När du har frågor om ditt boende, letar efter en bra skola till dina barn, ansöker om hemtjänst eller vill låna en bok på biblioteket så är det oftast Västerås stad du vänder dig till. Västerås stad styrs av politiker som har valts av invånarna. Här kan du läsa mer om hur det fungerar i vardagen.
Vi är ungefär 11 100 personer som arbetar i Västerås stad. Alla arbetar mot ett övergripande mål: att göra Västerås till en ännu mer attraktiv ort att bo och leva i.
Fotograf: Pia Nordlander
Det krävs klok planering, bra beslut och duktiga medarbetare för att uppnå ett bra samhälle. För att vi ska få en vacker stad krävs till exempel duktiga samhällsplanerare och parkarbetare. Rent vatten och värme kräver ingenjörer av olika slag och båttrafiken behöver duktiga skeppare. Allt detta är delar i det kommunala uppdraget.
Alla Sveriges kommuner har uppgifter som de måste utföra. Sådana uppgifter är socialtjänst, skola, räddningstjänst och civil beredskap. Kommunen ansvarar också för hälso- och miljöskydd, vatten och avlopp, avfallshantering och renhållning samt plan- och byggfrågor. Västerås stad gör även en del på frivillig basis, till exempel inom kultur-, idrotts- och fritidsverksamheten.
Kommunerna styrs av politiker som valts direkt av medborgarna. Det betyder att medborgarna har stora möjligheter att påverka och kontrollera hur kommuner utför sina uppdrag.
Vart fjärde år väljer medborgarna politiker till kommunfullmäktige. Valet sker samtidigt som valet till riksdagen. För att få rösta i kommunalvalet ska man dels ha fyllt 18 år senast på valdagen samt uppfylla något av villkoren att man är:
Den som får rösta till kommunen kan också väljas till politiska uppdrag.
Kommunerna styrs genom de politiker som valts av medborgarna och skapar tillsammans det som kallas kommunfullmäktige. Utöver det finns det politiska uppdrag inom kommunstyrelsen, i olika nämnder och utskott. Merparten, 97 procent, är fritidspolitiker och sköter därmed sina uppdrag vid sidan av arbete eller studier.
Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige representerar folket i kommunen och tar beslut i kommunens viktigaste frågor.
Kommunfullmäktige har i uppgift att:
Kommunfullmäktige kan liknas vid Västerås "riksdag" och har 61 ledamöter, så kallade mandat, som tilldelas efter allmänna val vart fjärde år (då utses också 34 ersättare). Mandaten fördelas baserat på väljarnas röster. Kommunfullmäktige sammanträder varje månad, med undantag för sommaruppehåll.
I valet den 11 september 2022 beslutade västeråsarna hur många mandat i kommunfullmäktige varje parti får under de kommande fyra åren. De 61 mandaten fördelade sig så här:
Partier i kommunfullmäktige | Mandatfördelning efter valet år 2022 | Förändring jämfört med valet år 2018 |
|---|---|---|
Socialdemokraterna (S) | 19 mandat | +1 mandat |
Miljöpartiet (MP) | 2 mandat | oförändrat |
Vänsterpartiet (V) | 5 mandat | oförändrat |
Centerpartiet (C) | 4 mandat | oförändrat |
Liberalerna (L) (tidigare Folkpartiet) | 4 mandat | -3 mandat |
Moderaterna (M) | 15 mandat | +1 mandat |
Kristdemokraterna (KD) | 3 mandat | oförändrat |
Sverigedemokraterna (SD) | 9 mandat | +1 mandat |
Kommunstyrelsen kan liknas vid ett företags verkställande direktör eller kommunens regering. Den är spindeln i nätet som ska se till att kommunens alla olika delar strävar efter de mål som kommunfullmäktige uppställt.
Kommunstyrelsen har i uppgift att:
Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter. Dessa ska, så långt som möjligt, återspegla mandatfördelningen i fullmäktige. Kommunstyrelsen sammanträder cirka 20 gånger per år, vilket är varannan vecka. Mötet har alltid en öppen del där allmänheten är välkommen.
Idag består Kommunstyrelsen av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna som kommunalråd och Moderaterna och Vänsterpartiet som oppositionsråd[SMP1] . Tillsammans skapar de Kommunstyrelsen. Dessa arbetar heltid som politiker.
