även när det fungerar.

Det finns föräldrautbildningar på Västerås stads familjecentrum som du kan gå. De hjälper dig att stärka kommunikationen och relationen mellan dig och din tonåring.

Föräldrautbildningar Länk till annan webbplats.

Hur slutar jag tjata på min tonåring?

Som tonårsförälder kan det ofta kännas som om det enda du gör är att tjata på din tonåring. Vilket ofta kan kännas lika frustrerande för dig som för din tonåring.

Tänk efter vad du brukar tjata om. I vilka situationer tjatar du, blir trött, besviken och arg? Tänk efter om ni har tydliga regler och rutiner kring frågan/situationen. Tonåringar är experter på att förhandla och då är det extra viktigt att du själv är klar över vilka regler som gäller. Är du själv tydlig med att reglerna följs? Om det finns situationer där det funkar – tala om det för din tonåring. Beröm och positiv feedback fungerar ofta mycket bättre än tjat.

Kan jag vända mig till en psykolog för att få veta vad mina tonåringar vill?

Jag som tonårsförälder ligger i skilsmässa och ska på rättegång angående ensam vårdnad för mina tonåringar. Jag har svårt att veta vad de egentligen vill, kan jag vända mig till en psykolog?

Om en tonåring behöver prata med någon vuxen utanför familjen rekommenderar vi i första hand skolkurator, skolpsykolog eller liknande. Västerås stads familjecentrum eller barn- och ungdomshälsan kan också vara ett alternativ.

Om syftet med samtalet gäller att barn ska uttrycka vad de "egentligen vill" ska man nog komma ihåg att barn ofta är lojala mot sina föräldrar. Inte sällan säger barnet det som de tror att mamma eller pappa vill höra. Det kan därför vara svårt att ta reda på ett barns vilja. I ditt fall handlar det om tonåringar och de har oftast lättare att se till sina egna behov och veta hur de vill ha det. I fall där tonåringen lever med föräldrar som har svåra konflikter kan det även för stora barn vara svårt att självständigt uttrycka en egen vilja.

Västerås stads familjerättsgrupp för samtal med barn när de utreder vårdnads-, boende- eller umgängesfrågor på uppdrag av tingsrätt, och ibland även i samarbetssamtal. Varken i utredningar eller i samarbetssamtal använder de sig av psykolog för att ta reda på vad barn vill. Det är viktigt att komma ihåg att barn i samtalen med familjerättsgruppen får chansen att uttala sig. Med detta menas att de även har rätt att inte uttrycka någon åsikt, och istället lämna åt de vuxna att komma fram till en lösning som är bra för dem.

Familjerättsgruppen Länk till annan webbplats.

Vem har rätt till studiebidraget – jag eller min tonåring?

Vem ska studiebidraget gå till? I vilken ålder har tonåringen rätt till bidraget? Det kan vara svårt att hitta information om detta.

På CSN kan man hitta följande information: Studiehjälpen ingår i utbildningspolitiken, men har även en viktig roll inom familjepolitiken. Studiehjälpen ska bistå föräldrarna i deras skyldighet att stå för sina barns försörjning under den tid de får sin gymnasiala utbildning.

Flera andra familjepolitiska stöd är knutna till studiehjälpen. Den som inte får studiehjälp kan inte heller få dessa stöd. Om en studerande i gymnasial utbildning inte studerar på heltid, så kan han eller hon inte få studiehjälp.

Detta får till följd att familjen inte kan få förlängt underhållsstöd, barnpension eller flerbarnstillägg för barnet. Barnet får inte heller räknas med vid bedömningen av rätt till bostadsbidrag. Om den studerande inte betraktas som heltidsstuderande så får det alltså konsekvenser, inte bara för studiehjälpen, utan även inom många andra förmånssystem.

Från den dagen tonåringen fyller 18 år betalas studiebidraget ut till honom eller henne. Innan dess går bidraget till vårdnadshavare. Som förälder bestämmer man då hur mycket av detta som går till barnet. Då bör man komma överens om vad pengarna ska räcka till. Ger man hela studiebidraget till sitt barn kan man bestämma att det ska täcka kläder, nöjen, mobil etc. Att som ungdom få ha hand om egna pengar och lära sig att spara och prioritera är en bra träning inför vuxenlivet.

Men som sagt - när barnet är under 18 år går bidraget till föräldern, för att vara en del i försörjningen. Å andra sidan behöver ungdomar också ha egna pengar att förfoga över – och den summan bestämmer man som familj, utifrån de förutsättningar man har.

Bankernas hemsidor har ofta rekommendationer och snitt för hur mycket barn och ungdomar bör ha per månad.

Vad gör man när man inte är överens som tonårsföräldrar?

Att vara oense om exempelvis tider att komma hem, hur mycket pengar en tonåring ska ha eller hur mycket tonåringen ska hjälpa till hemma är vanligt förekommande, både för föräldrar som bor tillsammans och för föräldrar som bor på olika ställen.

Att inte vara överens kan tära på parrelationen så man som förälder kan känna sig ensam i att möta upp sina barn. Det är lätt att tro att lösningen ligger i att finna en hållning där båda gör likadant. Det kan i vissa fall vara en lösning. Det kan även fungera med att foga samman de olika tankarna om hur man ska förhålla sig till en bra helhet som blir bättre än att göra på det ena eller andra sättet.

Att hitta några frågor där man håller en tydligt enad linje förmedlar en trygghet till tonåringen och visar på att föräldrarna respekterar varandras åsikter.

En utmaning som förälder är att respektera den andra förälderns sätt att svara an på sin tonåring. Att ha tilltro till att den andra klarar av att möta sin ungdom på ett tillräckligt bra sätt är också en hjälp för den andra vuxna att lära och växa som förälder.

Ibland kan det behövas en utomståendes råd och stöd. Då finns Västerås stads familjerådgivning, för vuxna som har svårigheter i par- eller familjerelationer. Fokus är på relationen och familjerådgivningen tar emot både par och familjer. All kontakt sker frivilligt, utan registrering, och det förs inga journaler. Familjerådgivningen har absolut sekretess, som bland annat innebär att det är möjligt att vara anonym.

Familjerådgivningen Länk till annan webbplats.

