Visa sökformulär

Nytt resecentrum

Västerås ska få ett nytt resecentrum, anpassat för fler, eftersom Västerås växer och resandet ökar. Resecentrum ska göra det smidigare att byta mellan olika trafikslag, länka samman staden och göra det enklare för människor att ta sig mellan stadsdelarna runt city och Mälaren.

Stadens nya resecentrum växer med Västerås

Västerås växer, år 2050 kan vi vara 230 000 invånare i vår stad. Vi planerar för många bostäder och arbetsplatser i området runt resecentrum, på båda sidor om spåren. Därför behövs en bättre lösning än idag för att ta sig över spåren, dygnet runt. Med fler boende och resenärer behövs även mer service i området. Trafikverket har konstaterat att dagens stationshus och passager har kapacitetsbrist. Trafikverket planerar för ökad tågtrafik och en ombyggnation av bangården i Västerås. För att matcha Trafikverkets planer behöver vi öka kapaciteten även på vårt resecentrum.

Vi presenterar ett vidareutvecklat förslag på nya resecentrum

Resecentrum översikt

Detaljplanen för resecentrum var ute på samråd i slutet av 2018. Vi fick in många samrådssynpunkter som vi har bearbetat och tagit hänsyn till. Vi fick även ett politiskt uppdrag om att minska kostnader och förenkla genomförandet. Tillsammans med att staden utvecklats över tid har också designen av projektet fått mogna och anpassa sig. Nedan presenterar vi hur förslaget har vidareutvecklats.

ETAPPINDELNING OCH BANGÅRDSOMBYGGNAD

I det vidareutvecklade förslaget har vi delat in resecentrum i två fristående etapper. Den första etappen, Sigurdspassagen som ligger där dagens stationshus ligger, planerar vi för att bygga när detaljplanen är antagen. Den planeras gå upp för granskning hösten 2021. Byggnationen sker i samband med Trafikverkets första ombyggnation av bangården. Etapp 2 bygger vi när antalet resenärer har ökat så pass mycket att det behövs mer kapacitet, sannolikt först efter år 2035. Även då sker det i samband med att Trafikverket bygger om delar av bangården. Vi kan inte bygga etapp 2 av resecentrum förrän Trafikverket har byggt klart bangården helt, då perrongerna i dag är för korta.

Projektbild nytt resecentrum
Projektbild nytt resecentrum


FÖRENKLAT BYGGPROJEKT

Mot bakgrund av etappindelningen samt det politiska uppdraget att förenkla genomförandet och minska kostnader för projektet, har resecentrum fått en ny konstruktion och en förenklad utformning sedan samrådet. Byggnaden i etapp 1 får nu ett eget tak, och inte som i tidigare förslag, där de två byggnaderna över spåren knöts samman med ett gemensamt tak över busstorget. Det svävande taket över busstorget kan inte byggas utan att etapp 2 finns på plats, och har plockats bort. Detta har gjort att vi kan bygga en vanlig takkonstruktion med pelare och fackverksbalkar och det förenklar också grundläggningen i mark.

Resecentrum översikt


MINSKADE INVESTERINGSVOLYMER

Etappindelningen och den förenklade konstruktionen har minskat ner investeringen för resecentrum. Investeringen för resecentrums etapp 1, inklusive busstorget och tillfälligt resecentrum beräknas till 1 miljard kronor. Det innebär att projektkostnaden har minskat med en tredjedel för etapp 1. Summan kommer att delas mellan Västerås stad, region Västmanland, Trafikverket och övriga aktörer. Västerås stad kommer inte att bära hela projektets investering.

Resecentrum översikt


SMARTA FUNKTIONER

Den nya takkonstruktionen har ett sicksackmönster som har utformats med olika smarta funktioner och fördelar.

