Information om aktuellt läge i Svartån

Västerås stad bygger en faunapassage vid Falkenbergska kvarnen. Faunapassagen byggs för att skapa fri vandringsväg för fisk, vilket är en förutsättning för att nå normen för ekologisk status i Svartån enligt EU:s vattendirektiv. Här finns information om bygget:

https://www.vasteras.se/trafik-och-gator/byggprojekt/faunapassage-falkenbergska-kvarnen.html

I och med bygget av faunapassagen blir det delvis nya förutsättningar för nivåerna i Svartån. Det påverkar på följande sätt:

Att det är högre vattennivåer vid Biskopsängens koloniområde beror generellt på faunapassagen vid Falkenbergska. Men nivåerna är fortfarande inom den vattendom som anger nivå för dämningsgräns (DG) samt sänkningsgräns (SG). Vid höga flöden har den ombyggda dammen bättre avbördning, alltså möjlighet att tappa av vatten, än den gamla.

Tidigare kunde som mest 46 kubikmeter vatten per sekund regleras vid Falkenbergska kvarnen, nu är den siffran 9. Det här beror på att utskovskapacitet (möjlighet att reglera vattenflödet) saknas för att hålla nivån nere. Tidigare fanns tre luckor – två små och en stor. Nu finns bara en kvar, en av de små. På grund av att vi har mindre reglermöjlighet blir det större variationer på vattennivån jämfört med innan faunapassagen.

Västerås stads mark- och exploateringsenhet har träffat delar av styrelsen för Biskopsängens koloniförening. Vi informerade dem om de nya förutsättningarna utifrån byggnationen av faunapassagen. Vilken nivå (+9,09, +12,35 i gamla höjdsystemet) som vi siktar på ska vara den nya normalnivån. De fick information om hur faunapassagen påverkar nivån vid högre och lägre flöden.

Vi berättade att luckan som finns vid Falkenbergska kvarnen att reglera vatten med är fullt öppen och övrigt flöde sker via faunapassagen.

Representanter från Västerås stad och Mälarenergi medverkade på årsmötet med Biskopsängens koloniförening 21 april för att svara på frågor om markutredningen, Faunapassagen och flöden i Svartån.

På grund av att markrörelser observerats inom Biskopsängens koloniområde så har Västerås stad gjort flera utredningar mellan 2021 och 2023. Det har vi gjort för att kunna bedöma områdets totalstabilitet. 2023 gjordes en fördjupad utredning enligt SGI Vägledning 8 (tidigare Skredkommissionen rapport 3:95). I den fördjupade utredningen ställs höga och detaljerade krav på uppgiftsinhämtning av jord- och vattenförhållanden.
Den fördjupade utredningen omfattar både Biskopsängens koloniområde och Västerås Golfklubb/Vallby friluftsmuseum.

Den stora utmaningen med Biskopängens koloniområde är att befintlig, ytligt grundlagd, bebyggelse belastar befintliga lerslänter utmed hela undersökningsområdet. Det förekommer även en del utfyllnader och andra laster inom fastigheterna.

Den fördjupade utredningen visar att det inte finns tillräcklig säkerhet mot skred inom Biskopsängens koloniområde. Den samlade bedömningen som Västerås stad gjort är att det går att uppnå tillfredsställande säkerhet mot skred genom att till exempel göra viss avschaktning i slänter och att komplettera med erosionsskydd. Ska vi göra de åtgärderna kanske vi kommer att behöva flytta vissa byggnader för att kunna förstärka marken. På andra sidan vid Västerås Golfklubb och Vallby friluftsmuseum är bedömningen att erosionsskydd kan göra marken tillräckligt stabil.

Det är nu Kommunstyrelsen som fattar beslut om vilka åtgärder som ska genomföras. Det är inte klart när ärendet tas upp i kommunstyrelsen och vilka åtgärder som eventuellt kommer att genomföras.

Värt att notera är att de här stabilitetshöjande åtgärderna som presenteras som förslag i den fördjupade stabilitetsutredningen inte har tagit hänsyn till eventuella framtida översvämningar. Om till exempel Västerås stad i samverkan med andra aktörer väljer att sätta upp barriärer för att motverka översvämningar så kan det ha negativ påverkan på områdets totalstabilitet. Det kan göra att de stabilitetshöjande åtgärder som presenterats i utredningen måste omprövas.

Extern utredning Biskopsängen Pdf, 3.3 MB.

Teoretisk beräkning avsänkning ån Pdf, 1.7 MB.