Vad bör jag som förälder tänka på vid en separation för att det ska bli så bra som möjligt för barnen?

De flesta barn klarar föräldrars separation bra. Barn som mår bäst efter en skilsmässa är de som fått en förklaring till skilsmässan. Svårast har de barn där föräldrarna fortsätter att "kriga" och såren aldrig fått läka.

Det är viktigt att förklara för sitt barn att det inte har någon skuld till skilsmässan och förklara varför föräldrarna ska flytta isär. Utgångspunkten är att barn ska ha rätt till båda sina föräldrar även om de inte bor tillsammans längre.

Håll barnen utanför eventuell vuxenkonflikt, det vill säga bråka inte inför barnen, prata inte illa om varandra. Barnen måste få vardera förälders tillåtelse att älska båda sina föräldrar lika mycket. Barn riskerar att fara illa om de tvingas välja sida eller vilken förälder de ska vara mest lojal med. När det gäller t ex boende kan barn lätt hamna i lojalitetskonflikter om de ska välja hos vem de vill bo. Var lyhörd för barnens vilja och önskemål, men var också noga med att låta dem få veta vilka förutsättningar som gäller.

Tänk på att ett barns sorg kan se annorlunda ut än de vuxnas och att reaktioner på separationen kan försvinna men också återkomma senare under barnets utveckling. Låt barnet uttrycka sina känslor.

Tänk på vart och ett av barnens behov. Det kan vara svårt när man själv kanske är mitt uppe i en kris/sorgearbete över sin separation, som ju också kan innebära kris och sorg för ett barn.

Västerås stads familjerättsgrupp kan erbjuda så kallade samarbetssamtal, det vill säga en möjlighet för föräldrar att träffas tillsammans med en samtalsledare för att lösa frågor om t ex vårdnad, boende och umgänge efter separationen.

Familjerättsgruppen Länk till annan webbplats.

Vad kan man göra om en tonåring mår dåligt av en separation?

Föräldrarna kan inte prata med varandra. Den ena föräldern har träffat en ny som tonåringen inte tycker om. Tonåringen måste flytta mellan föräldrarna fast hon/han inte vill. Hur löser man sådana här situationer som återkommer gång på gång?

För att barn inte ska komma i kläm är det viktigt att föräldrar gemensamt kan lösa de frågor som berör dem, till exempel hur boendet och umgänget ska vara utformat. I föräldrars beslut ska barnets vilja lyssnas in utifrån dess ålder och mognad. Att ta gemensamma beslut är givetvis svårt när man som förälder tycker olika och har svårt att prata med varandra.

Västerås stads familjerättsgrupp erbjuder samarbetssamtal, ett samtalsforum för separerade föräldrar som behöver hjälp att kommunicera med varandra och fatta gemensamma beslut som rör barnen. Kontakta familjerättsgruppen om ni vill veta mer om vilket stöd de kan erbjuda er.

Familjerättsgruppen Länk till annan webbplats.

När får tonåringar själva bestämma vilken förälder de ska bo hos?

En vanlig missuppfattning är att ett barn själv får bestämma från tolv års ålder. Det finns inte någon absolut åldersgräns, men generellt kan man säga att föräldrar ska ta mer hänsyn till barnets vilja ju äldre det är.

Barnets ålder, men också hur moget det är, spelar roll när man ska besluta hur tungt barnets egen vilja ska väga. Barn har alltid rätt att uttrycka sin åsikt och har rätt att bli lyssnat på. Men det är först när man fyller 18 år som man har rätt att bestämma helt själv.

Har ni funderingar kring vårdnad, boende och umgänge kan ni alltid höra av er till Västerås stads familjerättsgrupp.

Familjerättsgruppen Länk till annan webbplats.

Hur ska man göra när tonåringen inte vill träffa den ena föräldern efter skilsmässan?

Hur ska man göra i situationen där tonåringen inte accepterar att föräldrarna skiljt sig? När den ena föräldern får skulden för allt och där tonåringen nu vägrar åka till den föräldern och dennes nya.

Det kan vara svårt för barn till separerade föräldrar att hantera flera stora förändringar som sker så snart inpå varandra. En separation mellan föräldrarna är svår nog, men något som barn lär sig acceptera när de fått sörja färdigt. Även att en av föräldrarna träffar någon ny är en stor förändring.

Föräldrar måste komma ihåg att det inte är barnen som valt en ny och att de behöver få anpassa sig till den nya situationen i sin egen takt.

Att tonåringen väljer att stå på den ena förälderns sida kan bero på flera orsaker. En orsak kan vara att tonåringen upplever denne som mest utsatt, ensam och mer behöver tonåringen. En annan infallsvinkel kan vara att det faktum att den andra föräldern träffat en ny gör skilsmässan mer definitiv och att han/hon därför får ut för tonåringens besvikelse. Många barn hoppas på en återförening, även om det inte är realistiskt. Att en förälder träffat en ny kan förstöra den förhoppningen.

Vänd er till Västerås stads familjerättsgrupp för stöd och råd. Där kan ni exempelvis få hjälp med att få igång ett umgänge.

Familjerättsgruppen Länk till annan webbplats.

Min tonåring vägrar åka till sin pappa, hur ska jag göra?

Det är svårt att tvinga en tonåring till umgänge om han eller hon inte vill. Det bästa är om båda föräldrarna lyssnar och tar reda på varför hon eller han inte vill åka till den andra föräldern.

En tonåring har inte samma behov som ett yngre barn och ett umgänge som var bra för en åttaåring kanske behöver förändras för att passa en tonåring bättre.

Kompisar och andra intressen blir allt viktigare i tonåren och det är helt naturligt. Om ni tillsammans som föräldrar inte själva kan hitta en lösning kan ni ta kontakt med Västerås stads familjerättsgrupp. De kan erbjuda så kallade samarbetssamtal som en möjlighet för föräldrar att träffas och prata om umgänget tillsammans med en samtalsledare.

Familjerättsgruppen Länk till annan webbplats.

För de flesta tonåringar fungerar skolan bra. För en del kan skoltiden innebära större krav, högre skolprestation och stress. Den kan också innebära skoltrötthet, mindre motivation och ork till skolan, skolk och ökad frånvaro.