  • Mönstret gör att taket släpper in dagsljus, som är extra viktigt på den norra sidan där det naturliga ljusinsläppet är mindre. Konstruktionen ger också ger möjlighet till naturlig ventilation och en lägre driftkostnad för värme och kyla. Planen är också att det ska finnas solceller på taket.
  • Konstruktionen ger bra möjligheter till dränering och avrinning.
  • Taket i det tidigare förslaget innebar en ytkrävande bärande pelare inne i stationshuset för att konstruktionen skulle bli stabil. Den nya, enklare konstruktionen kräver ingen pelare inomhus vilket istället skapar en stor, öppen yta inomhus som är lätt att överblicka och inreda på olika sätt.
Projektbild nytt resecentrum
Projektbild nytt resecentrum


MER PLATS FÖR BUSS, CYKEL OCH FOTGÄNGARE

Det nya busstorget kommer att ha 37 hållplatslägen för kollektivtrafik, en fördubbling från dagens bussterminal. Kommersiell busstrafik och tågens ersättningsbussar flyttas till Resenärsgatan, söder om spåren. En separerad gång- och cykelpassage byggs över spåren, den är öppen året om, dygnet runt. Markvärme kommer att finnas. Det kommer att finnas cykelparkeringar på flera ställen, både utomhus och i cykelgarage.

I planen prioriterar vi kollektivtrafik, cyklister och fotgängare. Men för den som behöver ta bilen kommer det att finnas angöringsplatser, korttidsparkering och parkering för rörelsehindrade nära entréerna på både norra och södra sidan. Pendlarparkering kommer att finnas inom 500 meter från resecentrum.

Projektbild nytt resecentrum
Projektbild nytt resecentrum


LANDSKAP OCH GRÖNSKA

Vasaterrassen och Sigurdsterrassen blir landskap som höjer sig och sveper över spåren. På terrasserna skapas en torgkänsla, med mötesplatser i det grönskande landskapet och naturliga kopplingar till Vasaparken samt Hamnparken på de båda sidorna om resecentrum. Landskapet är utformat för att minska buller, hantera dagvatten och öka den biologiska mångfalden. Det ska bli attraktiva samlingsplatser för den väntande resenären såväl som för den förbipasserande.

Projektbild nytt resecentrum
Projektbild nytt resecentrum


INNEHÅLL

I resecentrum kan du röra dig i inomhusmiljö under skyddande tak, med plattformsförbindelser ner till tågen. Resecentrum ska vara tillgängligt och tryggt för alla och lätt att orientera sig i. Det ska erbjuda plats för både spontana och planerade möten och ge god tillgång till väderskyddade väntytor. Det kommer att bland annat att finnas resenärsnära service, biljettförsäljning, information, cykelgarage, mötesplatser, restauranger och caféer, offentlig konst och personalutrymmen.

Då resecentrum ska utvecklas och klara kapacitetsökningen för upp till 100 år framåt så krävs det att byggnaden är flexibel och klarar förändringar, i ytor, innehåll och funktioner. Då resecentrum byggs med minsta möjliga fasta väggar så säkras byggnaden för hållbarhet inför framtiden. Det blir enkelt att bygga om ytorna inomhus utifrån ändrade behov.

Projektbild nytt resecentrum
Projektbild nytt resecentrum


TILLGÄNGLIGHET

Resecentrum ska vara tillgängligt och tryggt för alla, lätt att orientera sig i och med smidiga vägar till olika delar. Resecentrum kommer att ha mycket god tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar och personer med nedsatt rörlighet.


INNOVATIONER OCH HÅLLBARHET

Ett av målen för Västerås nya resecentrum är att det ska vara en förebild inom innovation. I projektet överväger vi därför hela tiden nya tekniska lösningar som kan bidra till ökad hållbarhet. Resecentrum ska spegla den teknikkunskap och innovationskraft som finns i Västerås. Vi planerar till exempel för ett integrerat solcellssystem i taket för att ta vara på solens energi. Inomhusklimatet kommer att kontrolleras genom naturlig ventilation, med uppvärmning genom golvvärme. Vi arbetar även med innovativa lösningar för golvkylning och återvinning av regnvatten.

