Visa sökformulär

Examensarbete i Västerås stad

Att göra ditt examensarbete hos oss är ett perfekt tillfälle att testa dina teoretiska kunskaper i praktiken. Här får du en kontaktperson som stöttar dig under hela processen och möjligheten att knyta viktiga kontakter inför arbetslivet.

Vad är ett examensarbete?

Du som studerar på högskola eller universitet har möjligheten att göra ditt examensarbete på grund- eller avancerad nivå hos oss (C eller D-uppsats). Att skriva examensarbete är inte en anställning utan ett tidsbegränsat uppdrag du gör under din pågående högskole- eller universitetsutbildning.

Vilket tema intresserar dig?

Vi har tagit fram teman som du kan välja att skriva ditt examensarbete inom. Fördelen med att välja ett färdigt tema är att det redan finns en ansvarig kontaktperson hos oss. Om du hittar ett tema som intresserar dig och passar din utbildning är du välkommen att göra en ansökan. Du kan välja att göra ditt arbete själv eller i par.

Hur ansöker jag?

Vi använder oss av verktyget Visma där du skickar in din ansökan. För examensarbeten tar vi inte emot CV. Vi vill istället att du motiverar varför du är en bra matchning för examensarbetet. Längre ner på sidan hittar du våra olika teman. Våra examensarbeten tillsätts löpande. Klicka på länken för att komma till annonserna och skicka in din ansökan: Våra lediga examensarbeten.

Har du en egen idé?

Vi tycker det är roligt och spännande med nya och intressanta idéer. Har du ett förslag på examensarbete som du vill göra hos oss? Skriv till oss och berätta! Presentera dig själv och vad du studerar. Försök att vara så tydlig som möjligt i beskrivningen av examensarbetet så återkopplar vi så snart vi kan. Mejla ditt förslag till exjobb@vasteras.se

"Genom examensarbetet hoppas vi kunna skapa goda relationer med studenter och framtida potentiella medarbetare"

- Teodor, exjobbkoordinator

"Examensarbetet är en win-win situation för både oss och studenterna. Studenten lär sig mer om Västerås stad och får fördjupa sig inom områden som vi är intresserad av att lära oss mer om"

- Fanny, kontaktperson

Exploateringsgradens påverkan på stadsmiljön och social hållbarhet
Västerås växer och vi ökar takten i planeringen av spännande stadsdelar. På planenheten har vi högt tryck i planeringen och har mycket intressanta projekt på gång. Investeringsnivåerna är höga i Västerås och vi expanderar med nya stadsdelar, bostads- och industriområden. Staden växer helt enkelt, och det är snabbt. Vi skulle vilja att du som student undersöker exploateringsgradens påverkan på stadsmiljön och social hållbarhet.

Samhällsekonomisk analys i kommuntäckande översiktsplan
Idag är det ett lagkrav enligt Miljöbalken (MB) att ta fram en strategisk miljöbedömning när en ny kommuntäckande översiktsplan tas fram. Det innebär vanligtvis att de tre hållbarhetsaspekterna vägs in, dvs. ekonomiska, ekologiska och sociala. Nivån på en sådan bedömning är grov och är sällan eller aldrig kvantifierad som en renodlad CBA (cost-benefitanalys). Kan vi bli mer träffsäkra i vilka samhällsekonomiska konsekvenser en översiktsplan leder till, det vill säga samhällets kostnader och nyttor av en framtida föreslagen fysisk utveckling på en övergripande strukturell nivå? Är det genomförbart, och finns det någon nytta med att ta fram en samhällsekonomisk analys på ett förslag till en kommuntäckande översiktsplan?

Nya möjligheter med fordonspooler
Vid nybyggnation av bostäder ställs krav på antalet parkeringsplatser bör bil och cykel. Det finns dock möjlighet för byggherrar att bygga färre bilparkeringsplatser än kommunens parkeringstal anger, om åtgärder för ett mer hållbart resande införs. En sådan åtgärd kan vara tillgång till en fordonspool för de boende. Införandet av fordonspooler kan anses ha potential att förändra sättet vi bygger och reser på. Det finns idag emellertid en del frågetecken kopplade till fordonspooler, vilket gör det intressant och viktigt för oss på Västerås stad att få bredare kunskap om konceptets potentiella möjligheter och utmaningar. Det vore därför värdefullt att få insikt i vilka förutsättningar som krävs för att i större utsträckning få fordonspooler att kunna etableras och fungera med utgångspunkt i Västerås kommun.

Mark och exploatering
Västerås växer och vår mark- och exploateringsverksamhet har en central roll i stadens tillväxt. För att kunna fortsätta vara framgångsrika skulle vi gärna vilja undersöka hur man kan utforma markanvisningar för exploateringar med en låg boendekostnadskalkyl. Ett annat område som vore intressant att undersöka är olika erfarenheter kring ägarlägenheter som upplåtelseform. Andra förslag inom verksamhetens område är självklart intressant och vi diskuterar gärna vidare med dig.