Skolan kan vara en bidragande faktor till slitningar i relationen mellan förälder och tonåring. Det kan bli mycket tjat om sovtider, väckning, frukost, läxor, prov. Du som förälder är viktig för att din tonårings skolgång ska gynnas på bästa sätt!

En fungerande skolgång är en viktig skyddsfaktor för barn och tonåringar. Tonåringen har behov av:

  • goda kompisrelationer
  • fungerade relationer med lärare och andra vuxna på skolan
  • att nå måluppfyllelse
  • veta vad som förväntas av en
  • trygghet, trivsel och studiero i skolan

Som förälder är det viktigt att:

  • prata gott om skolan
  • stötta din tonåring kring sov- och matrutiner för att orka skoldagen
  • stötta din tonåring kring skolarbetet
  • ha en fungerande relation med skolan

I skolan arbetar många olika professioner som kan vara till stöd för eleven. Det kan vara mentor, kurator, skolsköterska, specialpedagog med flera. Var inte rädd att ta kontakt med skolan vid behov, dessa personer finns till för er.

Många barn och unga gillar att spela spel men för vissa barn och unga kan det ibland bli för mycket spelande och för lite andra aktiviteter. Länsstyrelsen har tagit fram ett kunskapsunderlag med filmer och broschyrer riktade till föräldrar eller andra viktiga vuxna.

Länsstyrelsen – spel om pengar, skärmanvändning och spelande Länk till annan webbplats.

Frågor och svar

Är det skadligt att spela för mycket datorspel?

Min tonåring spelar World of Warcraft och andra onlinespel flera timmar varje dag, är det skadligt på något sätt?

Så länge spelandet inte har tagit över spelarens liv så kan spelaren lägga många timmar i spelet utan att för den skull må dåligt av det. Just spelet World of Warcraft kräver mycket engagemang och tid om man ska bli bra inom det och för de flesta onlinespelare så är det ett kul nöje, en hobby som alla andra.

Det finns dock en del spelare som inte kan sluta spela och det är dessa som behöver hjälp för att ta sig ur det. Om spelaren sköter skola, arbete, har kvar tidigare intressen, umgås med kompisar, sköter hygien och mat som tidigare så bör det inte vara någon fara. Men märker du att din tonåring allt mer sitter vid datorn för att spela och att allt annat blir oviktigt och bortprioriterat kan det vara en varningssignal för att spelandet tagit över helt.

Om du är osäker och känner att du behöver hjälp finns det mycket kompetent personal som kan hjälpa dig via Stödlinjen för problemspelande.

Stödlinjen – första hjälpen vid spelproblem Länk till annan webbplats.

Vad gör jag när min tonårings datorspelande går ut över andra behov?

Min tonåring spelar spel hela nätterna. Jag är ensamstående och jobbar natt och har därför inte alltid koll. Min tonåring äter och dricker bra men slarvar med hygienen och vissa gånger går hon/han inte alltid på toaletten vid behov, vad ska jag göra?

Vi förstår att ni hamnat i en mycket jobbig situation som är svår att styra över. Datorspelandet har fått en sådan betydelse för din tonåring att hon/han blir helt uppslukad av spelet och tappar förmågan att tillgodose sina egna behov.

Kontakta er familjeläkare för att avskriva eller konstatera eventuella fysiologiska åkommor. Be också om en remiss för samtalsrådgivning eller ta själv kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin. Din tonåring behöver hjälp.

Du kan också kontakta Västerås stads familjecentrum i ditt bostadsområde och få hjälp vidare.

Familjecentrum Länk till annan webbplats.

Barn- och ungdomspsykiatrin i Västmanland Länk till annan webbplats.

Hur hjälper jag min tonåring ur ett spelberoende?

Min tonåring har inte längre några vänner och struntar i skolan. Hon/han lägger alla sina pengar på spel och sitter vid datorn precis hela tiden. Hur kan jag få min tonåring att förstå att hennes/hans liv håller på att rasa?

Spelberoende är lika komplicerat som missbruk av alkohol och andra droger. Spelandet är inte längre bara ett tidsfördriv och det är troligen inte så lätt att sluta.

Västerås stads missbruksmottagning vänder sig till dem som spelar om pengar och kan erbjuda behandling. Men även du som är anhörig kan få råd och stöd.

Missbruksmottagningen Länk till annan webbplats.

Tiderna förändras kontinuerligt. Tidigare var framtiden mer förutsägbar, det var klarare förväntningar, färre val och nutidens teknik var inte aktuell. Numera har tonåringen en annan position och status i samhället, fler valmöjligheter, mer rörlighet i samhället fysiskt och ekonomiskt. Tonåringen påverkas inte bara av föräldrar, släkt och kompisar utan även av:

  • tillgången till internet
  • reklam och media
  • influencers, youtubers
  • spel
  • kommunikationskanaler, exempelvis Snapchat, Instagram, Tik Tok
  • miljömedvetenhet

Skolan har genomgått olika förändringar med exempelvis ökad teknologi, mer reflektion, eget ansvar och kritiskt tänkande. Och i dagens samhälle är det större variationer i hur familjesituationen ser ut. Det finns både kärnfamilj, ensamstående förälder, varannan vecka-boende, bonusfamiljer och annat.

Många tonåringar:

  • är uppkopplade dygnet runt för att inte missa något
  • sover för lite och vänder gärna på dygnet
  • är mer stillasittande
  • gör flera saker samtidigt, (läxa, musik och svara på meddelande på mobilen)
  • är sociala och umgås via nätet

När det är mycket runtomkring är det också svårare att hålla fokus och koncentration, minnet försämras och till slut kan det resultera i att man inte orkar lika mycket med vardagen.

Tonåringar kan känna huvudvärk, irritation, oro, nedstämdhet, trötthet, ångest, stress med mera. Det är viktigt att som förälder vara observant och ta hjälp vid behov av till exempel skolkurator eller barn- och ungdomshälsan.

Tonåringen behöver:

  • cirka 8–10 timmars sömn/natt. Dessa timmar bör ligga på natten för bästa tillväxt och utveckling.
  • regelbundna måltider
  • fritidsaktivitet och social samvaro
  • motion och rörelse, cirka 30 minuter/dag
  • vila och återhämtning

Det viktigaste är att du pratar med din tonåring. Det finns ingen checklista i världen som är bättre än en förälders magkänsla.