Resecentrum förbättrar även villkoren för att resa kollektivt. Vi skapar smidiga cykelvägar och säker cykelparkering nära entréerna. Det kommer att finnas laddningsstationer och platser för elsparkcyklar och andra nya miljövänliga transportsätt. Dessutom lägger vi stor vikt vid den sociala hållbarheten, genom att utforma ett resecentrum som upplevs tryggt och inbjudande för alla.

Projektbild nytt resecentrum
Projektbild nytt resecentrum

Tidplan

Detaljplanen för Västerås nya resecentrum är planerad att gå ut på granskning under hösten 2021. Vid granskningen finns det möjlighet för allmänhet och myndigheter att komma med synpunkter igen. När vi har gått igenom de synpunkterna och eventuellt justerat förslaget ytterligare kommer kommunfullmäktige att få ta ställning till om de ska godkänna detaljplanen. Efter att detaljplanen blivit godkänd och vunnit laga kraft kan vi börja bygga. Om detaljplanen antas 2021 så kan vi börja bygga år 2022. Beräknad byggtid är cirka tre år.

NUVARANDE PLAN

Vi arbetar fortfarande med hela detaljplanen för resecentrum. När planen blir antagen kan vi börja bygga.

Detaljplan för Västerås resecentrum från 2018, kortfattad version Pdf, 4.8 MB.

Sammanställning av synpunkter från samrådet och hur vi arbetar vidare Pdf, 3.7 MB.

Målbild för resecentrum

Målsättningarna kommer från detaljplanen för resecentrum.

Vi ska utveckla resecentrum till en modern, funktionell och attraktiv resandeanläggning med resenär och besökare i fokus, och människan i centrum. En effektiv och attraktiv knutpunkt för hållbara resor inom, till och från Västerås. Ett resecentrum att vara stolta över.

  • Resecentrum ska bli en attraktiv och effektiv knutpunkt för alla transportslag och för resor inom, genom, från och till Västerås. Resecentrum ska ha en spännande utformning och vara väl funktionsmässigt integrerat i stadens flöde. Resenären ska stå i fokus, och människan i centrum. Det ska vara en trygg, säker, tillgänglig och välkomnande mötesplats, som är kommersiellt bärkraftig och har en hög servicegrad.

  • Västerås nya resecentrum ska fungera som ett landmärke. Det ska utmärkas av dubbelsidighet där alla entréer upplevs som framsidor. Gestaltningen av det nya resecentrumet i Västerås är speciellt viktigt och ska utmärka sig självständigt och kraftfullt.

  • Framtida resecentrum ska, i betydligt större grad än idag, vara en integrerad del av centrala Västerås. Det nya resecentrumet ska blicka framåt mot 2030 och även vara utvecklingsbart för att klara behoven 75-100 år framåt.

Ansvar och kostnadsfördelning

I det nya resecentrumet finns olika ansvar och kostnadsfördelningar.

Trafikverket ansvarar för spårombyggnad, delar av stationshuset (inomhus bro över spår), plattformsförbindelser, trappor, rulltrappor och hissar samt väderskydd på perronger.

Region Västmanland bekostar delar av busstorget.

Västerås stad bekostar delar av busstorget, torg/terrasser med mötesplatser samt en separerad gång- och cykelpassage över spåren.

Kommersiella ytor finansieras av privata aktörer.

Avsiktsförklaringar tecknade med Region Västmanland och Trafikverket.

Mer information om resecentrum

PROJEKTBOKEN

I projektboken om resecentrum har alla projektets inblandade aktörer varsitt informationsavsnitt. Här hittar du detaljerad planering för byggprojektet.

Nedan hittar du PDF:er med de olika kapitlen från projektboken.

