Visa sökformulär

Ny kartläggning om våld ska minska kunskapsluckor

Våld i nära relationer är ett av Sveriges största samhälls- och folkhälsoproblem. Mörkertalen befaras vara stora. Som ett steg i ledet för att minska kunskapsluckorna har Västerås stad genom Mälardalens högskola genomfört en kartläggning över våldsutsattheten bland västeråsare när det gäller fysiskt, psykiskt och hedersrelaterat våld och förtryck. Det är första gången en kartläggning på det här temat genomförs i Västerås.


– Kartläggningen syftar till att få en nulägesbild och ska fungera som ett verktyg att bli bättre i våra verksamheter utifrån de behov kartläggningen visar och också för att kvalitetssäkra och följa upp det arbete vi gör framöver. Tanken är att kartläggningen ska göras återkommande med ett par års mellanrum så man kan göra jämförelser över tid och hela tiden se vad vi gör bra och vad vi behöver bli bättre på, säger Katrin Fardish, strateg för jämställdhet och våldsprevention i Västerås stad. 

  1. Kartläggningen består av tre delar:
  2.  
  3. Intervjuer med olika aktörer, däribland Polisen, Kvinnojouren, Tjejjouren olika verksamheter inom Västerås stad och Region Västmanland.
  4. Statistisk jämförelse av brottsutvecklingen i Gävle, Eskilstuna, Västerås och riket under de senaste 10 åren.
  5. Enkätundersökning som vände sig till 16–30 åringar i Västerås. Den och genomfördes under hösten 2021. 1226 gymnasieelever och 935 unga vuxna besvarade enkäten. Totalt svarade 2 162 personer på enkäten.

Preliminära resultat från enkätsvaren

Våld är inte bara slag, utan kan även vara hotfulla ord. I enkäten har frågor ställts till ungdomarna om det förekommit eller förekommer fysiskt våld, verbalt våld (förolämpningar, nedsättande ord och skrik eller svordomar), om individen blivit hotad och om individen känner rädslor för en tidigare eller nuvarande partner. Enkätsvaren visar att:

  • Våld i ungas parrelationer är ett reellt problem
  • Antalet personer utsatta för fysiskt våld (slag, sparkar, knuffar, örfil med mera) av tidigare partner:
    10% av de unga vuxna
    4% av gymnasieeleverna
  • Antalet utsatta för fysiskt våld av sin nuvarande partner:
    3,1% av de unga vuxna
    2,3% av gymnasieeleverna
  • Det är tydliga könsskillnader där tjejer/unga kvinnor uppger mer fysiskt våld än killar/unga män.

Preliminära resultat av intervjuerna

I intervjuerna framkom det att:

  • Västerås stad behöver utveckla arbetet för att stötta unga utsatta för partnervåld, äldre-äldre och funktionsnedsatta som är utsatta för våld i nära relationer.
  • Samverkan exempelvis mellan kommunen och regionen måste utvecklas.
  • Systematisk uppföljning och ”effekt”-mätningar av befintliga insatser måste utvecklas.
  • Vi behöver arbeta mer långsiktigt med insatser som förebygger våld, alltså med våldsprevention.

Kartläggningen kommer att återkomma och genomföras var tredje år för att se om det sker en förbättring och om de nya insatserna ger rätt effekt.

– Jobbar vi våldsförebyggande får vi också med oss hedersrelaterat våld och förtryck och personer med funktionsnedsättning. Vi har metoder som vi använder som vi skulle kunna använda mer för att nå fler. Det finns också fler metoder med goda resultat som andra kommuner använder sig av som vi behöver dra lärdom av och testa här i Västerås. Att arbeta med att stoppa våld är inte någon specifik aktörs ansvar, det är allas ansvar, avslutar Katrin Fardish.

Publicerad

Senast ändrad