Frågor och svar

Hur många timmars sömn behöver en tonåring?

De flesta tonåringar behöver cirka 8–10 timmars sömn/natt. Dessa timmar bör ligga på natten för bästa tillväxt och utveckling.

Vad kan jag som förälder göra när min tonåring slarvar med frukosten?

För många är det bra att ha varit uppe en stund innan man äter frukost. Att man gör i ordning sig och duschar innan man äter, till exempel. Det flesta har då hunnit bli hungriga och kan äta någonting.

För en del fungerar det att dricka lite juice, det första man gör när man går upp. Det brukar få igång kroppen och gör att man blir sugen på att äta något mer lite senare.

Många tonåringar har svårt med frukost. Kanske kan du skicka med en smörgås eller finns det möjlighet att köpa frukost på skolan? Det är alltid bättre att äta något än inget alls.

Hur kan jag hjälpa min tonåring att ta tag i övervikten?

Övervikt och ohälsosamma vanor är ett problem som ökar bland landets tonåringar. För att stötta din tonåring kan du som förälder behöva en utomståendes råd och stöd.

Du kan vända dig till skolhälsovården på din tonårings skola. Skolsköterskan/skolläkaren där kan ge råd och stöd, men också avgöra om ni behöver gå vidare och utreda orsaken till övervikten.

Genom skolsköterskan/skolläkaren kan ni också få en remiss till en dietist som kan ge ytterligare vägledning till hälsosammare val i vardagen.

Grunden i behandlingen av övervikt består av förändrade kost- och motionsvanor. Några tips på förändringar att föreslå är:

  • Daglig motion, rör på dig minst en timme varje dag.
  • Skapa goda måltidsrutiner, ät regelbundet så är det lättare att låta bli att småäta mellan måltiderna.
  • Använd tallriksmodellen för att lära dig hur en bra måltid ska se ut. Se till att bara äta en portion.
  • Ät mycket frukt, grönsaker och fullkornsprodukter. Fisk innehåller mycket nyttigt som vi behöver.
  • Dra ner på intag av så kallade "tomma kalorier" (till exempel läsk, saft, godis, kaffebröd, chips).
  • Vatten är bästa törstsläckaren.

Fakta om övervikt, 1177 Vårdguiden Länk till annan webbplats.

Kommer mitt barn att vaccineras mot HPV?

Både flickor och pojkar erbjuds kostnadsfri vaccinering inom skolhälsovården i årskurs 5.

HPV, humant papillomvirus, är ett mycket vanligt virus. Det sprids från person till person genom att hud eller slemhinnor kommer i kontakt med varandra, till exempel genom sex.

HPV kan orsaka livmoderhalscancer. Det kan i sällsynta fall och utveckla cancersjukdomar i ändtarmsöppningen, halsen, munnen, kvinnans yttre könsorgan, slidan och på penisen. Därför erbjuds barn kostnadsfri vaccinering mot HPV. Vaccinet ger även skydd mot kondylom.

Från och med hösten 2020 ingår vaccination mot HPV i det allmänna vaccinationsprogrammet för både pojkar och flickor. Tidigare har det endast gällt för flickor.

När det gäller äldre personer ansvarar landstinget för vaccineringen. Vill du veta mer kan du läsa på webbplatsen 1177.

Fakta om vaccination mot HPV, 1177 Vårdguiden Länk till annan webbplats.

Hur går det till när man får p-piller för första gången?

P-piller är ett preventivmedel i tablettform för tjejer. De gör bland annat att man inte får någon ägglossning och därför inte heller kan bli gravid.

P-piller kan skrivas ut på recept av en barnmorska eller läkare på en ungdomsmottagning, barnmorskemottagning eller sex- och samlevnadsmottagning. Man kan även vända sig till en kvinnoklinik eller en vårdcentral. Själva tabletterna får man hämta ut på ett apotek.

Det krävs ingen gynekologisk undersökning för att få p-piller om du inte har några besvär i underlivet. Det är viktigt att förstå och att göra tonåringarna medvetna om att p-piller inte skyddar mot könssjukdomar.

På UMO, en ungdomsmottagning på nätet, finns mer information. Där kan du även läsa om minipiller och andra alternativ till p-pillret.

UMO, en ungdomsmottagning på nätet Länk till annan webbplats.

Mobbning i skolan

Vi har skolplikt i Sverige. Det betyder att barn och unga inte kan säga upp sig från sin arbetsplats. Det kräver ett extra stort engagemang och ansvarstagande från vuxenvärlden när det gäller arbetet mot mobbning och kränkande behandling.

På skolan är det rektorn som är ytterst ansvarig för att stoppa mobbning om den uppkommer, men alla vuxna i skolan har skyldighet att agera om och när de får kännedom om att någon elev blir utsatt för mobbning.

Enligt Skolverket är det ca 50 000 elever som är utsatta för mobbning. Det motsvarar 1 650 normalstora skolklasser. Det är många barn och unga som känner oro inför skolan, men det finns hjälp och stöd att få.

Mobbning på nätet

Mobbning och kränkningar via internet och mobiltelefoner blir allt vanligare. Istället för att säga något på en rast i skolan kan mobbare idag enkelt skapa hatgrupper på Facebook, eller lägga ut en film på Youtube. De flesta ungdomar vet hur man gör och det tar mindre än fem minuter. Kränkningen blir så mycket större när så många fler kan ta del av den.

De flesta unga spenderar mycket tid på internet och för många vuxna är det svårt att förstå att de faktiskt umgås och skapar nya relationer via exempelvis Facebook. Det kan vara svårt att som förälder ha koll på sina barns kontakter och ofta vill ungdomar inte prata om vad som händer på nätet eller i de sms som de skickar och tar emot.