Kapitel 1-5: Om projektet, mål och vision, detaljplanen, programhandling, hållbarhet. Pdf, 1.3 MB.
Kapitel 6: Arkitektur Pdf, 63.3 MB.
Kapitel 7: Konstruktion Pdf, 2.2 MB.
Kapitel 8: Landskap Pdf, 4.9 MB.
Kapitel 9-10 : Brandskydd, rör- och luftbehandlingsinstallationer Pdf, 3.7 MB.
Kapitel 11: El- tele- och transportsystem Pdf, 567.9 kB.
Kapitel 12: Trafik och logistik Pdf, 897.5 kB.

Nedan finns projektboken i sin helhet (PDF).

Resecentrum projektbok hela boken (april 2021) Pdf, 74.5 MB.

PRESENTATIONER

Presentation om nya resecentrum från pressträffen den 7 maj,
Presentation för Kommunfullmäktige den 6 maj. Presentationerna hölls av projektgruppen samt arkitekterna från BIG, de är inte textade.

Så här gör du

Frågor och svar

Här hittar du vanliga frågor och svar om Västerås nya resecentrum. Hittar du inte frågan du letar efter är du välkommen att kontakta oss i projektgruppen.

Västerås behöver ett resecentrum som kan hantera mycket större flöden av trafik, resenärer, besökare och personer som vill passera spåren än vad det har idag. Västerås resecentrum är en knutpunkt for både tåg, buss och bil men även för cyklister och gående.

BEFOLKNINGSTILLVÄXT OCH ÖKAD ARBETSMARKNAD

I Stockholm - Mälarregionen finns cirka 40 procent av Sveriges befolkning och sysselsättning. Tågrälsen mellan Västerås och Stockholm går genom tre län som utgör arbetsmarknad för 1,3 miljoner personer. Befolkningen i Mälardalsregionen förväntas öka till 1,4 miljoner personer och 700 000 arbetstillfällen fram till år 2050.

Vi är nu drygt 155 000 invånare i Västerås och år 2050 kan vi vara 80 000 fler. Det kräver såklart flera anpassningar i hela staden och samhället, bland annat ett nytt resecentrum. När vi då bygger ett nytt resecentrum så bygger vi det för att klara den förväntade ökningen av resenärer för upp till 100 år framåt i tiden. Både tåg- och busstrafiken spås öka i framtiden efter pandemin, då fler spås pendla, men färre dagar i veckan. Beroende på hur antalet resenärer ökar anpassas tidplanen för resecentrums etapp 2. Resecentrum kan på så vis växa i takt med behoven.

STOR RÖRLIGHET INOM OCH MELLAN LÄNEN

Mer än var tionde arbetande länsbo pendlar till ett annat län. Nästan var tionde person som arbetar i Västmanlands län bor i ett annat län. Mellan länets kommuner är pendlingen ännu större. Enligt SJ var det år 2018 cirka 61 000 (på- och avstigande) tågresenärer på Västerås central per normalvecka. Enligt VL/Länstrafiken skedde år 2019 över 14,5 miljoner resor i länet med buss, av dem skedde över 12 miljoner i Västerås, i snitt 34 123 bussresor varje dag. Det är en fördubbling av bussresandet sedan 2006. När Västerås snart blir en universitetsstad väntas också pendlandet öka mer.

KAPACITETSBRIST

Dagens resecentrum har brister i sin kapacitet, det slår Trafikverket och Västerås stad fast i en analys. Kapacitetsbristen beror på ett för litet stationshus, för trånga passager och små vänthallar. Perrongerna, trapporna, rulltrapporna och hissarna är för smala och det saknas tillräckligt väderskydd på perrongerna. Sammantaget gör det att det i rusningstrafik blir trängsel och köer i trapporna, rulltrapporna och hissarna, särskilt vid dåligt väder då många resenärer väntar uppe i glasgången ovan spåren för att få väderskydd. Detta gör att tågen emellanåt blir försenade i Västerås och det skapar följdproblem i trafiken längs hela Mälarbanan.