Länsstyrelsen leder samordningen för hela Svartån. Vid höga flöden ska de kalla berörda aktörer som vattenkraftbolag och dess ägare, kommuner, räddningstjänsten, Trafikverket och SMHI till strategisk samverkan för att förebygga händelser och risker.

Lokalt inom Västerås kommun omvärldsbevakar och samverkar berörda förvaltningar inom Västerås stad, Mälarenergi vattenkraft och räddningstjänsten gällande flöden och nivåer i Svartån och Mälaren. Det gör vi för att tidigt upptäcka och förbereda oss för att hantera höga flöden.

Normalt har Västerås stad och Mälarenergi samordningsmöten inför vårflod om det finns mycket snö i terrängen. I år har Västerås stad och Mälarenergi haft möten kontinuerligt och nu har vi mycket bättre kunskap om när nivåerna börjar bli kritiska. Vår bedömning är att förebyggande avtappning inte är ett bra alternativ, eftersom det finns risk för sättningar eller ras om vi skulle göra så eftersom Svartån fylls snabbt efter avtappning. Mälarenergi vattenkraft har övervakning av vattenflödet och får larm om det börjar kritiskt. De larmar då tjänsteman i beredskap Västerås stad som i sin tur mobiliserar en eventuell krisledning.

Västerås stad vill poängtera att de som bor och har verksamhet efter Svartån har ett eget ansvar att förbereda sig. Det är bra att man tänker till själv kring hur man ska planera för att skydda eller rädda egendom och säkra bryggor och båtar till exempel.

Översvämningshoten för Mälaren på MSBs översvämningsportal

Översvämningshoten för Svartån på MSBs översvämningsportal

Översvämningshoten för Sagån på Länsstyrelsens kartportal

Översvämning - så skyddar du dig och din fastighet

Vid översvämningarna i september 2023 strömmade det i genomsnitt drygt 92 m3/sekunden vid Turbinbron. Det var ett så kallat 100-årsflöde – ett extremt flöde som beräknas inträffa en gång på 100 år, det vill säga väldigt ovanligt.

Faunapassagen vid Turbinbron fylldes med så mycket vatten att den automatiska beräkningen inte fungerade. I vanliga fall finns ett fall från Svartåns vattenyta ner i faunapassagens ”ränna” som löper längs Fiskartroget och Erik Hahrs gata. Nu var vattennivån i rännan så hög att den var i nivå med Svartån. Det fanns alltså inget ”fall” och därmed fungerade inte den automatiska beräkningen som den skulle – den visade ett alldeles för högt flöde.

Siffran 92 m3/sekunden har därför tagits fram manuellt. Det går att göra eftersom det finns flödesberäkningar från Turbinbron innan faunapassagen byggdes, när Turbinbron hade två luckor (i dag är bara lucka 2 kvar).

92 m3/sekunden har beräknats i efterhand genom att använda tidigare beräkningar från när lucka 1 var i bruk. Vattnet passerar nämligen fortfarande genom samma hål i dammen som tidigare, även om själva luckan är borttagen.

Genomsnittsflödet vid Turbinbron i mars 2024 var cirka 25 m3/s, vilket är högre genomsnitt än föregående tre år då genomsnittsflödet varit under 10 m3/s.
Flödet ligger inom rimliga gränser och med rådande flöde och väderprognos är det låg risk för översvämningar. Mälarenergi har i flera veckors tid vårflodsrapporterat veckovis till Länsstyrelsen U, som sedan sammanställer detta enligt Länsstyrelsens rutiner. Mälarenergi och Västerås stad har också en tät dialog kring Falkenbergska, faunapassagen och Biskopsängen med kontinuerlig avstämning veckovis och vid behov.

Snösmältningen på hemmaplan är i princip klar och tjällossning pågår. Väderprognos med nederbörd hanteras dagligen och vårflodsrapportering sker till Länsstyrelsen Västmanland veckovis som en del av normal driftövervakning.

Möjligheten att reglera flöden i Svartån är begränsade – tillrinningsområdet för Svartån sträcker sig från Karbenning i Norberg, via Sala kommun och Skultuna innan Svartån når ner till Västerås. Mälarenergi har kraftstationer och reglerar nivåer i Skultuna och vid Turbinbron. Vid Falkenbergska kvarnen sker nivåreglering via driftavtal med Västerås stad. Det finns små möjligheter att ”hålla kvar” vatten eftersom inga magasin finns.