Kränkningar som sker via sociala medier och mobiltelefoner är svåra att reda ut och det är sällan du som vuxen får ta del av allt som andra sagt och skrivit. Om du som förälder misstänker att något har hänt, så finns det några saker du kan ha i åtanke:

  • Kom överens med din tonåring om vad som ska gälla. Bestäm tillsammans att tonåringen ska spara chatloggar, till exempel, men att du inte får titta i dem om det inte har hänt någonting. Snoka inte i datorer och mobiltelefoner i smyg. Att läsa i smyg är lika kränkande för en tonåring som om du skulle läsa en fysisk dagbok.
  • Fråga hur det är, visa intresse för vilka sidor och sociala medier som din tonåring besöker.
  • Lär dig mer om hur olika sociala medier fungerar. Läs säkerhetsinformationen.
  • Var uppmärksam på om din tonåring plötsligt ändrar sitt användande av dator eller mobil.
  • Kom ihåg att internet också är det verkliga livet. Brott som begås där är lika allvarliga.
  • Att upptäcka mobbning

De flesta barn som blir utsatta för kränkningar berättar inte gärna. Ju äldre man blir desto tystare blir man. Då är det viktigt att du som vuxen vågar fråga hur det är. Och att du är beredd på svaret. När man frågar barn och unga om varför de inte berättar att de blir utsatta svarar de flesta att de skäms.

Det är därför svårt att generellt säga hur du kan upptäcka om din tonåring blir utsatt för mobbning. Mycket av mobbningen sker i det tysta; med blickar, viskningar, sms och på internet. Det finns dock några saker som kan vara bra att vara uppmärksam på hos din tonåring:

  • Passivitet.
  • Låg självkänsla.
  • Litar inte på andra.
  • Håller sig för sig själv.
  • Förändrad personlighet.
  • Skolk.
  • Ont i magen för att slippa gå till skolan.

Det viktigaste är att du pratar med din tonåring. Det finns ingen checklista i världen som är bättre än en förälders magkänsla.

Jag är rädd att min tonåring ska mobbas i sin nya skola, hur ska jag göra?

Att börja högstadiet är pirrigt för alla, det kan ta ett tag att hitta sin plats i klassen och i början kan det kanske verka som att din tonåring är ensam.

Fråga och prata, men fokusera inte på att fråga om hon/han blir utsatt eller känner sig mobbad. Det kan göra att din tonåring känner att det kommer att bli så, att du bara väntar på att det ska hända.

Det finns inget som säger att din tonåring kommer att bli mobbad på sin nya skola. Om du som förälder är orolig för detta kan du redan vid terminsstarten kontakta klassläraren och förklara läget. De kan hålla ett extra öga på vad som händer och det kan vara en trygghet för dig.

Om det trots allt skulle hända något som gör att din dotter/son känner sig kränkt på något sätt – tveka inte att kontakta skolan. De har skyldighet att hjälpa och stötta, och framför allt se till att kränkningarna upphör omedelbart.

Västerås stads förebyggande arbete mot mobbning Länk till annan webbplats.

Tonåringar är naturligt nyfikna på kroppen och sexualitet. Alla unga ska få utforska sin egen sexualitet på bästa sätt så de vet vad som känns skönt på kroppen innan någon annan gör det. Porren ska inte få diktera barns sexualitet, det ska de få göra själva och då behöver de en motvikt till porrens sexualkunskap som idag är de allra flesta barns främsta sexualkunskap.

Några klick bort finns miljontals gratis porrfilmer tillgängliga vilket innebär att en del unga exponeras för nätpornografi, ofta vid 11–12 års ålder. Att titta på porr är idag flera tonåringars vardag. Ofta handlar det om slag, strypningar, hård anal penetrering, dra kvinnorna i håret, sexism, rasism, incestskildringar, verbala kränkningar och förnedrande kvinnosyn. Många av skådespelarna i porrfilmer har tidigare trauman av övergrepp och är mycket utsatta. Sex mellan två personer ska framförallt innefatta samtycke och ömsesidighet, att man gemensamt kommer fram till vad som känns bra och att man frågar för att förstå vad den andra vill. Det är något som inte alls förekommer i porren.

Många ungdomar lär sig om sex genom att titta på porr därför är det extra viktigt att prata med unga om vad som faktiskt sker i porrfilmer. Risken av för mycket porrtittande kan leda till att de imiterar och kopierar de det ser i porren. Det kan även ge skeva relationer och få hälsomässiga konsekvenser men för de allra flesta leder till det inte till negativa hälsoeffekter.

Alla föräldrar vill att deras barn ska må bra, både i relationer och så småningom också i sex. En del föräldrar upplever att det känns svårt att prata om sex och porr. Idag är det viktigare än någonsin att prata med unga med tanke på hur lättillgänglig porren är. Utav för tidigt porrtittande kan unga riskera att faktiskt begå övergrepp om de imiterar de ser i porren.

TIPS

  • Behåll lugnet, Lyssna in vad TONÅRINGEN har sett, ställ frågor, att det är välkommet att berätta vad det var de såg och hur det var att se det
  • Prata om att ju mer man kollar på porr desto lättare är det att börja tända på saker som handlar om våld
  • Prata om att det många gånger i porrfilmer förekommer våld mot kvinnor samt handlingar som gör ont och skadar.

I boken Porrsnacket (en handbok för föräldrar), får du som viktig vuxen runt unga enkla tips om hur du tar snacket åldersanpassat, skaffar porrfilter och krokar arm med andra vuxna för att skapa en porrfri zon runt barn och unga. Här får du ta del av barn och ungas egna berättelser om hur nätporren påverkar dem och deras generation. Du får också kunskap från yrkesverksamma inom barns hälsa, forskning och information om nätpornografi och konkreta experttips.

Bra länkar:

Porrfribarndom Länk till annan webbplats.

Pariadufva Länk till annan webbplats.

Ungarelationer Länk till annan webbplats.

Patrikwincent Länk till annan webbplats.

Polisen Länk till annan webbplats.

Internetkunskap Länk till annan webbplats.

Du som förälder kan påverka din tonårings alkoholkonsumtion i stor utsträckning. Det har visat sig att föräldrars attityd och förhållningssätt är en viktig faktor när det gäller ungas alkoholvanor. Som tonårsförälder kan du sätta gränser kring alkohol och välja att inte köpa ut till dina ungdomar.

Här är några tips till dig som tonårsföräldrar som vill få dina ungdomar att vänta med alkoholdebuten eller få dem att dricka mindre:

  • Som tonårsförälder måste du inse din stora betydelse. Tonåringar bryr sig mycket om vad du som förälder säger, även om det inte verkar så för stunden.
  • Sätt gränser tillsammans med äldre syskon, till exempel att vägra köpa ut.
  • Prata med andra föräldrar. Gemensamma regler är lättare att hålla.
  • Förklara för din tonåring vad du är rädd ska hända när hen dricker alkohol.
  • Stå på dig. Tonåringar förväntar sig att du som förälder ska sätta gränser.