För att åtgärda den förväntade kapacitetsbristen framåt planerar Trafikverket att bygga om spåren och perrongerna. Att bredda de nuvarande trapporna, rulltrapporna och hissarna är inte möjligt av säkerhetsskäl då dagens perronger är för smala. Särskilt med tanke på att det finns krav på att kunna passera bredvid trapphusen på perrongen på ett säkert sätt.

Enligt Trafikverket anses inga av resecentrumets huvuddelar i dagsläget vara tillräckligt stora eller tillräckligt funktionella. Men det räcker inte med att bygga om perrongerna utan även bangården, alltså spårområdet där rälsen ligger, behöver byggas om. Genom att Trafikverket bygger om bangården kommer det bli möjligt för fler tåg att trafikera Västerås samtidigt. Ombyggnationen av spårområdet pekas ut som centralt for Stockholm - Mälardalsregionens utveckling genom att det ökar tillgängligheten på Mälarbanan till och från Stockholm. Planeringen för en snabbsträcka mellan Oslo – Stockholm förutsätter också ett resecentrum med större kapacitet, då Västerås är ett av de viktiga naven på sträckan.

Utbudet av service på stationen motsvarar inte stadens storlek och passagen över spårområdet är inte öppen dygnet runt, vilket gör att man vissa tider måste ta långa omvägar för att ta sig till andra sidan järnvägen.

Dagens bussterminal är heller inte anpassad för dagens stora antal bussresenärer. Västerås C är länets största knutpunkt för busstrafik. För att göra det smidigare och trevligare att resa och byta buss behövs fler hållplatslägen, bättre service och bättre väderskydd än vad som finns på dagens bussterminal.

HÅLLBAR STADSUTVECKLING

Västerås stad har fastslagit att projekt Mälarporten med resecentrum är viktigt för att klara det ökande resandet och behovet av hållbar stadsutveckling i områdena Kungsängen, Ängsgärdet, Kopparlunden som ligger i direkt anslutning till planerat resecentrum. 10 000 av de 40 000 nya bostäder som planeras i Västerås, planeras att byggas inom 1 km från Västerås resecentrum. Tanken är att de som bor i dessa bostäder ska ha nära till arbetsplatser och rekreationsområden. Gång- och cykeltrafik ges företräde i området och kollektivtrafiken ska vara lättillgänglig, vilket är en grundförutsättning i hållbart stadsbyggande.

Många använder, eller passerar resecentrum på sin väg till och från arbetet. Behovet av att knyta samman stadsdelarna på båda sidor om järnvägen har därmed ökat. Idag används bron i resecentrum som är den enda bro som idag finns i över järnvägen för att röra sig mellan stadsdelarna.

Station eller resecentrum - vad är skillnaden?

Under byggperioden för Sigurdspassagen kommer en tillfällig bro med plattformsförbindelser att sträcka sig från busstorget till den södra sidan. Tillfälligt resecentrum kommer att finnas på bägge sidor om spåren under denna tid.

Ett tillfälligt resecentrum är nödvändigt när vi ska bygga om stationsområdet. Det krävs av säkerhetsskäl för resenärerna om resandet ska kunna fortsätta under byggtiden. Det är en alltför stor risk att ha resenärer i samma byggnad som ett stort byggprojekt, och det blir dessutom väldigt kostsamt, då mycket av byggarbetet måste ske på natten. Därför planerar vi att separera resenärer och besökare från byggarbetsplatsen med ett tillfälligt resecentrum.

Det tillfälliga resecentret kommer att vara bättre dimensionerat för resenärer än dagens gångbro över spåren med tillhörande plattformsförbindelser.

