Berätta Mathias Mardani, vad innebär det att jobba som trygghetssamordnare?

- Pettersberg är ett område med stora kostnader för utanförskap. Mitt arbete handlar mycket om samverkan med olika aktörer både på Pettersberg och utanför. Det kan vara samverkan med fritidsgården, idrottsföreningar, socialtjänsten och Teknik- och fastighetsförvaltningen, Polisen och andra myndigheter.

Ett av mina uppdrag är att kartlägga vilka behov som finns eller vad som skapar otrygghet just nu. Jag är med och tar fram dialogkartor för att de personer jag träffar kan markera ut var de känner sig trygga, vad som är otrygga platser och vilka platser som kan bli bättre. Det är viktigt att de som bor här och de unga känner sig delaktiga i att forma sin stadsdel. Sedan tar jag det vidare. Vad kan vi göra tillsammans, vad har ungdomarna för behov. Det är en dragkamp mellan oss och de kriminella hela tiden.

Mitt absolut viktigaste verktyg är att bygga förtroende. Det viktigaste är att alla ska bli sedda och jag vill veta vad jag kan göra för dig. Har vi byggt upp förtroendet så tar människor till sig information emot på ett helt annat sätt. Vi kan få igenom förändring mycket lättare.

Ett exempel är under pandemin när Region Västmanland hörde av sig och frågade vad som gjorde att det var så låg andel vaccinerade på Petterberg. Det enkla svaret var att det fanns för många hinder. Genom vårt samarbete lyckades vi öka andelen vaccinerade och Pettersberg ökade mest i hela Sverige.

En annan solskenshistoria är en kille som var på väg åt fel som vi satsade lite extra på. Vi visade att vi trodde på honom och numera går det väldigt bra för honom. En dag satt han på bussen och en kvinna bad honom om hjälp, hon hade inget jobb och kunde inte försörja sin familj. Den första han tänkte på var mig och han ringde och kollade att jag var på mitt kontor. Sedan tog han med sig kvinnan hit och jag kunde hjälpa henne att skriva ett CV. Det resulterade faktiskt i att hon kort där efter fick sitt första jobb.

Det är den sortens solskenshistorier som gör mitt jobb så otroligt givande. En liten insats från mig kan ha så stora konsekvenser för någon annans liv. Tillsammans kan vi göra skillnad.

Fantastiskt! Västerås stad hamnar på 3:e plats i landet när det kommer till kommuners arbete med våld i nära relation, enligt #Kvinnofridsbarometern från Unizon.

Katrin Fardish, strateg inom jämställdhet och våldsprevention på Västerås stad sedan 2020, ger oss en inblick i arbetet.

Vad betyder den här rankningen?

- Att vi rankas högt blir ett kvitto på det goda arbetet vi gör. Frågor av den här typen behöver ofta försvaras tråkigt nog. Så det här ger mig ännu mer energi att fortsätta bli bättre och utvecklas.

- Jag tror att det beror på att vi har en väldigt god samverkan både internt och externt när det kommer till hur vi arbetar med våldsrelaterade frågor. Vi har väldigt många kompetenta medarbetare och politiker som tar frågorna på stort allvar. Vi har också en VIR-enhet på myndighetssidan, vilket inte alla kommuner har. Det handlar även om att vi är medvetna om och står ödmjuka inför de brister och utmaningar vi har.

Kan du berätta om några specifika insatser i arbetet?

- Ja, bland annat har Centrum mot våld utvecklats mycket de senaste tre åren där man har strukturerat upp verksamheten på ett väldigt effektivt och bra sätt. Vi har som sagt en specialiserad enhet för myndighetsutövning där medarbetarna är specialiserade på våld i nära relationer. Vi har också samverkat med familjerätten utifrån att de träffar barn i vårdnadstvister. Vi har dessutom fört in ett program som heter VIP som handlar om att förebygga våld mot personer med funktionsnedsättning.

- En annan del i det här är ett tätare samarbete med HR. Nu utbildas chefer så att de känner sig trygga att lyfta svåra frågor under medarbetarsamtal. Vi jobbar också tillsammans med länsstyrelsen för att utbilda idrottsledare att arbeta våldsförebyggande. För ett barn formas ju av många vuxna omkring sig, inte enbart sina föräldrar, och här kan vi få in sunda värderingar tidigt.

Här kan du läsa mer om Kvinnofridsbarometern från Unizon.

Vi möter Johan Ahlström som jobbar som riskingenjör.

- Västerås stad har varit proaktiva tidigt och på vår enhet är vi väldigt framåt och vill se konkreta resultat. Vi brukar skoja om att vi jobbar utifrån Nike-doktrinen – Just do it!

Alla kommuner i Sverige ska jobba med krisberedskap och civilt försvar och det innebär bland annat att vi ska kolla på vilka risker som finns och sedan förebygga dem. Om krisen ändå inträffar trots förebyggande arbete ska vi kunna hantera det.

Ska krisberedskap funka måste alla ta sitt ansvar i hela ledet. Alla ska veta vad de ska göra rent praktiskt. Det handlar också om rätt beslut i rätt tid och att våga ta ansvar. Vi tränar vår organisation att våga ta beslut och kavla upp ärmarna för att lösa situationen.

I Västerås får alla öva, från politiken och sedan hela vägen ner ut på äldreboendet eller köket på en skola. Skolorna har fått träna på olika situationer som bland annat hot och våld eller att servera skolmat i kris. Men för att det ska gå måste jag och mina kollegor kunna sälja in vinningen, varför vi behöver öva.

Bra genomförda övningar skapar en stolthet som vi kan bygga vidare på.

Jag gillar att jobba med något som jag kan se resultatet av i staden där jag bor. Att det ger effekt för invånarna, skolor och organisationer. Jag får förmånen att lära mig om många saker och hur kommunen fungerar.

Jag hade dålig bild av kommunen innan jag började här. Jag trodde att alla andra låg längre fram än en kommun. Men jag hade också en dålig kommunkunskap – jag visste inte allt som en kommun gör. Det var lite av en slump att jag sökte tjänsten och när jag kom från intervjun hade jag en helt annan bild.