Frågor och svar om ungdomar och alkohol, Tonårsparlören Länk till annan webbplats.

Alkohol och tonåringar – till dig som är förälder, broschyr på flera språk Länk till annan webbplats.

Langning

Om du misstänker att tonåringar får tag på alkohol genom langning uppmanar vi dig att ringa polisens tipstelefon, 114 14 (val två). Vi behöver hjälpas åt för att komma till rätta med langning till minderåriga.

När det har gått för långt

Du som är 20 år eller yngre och har ett beroende eller missbruk kan få hjälp på mottagningen Iris. Även du som är förälder kan kontakta mottagningen för att få rådgivning och stöd.

Mottagningen Iris

Är det inte bättre att de lär sig dricka hemma, än att de gör det tillsammans med sina kompisar?

Det finns olika uppfattningar när det gäller att bjuda unga på alkohol. Vissa tycker att man helt ska låta bli. Andra tycker att det är bra att avdramatisera det hela. Forskning visar att ungdomar som bjuds på alkohol hemma börjar dricka tidigare.

Unga som blir bjudna på alkohol hemma av sina föräldrar dricker också överlag mer än de som inte fått alkohol hemma, visar forskning som projektet Tänk om presenterar. Din inställning har alltså stor betydelse för om dina tonåringar dricker. Den som bjuder tonåringar på alkohol visar ju att det är okej att dricka fast man inte är vuxen än.

Diskutera gärna bjudfrågan med din tonårings andra förälder eller din partner, men även med andra föräldrar och vuxna i din tonårings omgivning. Försök enas om samma syn på bjudfrågan. En gemensam inställning gör det mycket lättare för tonåringen att veta var gränsen går. Att inte servera alkohol till minderåriga, hur trevlig och belevad festen än må vara, är ett bra tips som visar att man bryr sig.

Projektet Tänk om Länk till annan webbplats.

Att upptäcka ett missbruk

Droger är allt som förändrar din sinnesstämning och narkotika är det som klassas efter Sveriges narkotika lagstiftning. Det finns ofta tydliga tecken på om någon missbrukar narkotika. Om du ser flera av dessa tecken hos din tonåring är det viktigt att du är uppmärksam och lyhörd som förälder.

  • Tonåringen lånar pengar eller det försvinner pengar och prylar säljs.
  • Tonåringen är alltid på väg ut.
  • Tonåringen har skaffat sig nya och okända kompisar.
  • Tonåringen är otillgänglig, allt förtroligt prat är som bortblåst.
  • Tonåringen har en föraktfull inställning till gamla kompisar, intressen, familjen och skolan - det har dykt upp nya ideal.
  • Tonåringen är slö och nedstämd.
  • Tonåringen har konstig blick och ostadiga handrörelser.
  • Tonåringen har röda ögonvitor.
  • Tonåringen är ofta snuvig och täppt i näsan.
  • Tonåringen är mycket godissugen och törstig.
  • Tonåringen sover oroligt och har mardrömmar.
  • Tonåringen skolkar.
  • Tonåringen hamnar i kriminalitet, som misshandel och stöld.
  • Skola, polis, fritidsgård eller andra föräldrar hör av sig med oro för din tonåring.

En del kännetecken kan vara delar av en normal utveckling, eftersom tonåren är en tid av förändring. Det är därför viktigt att lägga samman olika tecken för att få en helhetsbild.

Det vanligaste är att man vid narkotikadebut är berusad av alkohol. Risken minskar alltså radikalt om din tonåring inte dricker.

Mer stöd

I länklistan nedan finns bra tips om du vill läsa mer.

Du som är 20 år eller yngre och har ett beroende eller missbruk kan få hjälp på mottagningen Iris. Även du som är förälder kan kontakta mottagningen för att få rådgivning och stöd.

Mottagningen Iris

Frågor och svar om tonåringar och narkotika

CAN - Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Länk till annan webbplats.

Vad gör jag om jag misstänker att min tonåring använder droger?

Att som förälder vara orolig över att ens barn använder droger är inte lätt. Det finns stöd att få; Familjecentrum och mottagningen Iris är några av verksamheterna som ger råd och stöd i frågor kring narkotika.

Det bästa är alltid att börja med att fråga din ungdom om det är så att hon/han använder narkotika. Utifrån de svar du får och den känsla du har (lita på din magkänsla) väljer du om du vill gå vidare eller inte.

Om du väljer att gå vidare kan du kontakta Familjecentrum där du bor eller Iris, som arbetar med ungdomar och droger, för att få råd och stöd utifrån dina funderingar och din oro. På Iris har ni även möjlighet till en urinprovskontroll i samband med ett första samtal med din ungdom.

Självklart kan du även kontakta Familjecentrum och Iris om du är orolig, även om du inte först har frågat din tonåring om hon eller han använder narkotika.

Familjecentrum

Mottagningen Iris

Varför använder ungdomar narkotika?

Varför använder ungdomar narkotika överhuvudtaget? Varför börjar de? Redaktionen för informationssidan Drugsmart frågade ungdomar efter svaret.

De vanligaste svaren om man frågar unga varför de testat, eller varför de skulle vilja testa, är:

  • Av nyfikenhet. Man har kompisar som har testat och säger att det är bra, eller man har hört något på tv och vill testa själv.
  • Grupptryck eller gruppgrej. Alla andra tar något och man hänger på själv.
  • Att man inte bestämt i förväg att man ska tacka nej den dagen man blir bjuden.
  • Att man är berusad.
  • För att det är förbjudet. Det är spännande att göra sådant man inte får.
  • Att man är uttråkad och vill testa något nytt.
  • Att det blir lättare och lättare att få tag på.
  • För att orka med alla krav. Det är bara flickor som uppger det som orsak.
  • Att man mår dåligt eller känner sig deprimerad. En förklaring som oftast nämns av flickor och av pojkar med invandrarbakgrund.
  • Att man vill veta vad man talar om. Om man inte har testat själv och säger att droger inte är bra får man alltid höra att man inte vet vad man talar om.