Ett provisoriskt resecentrum – vad är det och behövs det? (nyhet från maj 2020)

Bangårdens ombyggnad sköts av Trafikverket. Planeringen har gjorts tillsammans med Västerås stad för att det ska ske så samordnat och effektivt som möjligt. Västerås centralstation ligger längs Mälarbanan som förbinder Örebro, Västerås och Enköping med Stockholm. Mälarbanan är till stora delar dubbelspårig och planeras på sikt att byggas ut till fyra spår längs hela sträckan. Resandet väntas enligt Trafikverket öka med 70 procent från 2014 till 2040.

SÅ SER BANGÅRDEN UT I DAG:

Västerås central består idag av tre plattformar och nio spår där spår 1 - 5 är trafikerade spår och spår 6 - 9 används som uppställningsspår, parkering för tåg.

  • Plattform 1 är cirka 500 meter lång och cirka 6 meter bred.
  • Plattform 2 är 360 meter lång och cirka 11 meter bred.
  • Plattform 3 är 360 meter lång och cirka 10 meter bred.

SÅ SER TRAFIKEN UT I DAG

  • Enligt SJ var det år 2018 cirka 61 000 på- och avstigande tågresenärer på Västerås central per normalvecka.
  • Enligt Trafikverket passerar cirka 110 persontåg och 8 godståg förbi det aktuella området varje dygn (2016)
  • Godståg passerar endast området utan att göra uppehåll och enligt Trafikverkets uppskattning utgörs 5,4 procent av den totala godsmängden av farligt gods (2013–2015).

TRAFIKVERKETS PROGNOS FÖR TÅGTRAFIKEN I FRAMTIDEN

I Trafikverkets prognos görs följande bedömning om trafikökningar i regionen:

  • Befintlig trafik ökar till cirka 150 tåg per dygn och 25 godståg per dygn.
  • Sträckan Stockholm-Västerås har 4 avgångar per timme.
  • Sträckan Sala-Västerås-Eskilstuna utökas och har 2 avgångar per timme och riktning under större delen av dagen.
  • Bergslagspendeln: Inriktning är 1 avgång per halvtimme större delen av dagen med uppåt 4 avgångar per timme under högtrafik.

SÅ PLANERAS BANGÅRDEN

Det förslag om nytt spårområde som presenteras i detaljplanen har sex spår och fyra plattformar, två mittplattformar och två sidoplattformar. Sidoplattformarna kommer att dela hållplatser med busstrafiken.

  • Plattformslängd på 520 meter.
  • Plattformsbredd på cirka 12 meter.
  • Fördubblad kapacitet när vi går från 6 till 12 hållplatslägen i den nya bangården.

Förslaget gör att nuvarande uppställningsspår 6 - 9 behöver flyttas. Enligt den avsiktsförklaring som tecknats tillsammans med Trafikverket och region Västmanland blir den nya placeringen på Västerås Västra. Spårombyggnaden ska göras i två etapper, där första etappen genomförs i samband med byggnationen av Sigurdsterrassen. Den andra etappen byggs om tidigast 2035.

Tidigare studier och utredningar. Läs utredningarna genom att klicka på länken.

Detaljplan för Västerås resecentrum, kortfattad version Pdf, 4.8 MB.

Planstöd för Mälarporten: Analyser av täthet, stråk samt gång- och cykelflöden, gjord av Spacescape, 200618 Pdf, 10 MB.

Planstöd för Mälarporten: Stadsbyggnadsanalys för den övergripande strukturen, gjord Spacescape, 190402 Pdf, 8.9 MB.

Fotgängarsimulering för Västerås resecentrum, gjord av Trafikverket Pdf, 2.2 MB.

Åtgärdsvalsstudie för järnvägen i Västerås (ÅVS) 2013:123, Trafikverket Länk till annan webbplats.

Idéstudie: Västerås bangård - framtida trafik, funktion och utformning TRV 2012/9650; Trafikverket, 120220 Pdf, 3.1 MB.

En Bättre Sits: Storregional systemanalys, Mälardalsrådet Pdf, 8.9 MB.