Geografisk information
Teknikutvecklingen går fort och vi är nyfikna på att se hur ny teknik kan leda till nya arbetssätt och användningsområden. Tillsammans med dig vill vi titta på hur vi kan utveckla befintliga eller helt nya tjänster inom vårt område. Det kan handla om webbaserade GIS-tjänster, uppdatering av den kommuntäckande markmodellen, utökat användande av vår 3D-data med hjälp av open source med mera. Vi har tagit fram några förslag som vi tycker passar bra för ett examensarbete hos oss, men du är självklart välkommen att komma med egna förslag.

Är du intresserad av webbutveckling eller systemutveckling med kartan i fokus? Vår GIS-plattform bygger på ESRI:s produkter. I denna miljö finns det många möjligheter att hitta nya utvecklingsområden, såsom webbkartor, frontend-applikationer eller mera systemrelaterade integrationer.

Vi har en markmodell (LAS-data), hur kan vi uppdatera denna löpande med hjälp av fotogrammetriska drönardata eller geodetiska inmätningar? Kan vi systematisera ajourhållningen av modellen med exempelvis FME, Python-script, eller kanske någon annan lösning?

Hur kan man utöka användandet av vår 3D-data med hjälp av open source-baserade programvaror eller tjänster?

Geografisk information
Teknikutvecklingen går fort och vi är nyfikna på att se hur ny teknik kan leda till nya arbetssätt och användningsområden. Tillsammans med dig vill vi titta på hur vi kan utveckla befintliga eller helt nya tjänster inom vårt område. Det kan handla om webbaserade GIS-tjänster, uppdatering av den kommuntäckande markmodellen, utökat användande av vår 3D-data med hjälp av open source med mera. Vi har tagit fram några förslag som vi tycker passar bra för ett examensarbete hos oss, men du är självklart välkommen att komma med egna förslag.

Är du intresserad av webbutveckling eller systemutveckling med kartan i fokus? Vår GIS-plattform bygger på ESRI:s produkter. I denna miljö finns det många möjligheter att hitta nya utvecklingsområden, såsom webbkartor, frontend-applikationer eller mera systemrelaterade integrationer.

Vi har en markmodell (LAS-data), hur kan vi uppdatera denna löpande med hjälp av fotogrammetriska drönardata eller geodetiska inmätningar? Kan vi systematisera ajourhållningen av modellen med exempelvis FME, Python-script, eller kanske någon annan lösning?

Hur kan man utöka användandet av vår 3D-data med hjälp av open source-baserade programvaror eller tjänster?

Internet of things - Sakernas internet
Sakernas internet eller Internet of Things – IoT är ett samlingsbegrepp för saker som har en inbyggd elektronik och uppkoppling. IoT är helt enkelt saker som kan prata med varandra och dela med sig av viktig information till oss människor. Det har en stor betydelse för hela digitaliseringen av vårt samhälle och vår ekonomiska utveckling. IoT sammankopplar den digitala och fysiska världen med varandra och det är ett stort steg för hela samhällsutvecklingen.

Förslag på frågeställningar inom området: IoT och hur investeringar kring ny uppkopplad teknik kan ge nytta ekonomiskt men även i kvalitet och effektivare arbetssätt. När kan man förvänta sig att kostnadsbesparingar efter investering (kort och lång sikt) realiseras? Var börjar vi, dvs liten insats/investering som ger stor nytta/besparing?

Öppna data
Öppna data-direktivet syftar till att göra offentlig information mer tillgänglig. Det innebär bland annat att olika aktörer i samhället ska kunna använda offentlig information för att skapa nya produkter och tjänster. PSI-direktivet har gett upphov till den svenska PSI-lagen (Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen).

Förslag på frågeställningar inom området: Hur kan vi ge så mycket nytta som möjligt för våra invånare genom att tillgängliggöra vårt data för andra aktörer på marknaden? Vad gäller för investeringskostnader men mer fokus på nyttan i ett invånarperspektiv. Hur kan vi spara arbetstid på att tillgängliggöra data (dvs, vad lägger vi idag mycket tid på att manuellt tillgängliggöra både för våra invånare och internt)? Var börjar vi, dvs liten insats/investering som ger stor nytta/besparing? Vilka datamängder ska man börja med? Nationella standarder?

Inventering av riskträd
Hur ser svenska kommuners förhållningssätt och ekonomiska konsekvenser ut kopplat till hanteringen av riskträd? Vi vill ta emot dig som vill inventera riskträd och skriva om just hanteringen och konsekvenser av riskträd i Västerås stad. Det skulle också vara intressant att inkludera flera kommuner i arbetet och göra en jämförelse.