Kommunfullmäktige beslutar vilka nämnder som ska finnas och väljer ledamöter (politiker) och ersättare till nämnderna. Varje nämnd ansvarar för ett visst område. Exempel på nämnder som finns i många kommuner är byggnadsnämnd socialnämnd och kulturnämnd. Eftersom kommunerna själva bestämmer vilka nämnder de vill ha ser det olika ut runt om i Sverige. Den enda nämnd som är obligatorisk är Kommunstyrelsen. Alla frågor som kommer till fullmäktige har redan tagits upp och beretts i en nämnd. Nämnderna fattar beslut inom sina respektive verksamhetsområden, vilka är fastställda av fullmäktige.
Nämnderna har i uppgift att:
I praktiken är det tjänstemän som sköter själva genomförandet av kommuners verksamheter, men de förtroendevalda har alltid det yttersta ansvaret. Arbetsuppgifterna kan vara att ge byggnadslov, bevilja ekonomiskt bistånd eller att organisera äldreomsorgen.
En förvaltning består av tjänstemän (anställd personal) som har till uppgift att genomföra nämndens beslut i praktiken. Tjänstemännen ska också ge politikerna underlag inför de beslut som nämnden eller styrelsen ska fatta. Men det handlar bland annat om att förverkliga de mål som satts upp i kommunfullmäktige. Vissa av nämndernas uppgifter är lagstadgade genom till exempel skollagen, socialtjänstlagen och plan- och bygglagen. Varje förvaltning är knuten till en eller flera nämnder eller styrelser.
Några exempel på förvaltningar är Stadsbyggnadsförvaltningen och Individ och familjeförvaltningen.
Det är inte lätt att hålla koll på alla detaljer och synvinklar som stadens invånare har, och därför pratar politiker aktivt med specialistgrupper inom olika områden för att få stöd i viktiga beslut.
Kommunfullmäktige beslutar vilka bolag och kommunförbund som ska finnas och väljer styrelseledamöter. Anledningarna till att kommunfullmäktige valt att bilda bolag och kommunförbund är helt beroende vilket ändamål verksamheten har och kan bland annat bero på följande:
Västerås bolag och kommunalförbund
Västerås stad vill ha ett aktivt samarbete med alla invånare. Därför pågår ett ständigt arbete med frågor som är grundläggande för de mänskliga rättigheterna. Kommunstyrelsen samarbetar därför med olika rådgivande grupper. Rådet ska vara ett forum för information och kunskapsspridning där gruppens synpunkter tas tillvara i kommunens verksamhetsplanering. Kommunstyrelsen och de olika grupperna av rådgivande organ träffas varje år och kommer överens om en verksamhetsplan med de mest prioriterade frågorna för varje grupp.
Västerås stad arbetar aktivt med en lokal överenskommelse som kallas ”LÖK:en”, som står för Västerås lokala överenskommelse mellan Västerås stad och civilsamhället. Civilsamhället representerar invånarna och består av flera lokala föreningar. Genom detta samarbete kan politiken och verksamheterna inom Västerås stad få råd i frågor där staden vill ha synpunkter från invånarna.
Västerås stads föreningsregister
Varje politiskt parti har ett ungdomsförbund där personer under 18 år kan engagera sig politiskt. Genom ungdomsförbunden kan politikerna få stöd kring frågor som berör barn och ungdomar ur deras eget perspektiv.
Alla som bor i Västerås och som har någon form av inkomst betalar kommunalskatt till Västerås stad. Skatten är kommunens största inkomstkälla och står för ungefär 70 procent av kommunens totala inkomst. På sidan Skattesatser kan du se aktuell skattesats för Västerås och vad pengarna går till.
Du och din röst är viktig. Det är Västerås invånare som bestämmer vilka partier och politiker som styr kommunen. Det sker vid valet vart fjärde år där du inte bara väljer politiker som ska styra Sverige, du väljer även politiker i kommunen. Du kan både rösta på ett parti, men även rösta på en politiker. Detta ger dig som bor i Västerås inflytande över sådant som direkt berör din vardag, som till exempel vård, skola och omsorg.
Du kan också påverka mellan valen genom att kontakta lokala politiker och framföra åsikter och argument.
Det finns många sätt att påverka, nedan följer flera tips:
SKRIV UT