Visa sökformulär

Radonsanering

För att gå vidare med en radonsanering är det viktigt att veta varifrån radonet kommer. När det är konstaterat är det lättare att veta vilken åtgärd som passar.

Förkunskaper

För att kunna vidta åtgärder som ger ett effektivt resultat måste först orsaken till radonförekomsten fastställas. Detta är svårt att göra på egen hand. Därför bör erfarna konsultföretag anlitas. Även åtgärderna kräver specialistkunskaper.

Hur åtgärdas problemen i bostaden?

Det finns olika orsaker till för högt radonvärde. Radon är en gas och den finns överallt i marken, luften och vattnet. Radon i bostäder kan komma från tre olika källor:

  • marken under och runt om huset
  • byggnadsmaterialet
  • vattnet som används i hushållet

Marken

Marken är den vanligaste radonkällan, för radon finns naturligt mer eller mindre överallt i marken. Exempel på typiska inströmningsvägar i huset är:

  • sprickor i betongplatta och i källarväggar
  • rörgenomföringar för serviceledningar (vatten, avlopp, fjärrvärme, el)
  • kring avloppsbrunnar och genom dessa om de är torrlagda
  • kulvertmynningar och lock till sådana
  • gamla icke pluggade rör för el, vatten med mera
  • jordgolv
  • otäta rensluckor i golvbjälklaget
  • oventilerade torpargrunder

För att förhindra att radon tränger in från från marken vidtar man åtgärder som till exempel:

  • Tätning av läckor, golvbrunnar, rörgenomföringar, genomgående sprickor
  • Installation av radonsug eller annan ventilationsanordning som suger bort radonet under huset,
  • Förbättring av tilluftsventilationen i huset.

Byggnadsmaterialet

Alla byggnadsmaterial som är baserade på sten (till exempel betong, tegel, lättbetong) innehåller radium och avger därför radon. Normalt är radiumhalten så låg att det inte finns någon risk för hälsan, men det finns undantag som alunskifferbaserad lättbetong, så kallad blåbetong, som användes från 1929 till slutet av 1970-talet. Blåbetong i både ytter- och innerväggar samt bjälklag kan ge radongashalter på uppåt 1 000 Bq/m3, när luftväxlingen är dålig.

I dag tillverkas det inte byggnadsmaterial med så hög radiumhalt, att det utgör någon nämnvärd radonrisk.

När radonkällan är byggnadsmaterialet, så kallad blåbetong, ökar man luftomsättningen i huset för att sänka radonhalten.

Vattnet

Mälarenergi tar kontinuerligt vattenprover på Västerås kommunala hushållsvatten och radonhalterna i vattnet är låga, men vatten från bergborrade brunnar eller kallkällor kan innehålla radon. Vatten som innehåller mer än 100 Bq/l klassas som tjänligt med anmärkning och vatten med mer än 1 000 Bq/l bedöms vara otjänligt att använda som livsmedel.

Vid förekomst av radon i dricksvattnet åtgärdas detta till exempel genom avluftning och ventilering av vattnet med hjälp av en luftningsanläggning.

Efterkontroll

För att kontrollera att åtgärderna givit önskad effekt är det viktigt att göra en uppföljande radonmätning. Ärendet avslutas för miljö- och hälsoskyddsförvaltningens del då en kopia av mätprotokollet skickats in som visar att radonhalten, mätt som årsmedelvärde, sänkts till en nivå under riktvärdet.

Bidrag

Om du har ett hus med en radonhalt som överstiger 200 Bq/m3 kan du söka statligt bidrag för att åtgärda detta. Ansökan om bidrag ska göras till Länsstyrelsen, innan arbetet påbörjas. Om du har frågor om bidraget kontakta Länsstyrelsen, samhällsbyggnadsenheten.

Fastighetsägare till enfamiljshus (småhus) kan söka radonbidrag till radonsanering om huset har ett årsmedelvärde som överstiger Strålsäkerhetsmyndighetens referensnivå 200 Bq/m3.

Det finns dock vissa villkor som måste vara uppfyllda för att radonbidraget ska utbetalas, ansökan finns på Boverkets webbplats. Läs mera om villkoren för radonbidrag på Boverkets och Länsstyrelsen webbplatser.

OBS! Fastighetsägare till flerfamiljshus kan inte söka radonbidrag.

Hjälpte informationen på denna sida dig?