Fakta om droger, Drugsmart Länk till annan webbplats.

Hur påverkas kroppen av cannabis?

De vanligaste, och vetenskapligt belagda, negativa ruseffekterna av cannabis är ångest, olust, panikkänslor och förföljelsemani, speciellt bland nybörjaranvändare.

Ytterligare effekter är försämringar på flera vanliga tankefunktioner, däribland minne, uppmärksamhet, koncentration samt analys- och planeringsförmåga. Långvarig daglig användning kan, förutom beroendeutveckling, ge skador i andningsorgan, nedstämdhet eller depression. Sårbara individer har en betydligt högre risk att utveckla kvarstående psykotiska symptom.

Det händer mycket i kroppen när man röker cannabis. Den aktiva substansen som skapar själva ruset kallas THC. När cannabisruset avklingat finns fortfarande THC kvar i kroppen. Det är fettlösligt och kan lagras i kroppens fettvävnad i flera veckor hos en van cannabisrökare. På så sätt kan THC fortsätta att påverka hjärnan efter att själva ruset har passerat.

Fakta om droger, Drugsmart Länk till annan webbplats.

Är det mycket droger i mitt område?

Polisen säger att det inte är mer droger i ett visst område än vad det är i något annat. Har du misstanke om att det langas narkotika i ditt område kan du kontakta polisen på telefon 114 14.

Polisen arbetar hela tiden aktivt med att kontrollera ungdomar i alla områden. Det pågår också ständigt ett arbete med att få stopp på langningen av narkotika. Polisen är tacksam för de tips de får från de boende i områdena för att på så sätt underlätta arbetet med att stoppa langningen.

Polisen Länk till annan webbplats.

Att cigaretter och snus är skadligt vet nog de flesta och många föräldrar har redan ett förhållningssätt till dessa. Men hur är det med vattenpipa och e-cigarett? De framställs ofta som bra och ofarliga alternativ, men är det så?

Vattenpipa

Vattenpipan kommer ursprungligen från Kina och Indien. Vi har hämtat traditionen att röka vattenpipa från Mellanöstern.

Vattenpipstobak består till största delen av melass (en biprodukt från raffinerat socker), tobak och smakämnen - exempelvis äpple, persika eller coca-cola. Tobaken som säljs i Sverige ska ha svensk varningstext och det är 18-årsgräns, precis som för vanlig tobak.

I röken finns kolmonoxid, tjära, tungmetaller och andra cancerframkallande ämnen, ofta i höga halter. De kan orsaka lungcancer, hjärtsjukdomar och andra sjukdomar. Den som röker kan även få herpes, hepatit med mera, eftersom man delar munstycke med andra.

Att dra in rök i lungorna är skadligt, oavsett om röken innehåller nikotin eller inte. Mycket av den rökmassa som röks i vattenpipa innehåller tobak. I dessa fall motsvarar en röksession nikotin från 6-7 cigaretter. Att använda vattenpipa för att röka tobak är farligt både för den som röker och för andra. En timmes rökning ger 100-200 gånger mer rök jämfört med en cigarett.

E-cigaretten

E-cigaretten ser ut som en vanlig cigarett men är tillverkad i rostfritt stål. I den sätts en patron med vätska av olika kemikalier och smakämnen. Det finns både med och utan nikotin. Cigaretten är batteridriven och vätskan omvandlas genom upphettning till ånga som man andas in och blåser ut som rök.

Den ökande försäljningen av e-cigaretter är oroande eftersom de riskerar att locka ungdomar in i tobaksbruk.

Fakta och myter om e-cigaretter Länk till annan webbplats.

Frågor och svar

Vem kan göra en anmälan till socialtjänsten?

Alla som misstänker att ett barn eller en ungdom far illa bör göra en orosanmälan till socialtjänsten.

Den som arbetar i en verksamhet som vänder sig till barn och ungdomar samt personal inom bland annat hälso- och sjukvården har dessutom en lagstadgad skyldighet att ta kontakt med socialtjänsten vid misstanke om att ett barn eller en ungdom far illa.

Information om vad som gäller vid anmälan till socialtjänsten Länk till annan webbplats.

Vilka lagar gäller vid vårdnadstvister?

Om en förälder vill ha gemensam vårdnad och den andra vägrar, vilka regler och lagar gäller då?

Det är bara tingsrätten som kan besluta om gemensam vårdnad om föräldrar själva inte är överens.

Västerås stads familjerättsgrupp kan erbjuda samarbetssamtal. Om föräldrar är överens kan familjerättsgruppen hjälpa till att upprätta ett avtal om gemensam vårdnad. Ett avtal som familjerättsgruppen har godkänt har samma verkan som en dom i domstol.

Familjerättsgruppen Länk till annan webbplats.

Om jag är orolig att ett barn far illa, kan jag då göra en anonym anmälan till socialtjänsten?

Den som utifrån sin yrkesverksamhet har en skyldighet att göra en orosanmälan har inte möjlighet att vara anonym. I övrigt kan den som kontaktar socialtjänsten välja att inte berätta vem man är och på så sätt vara anonym. Om den som kontaktar socialtjänsten säger sitt namn eller på annat sätt avslöjar sin identitet är socialtjänsten skyldig att anteckna detta.

Den som är berörd av anmälan kan begära ut uppgiften och det är endast om det finns risk för att anmälaren blir utsatt för "våld eller annat allvarligt men" som det finns en möjlighet att sekretessbelägga uppgiften.

Beslutet om att sekretessbelägga anmälarens identitet kan slutligen avgöras av domstol, vilket innebär att socialtjänsten aldrig kan garantera anonymitet när man känner till vem anmälaren är.

Gäller barnporrlagen när ungdomar filmat eller tagit kort på varandra?

Idag har många unga sex innan de fyllt 18 år. De lever också med mobilen i handen och även om det kanske inte är jättevanligt händer det att ungdomar filmar och tar kort när de har sex. Om de då är yngre än 18 år, räknas det då som barnporr?

Den 1 januari 2011 skärptes lagen om barnpornografibrott. Man kan enkelt sammanfatta lagen genom att säga: Det är inte okej att fotografera/filma för att sedan lagra och sprida bilder eller filmer på någon som är under 18 år.