Mer pang för pengarna
Västerås stad är en stor organisation med flera olika förvaltningar som på olika sätt jobbar för att hela staden ska fungera och att våra medborgare och besökare ska få en bra upplevelse. Vi vill undersöka gynnsamheten med att genomföra olika byggprojekt i egenregi. Ett typ av översynsuppdrag för att ta reda på vad som ger mest pang för pengarna. Hur skulle ett effektivt och bra samarbete inom staden kunna se ut? Skulle projekt kunna genomföras snabbare och med i så fall vad för resultat? Finns det en eventuell ekonomisk vinst av att utföra i egenregi kontra entreprenad? Vi tror att det finns flera intressanta frågeställningar att titta på och framförallt undersöka vilken kompetens som finns inom förvaltningen och staden för att genomföra flera projekt i vår egenregi.

Samhällsekonomisk analys i kommuntäckande översiktsplan
Idag är det ett lagkrav enligt Miljöbalken (MB) att ta fram en strategisk miljöbedömning när en ny kommuntäckande översiktsplan tas fram. Det innebär vanligtvis att de tre hållbarhetsaspekterna vägs in, dvs. ekonomiska, ekologiska och sociala. Nivån på en sådan bedömning är grov och är sällan eller aldrig kvantifierad som en renodlad CBA (cost-benefitanalys). Kan vi bli mer träffsäkra i vilka samhällsekonomiska konsekvenser en översiktsplan leder till, det vill säga samhällets kostnader och nyttor av en framtida föreslagen fysisk utveckling på en övergripande strukturell nivå? Är det genomförbart, och finns det någon nytta med att ta fram en samhällsekonomisk analys på ett förslag till en kommuntäckande översiktsplan?

Avtalsförståelse inom fastighetsförvaltning
Vi har många olika avtal med både kunder som hyr fastigheter hos oss och entreprenörer som sköter om drift och underhållning. Vi är en av de verksamheter i kommun som har flest löpande avtal. Vi skulle tycka det var intressant att titta på hur differensen mellan utförd service och förväntat service ser ut. Att undersöka avtalsförståelse och hur man gör olika tolkningar beroende på vilken sida man är på, beställare eller utförare. Du som student kan även titta på utmaningar och hur vi kan förbättra, många gånger komplexa, driftavtal. Målet är att vi med ny information och kunskap ska kunna utvecklas och bli en bättre beställare.

Anläggningslagen– effekter för samfällighetsföreningar av lantmäterimyndighetens handläggningsprocess
I Västerås kommun har lantmäterimyndigheten sett ett stort behov för samfällighetsföreningar av att byta ut eller förnya delar av den eller de gemensamhetsanläggningar de förvaltar. Det rör sig exempelvis om värmesystem, där den tekniska livslängden för anläggningen har gått ut. I vissa fall behöver anläggningsbeslutet ändras för att samfällighetsföreningen ska ha rätt att byta ut eller förnya sin gemensamhetsanläggning. En ändring av anläggningsbeslutet kan ta lång tid, ibland flera år. Möjligt tema att utreda är t.ex. vilka konsekvenser det kan få för samfällighetsföreningen och dess medlemmar att kötiden och handläggningstiden hos lantmäterimyndigheten är lång, samt hur processen lämpligast bör genomföras ur en juridisk och rationell aspekt.

Omprövning av ledningsrätt i samma förrättning vid beslut i preliminärfråga
I vissa fall när en ledning ska grävas ner i samband med en ledningsrättsförrättning meddelas beslut i s.k. preliminärfråga. Beslut i preliminärfråga innebär att ledningshavaren ges rätt att gräva ner/sätta upp sin ledning men förrättningen avslutas inte, detta för att ersättningsfrågorna ska kunna regleras när man vet hur stora skadorna av ledningsarbetet blir. Ibland grävs inte ledningen ner/sätts upp i den sträckning som beslutades och som avsågs från början. Beslutet kan då behöva ändras för att det ska ha samma sträckning som ledningens faktiska läge. Rättsläget för om en sådan ändring kan ske i den fortfarande pågående förrättningen är i dagsläget oklart. Ett möjligt tema att undersöka är därför om det är juridiskt korrekt att ändra ledningsbeslutet i den pågående förrättningen.

Det moderna jordbruket
Sättet att bruka jordbruksfastigheter har ändrats de senaste 100 åren. Den rättspraxis som finns när det gäller avstånd mellan skiften för jordbruksfastigheter är kanske inte helt i linje med hur det moderna jordbruket fungerar idag. Ett möjligt tema att undersöka är hur det moderna jordbruket fungerar och påverkar fastighetsindelningen idag, särskilt med hänsyn till avstånd mellan skiften.