Någon form av samtycke finns inte. Vid ett eventuellt åtal i denna fråga så kan tingsrätten se vissa förmildrande omständigheter om parterna är unga tonåringar då detta ägde rum.

För att slippa tråkigheter i framtiden är det bäst att låta bli att fotografera/filma eller att låta sig fotograferas/filmas.

Vad är det längsta straff en tonåring kan få?

Maxstraffet är sluten ungdomsvård i fyra år.

Har man fyllt 18 år är det fängelse och då beror straffet på hur allvarligt brottet är.

Polisen Länk till annan webbplats.

Hur länge syns man i belastningsregistret?

Min tonåring har fått böter för ringa narkotikabrott. Hur länge syns detta i registret? Hur blir det med körkortet? Finns det prickar och hur länge finns de kvar?

För unga personer som vid något tillfälle gjort sig skyldiga till brott kan registrering i belastningsregistret få långtgående konsekvenser. Möjligheter till utlandsstudier, att beviljas körkort och få vissa anställningar kan under lång tid påverkas av anteckningar i registret.

Uppgifter om böter tas bort efter fem år efter bötesbeslutet. Nya brott kan medföra att de angivna gallringstiderna förlängs.

Vad händer om min tonåring uteblir från kriminalvårdens möten?

Naturligtvis kan man vara sjuk eller få förhinder. Men om man regelbundet uteblir så vidtas åtgärder, som samtal med kriminalvårdsinspektören eller Övervakningsnämnden.

Vid fortsatt misskötsamhet kan till exempel skyddstillsynen undanröjas och man får fängelse istället.

Kriminalvården Länk till annan webbplats.

Vad händer när man inte är straffmyndig och begår ett brott?

Om man vill fördjupa sig i detta så regleras denna lagstiftning i LUL §31:1. Sammanfattningsvis kan man dock säga: Eftersom man inte är straffmyndig så inleds inte någon förundersökning och man kan då inte dömas till någon påföljd.

Om brottet som begås är mycket grovt så ska polis/åklagare inleda en utredning för att klargöra omständigheterna kring brottet. Det kan exempelvis vara om det föreligger betydande ersättningsanspråk eller att den unga gärningsmannen begått flera brott av allvarligare slag.

Socialtjänsten kan begära att polisen gör en utredning om det kan antas ha betydelse för att avgöra behovet av sociala insatser. Förutom detta så gör socialtjänsten egna utredningar där de kallar den unga personen för att göra en bedömning om eventuella insatser.

Är den unga under 12 år så ska det vara synnerliga skäl om polis/åklagare utreder detta, ärendet är helt och hållet i socialtjänstens ägo.

Vad gäller ersättningsanspråk som ställs mot en person under 15 år så kan den unga bli ersättningsskyldig. Detta är en civilrättslig fråga. Enkelt uttryckt så kan man trots att man är under 15 år får betala för de skador man åsamkat.

Kriminalvården Länk till annan webbplats.

Mer information

Saknar du svar på just dina frågor, eller vill du ha någon att prata med? Ring föräldratelefonen eller ta kontakt med en familjevägledare på något av våra familjecentrum. Region Västmanland har också råd om tonåringar, på 1177.

Familjecentrum

1177, om tonåringar Länk till annan webbplats.

Föräldraskapsstöd i Västmanland Länk till annan webbplats.

Med dopning menas missbruk av hormonpreparat och andra läkemedel med avsikt att öka musklernas styrka och volym, ofta av estetiska skäl. Missbruk av dopningsmedel räknas idag som ett samhällsproblem.

Vanligaste dopningsmedlet är Anabola androgena steroider (AAS). AAS är för många en snabb och mycket effektiv genväg till en större kropp men de positiva effekterna kan snabbt vändas till att bli negativa. Risken att få både fysiska och psykiska biverkningar är stor. Vilka biverkningar man riskerar påverkas bland annat av individuella arvsanlag, ålder, kön, dos och hur länge man tagit preparaten. Man vet ännu inte hur bestående biverkningarna är efter avslutat missbruk då långtidsstudier saknas. Skadorna kan komma redan efter ett par veckor och kan bli bestående trots att man slutat.

AAS är vanligast bland män i åldern 17–35 år som styrketränar. Debuten sker ofta i 20-årsåldern. Ofta handlar det om en längtan efter en snyggare mera muskulös kropp. Detta i kombination med ett socialt tryck i träningslokalen kan vara en av inkörsportarna till att börja experimentera med dopningsmedel.

Dopingjouren.se Länk till annan webbplats.

FN:s konvention om barnets rättigheter har funnits sedan 1989 och gäller för alla medborgare 0–18 år. 1 januari 2020 blev Barnkonventionen lag i Sverige. Konventionen innehåller ett stort antal artiklar som beskriver varje barns unika rättigheter, och också hur myndigheter, kommuner och regering/riksdag ska arbeta för att säkerställa att barnets bästa alltid beaktas.

Barnrättsperspektivet ska alltid vara synligt i frågor där barn och unga på något sätt berörs. I Västerås pågår ett ständigt arbete med barns rättigheter, både direkt med barn och unga i förskola och skola, men också genom utbildning och kunskapshöjning för pedagoger, annan personal, tjänstepersoner och politiker.

Om du vill veta hur ditt barns skola arbetar med Barnkonventionen, hör av dig direkt till den aktuella skolan.

För mer information och kunskap om Barnkonventionen – besök gärna myndigheten Barnombudsmannen

Barnombudsmannen Länk till annan webbplats.

Fler länkar

Om du som förälder i Västerås har synpunkter eller klagomål på skola/gymnasieskola kopplat till kränkningar av rättigheter:

Synpunkter på grundskola i Västerås

Synpunkter på gymnasieskola i Västerås

Barn- och elevombudet, Skolinspektionen Länk till annan webbplats.

Kontakta oss

Föräldratelefonen

Anonym rådgivning till dig, förälder, som önskar stöd i föräldrarollen eller känner oro för ditt barn.

Vi svarar varje helgfri vardag klockan 10.00-12.00. Övrig tid kan du lämna ett meddelande så ringer vi upp dig.

Telefonnummer: 021-39 19 20