I den nya detaljplanen har flera utredningar uppdaterats och olika förbättringar genomförts.

  • Landskapet runt byggnaden binder ihop resecentrum med staden och skapar en helhetskänsla och grönska.
  • Barnperspektivet har lyfts genom en barnkonsekvensanalys.
  • Kulturmiljöfrågan har utretts mer grundligt och medfört förändringar i förslaget. Två höga hus har tagits bort och Vasatornet har bearbetats.
  • Kopplingarna till Vasaparken har studerats och anpassats för att minimera påverkan på parken.
  • Vi har gjort en grundligare riskanalys.
  • Vi har tagit fram ett PM för att minska påverkan på riksintresse för kommunikationer/järnväg.
  • Vi har genomfört en bullerutredning över hela planområdet.
  • Vi prioriterar tydligare fotgängare och cyklister.

Byggnaden

Den nya stationsbyggnaden blir funktionell och samtidigt ett nytt ikoniskt landmärke i Västerås. Den kommer att sträcka sig över spåren, via den avsmalnande Sigurdspassagen, och ha entréer på båda sidorna. De olika entréerna till resecentrum ska kännas som framsidor oavsett vilket håll du kommer från. Nya stadsdelar växer fram på båda sidor om spåren och det kommer att röra sig fler människor än bara resenärer runt resecentrum.

Byggnaden är utformad för att fläta samman olika flöden; dels för kollektivtrafik och resenärer, dels för stadens invånare och besökare. Stationen, som historiskt varit en stor statisk byggnad, anpassas nu istället till rörelsemönster i området, med målet att vara ett stadsrum fyllt av liv och aktivitet.

Taket på byggnaden höjer sig i hörnen och sänker sig mot mitten. Det bjuder in från alla håll och samlar flödena under sig. Fasaden blir i glas, vilket ger gott om ljus inomhus och även en öppen inbjudande känsla.

Inne i byggnaden blir det en öppen miljö med god överblick. Rymliga hissar/rulltrappor/trappor gör det smidigt för alla att ta sig till tåg, bussar eller entréer. Det kommer att finnas gott om väderskyddade väntytor, både inne i byggnaden och på perrongerna. Dessutom blir det ett varierat utbud av caféer, restauranger, resenärsnära tjänster och servicefunktioner inne i byggnaden.

Ja. Dels kommer det att finnas väntytor inomhus i stationsbyggnaden, dels ute på perrongerna och på busstorget. Väntytorna utomhus skyddas med tak som även fortsätter över rulltrappor, trappor och hissar in i huvudbyggnaden. Plattformstaken utformas i enlighet med Trafikverkets riktlinjer för väntutrymmen och väderskydd.

Resecentrum har som mål att alla ska prioriteras lika. Här ska finnas finns utkiksplatser, kommersiella och icke-kommersiella mötesplatser, lekfulla kanter for skejt, vila i solen, skydd for regnet, wifi-zoner for att arbeta, lunchhäng och sittplatser för att betrakta staden och dess flöden.

Resecentrum ska vara öppet, lättillgängligt och framkomligt för alla. Resecentrum kommer att ha mycket god tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar och personer med nedsatt rörlighet.

Det kommer att finnas trappor, rulltrappor, hissar och ramper för att på så smidigt sätt som möjligt transportera sig till tåget, bussen eller till andra sidan av resecentrum. Vi jobbar med att underlätta för personer med synnedsättning genom exempelvis belysning, taktila stråk och kontrastmarkeringar på golvet. Det kommer även att finnas särskilda hjälpmedel för att få information uppläst.

I dag finns andra normer och krav på ytor för tillgänglighet än när nuvarande station byggdes. Alla människor behöver kunna ta sig fram på ett tryggt och säkert sätt. Tillgängligheten ska vara mycket god, bästa möjliga, med både europeiska och svenska krav tillgodosedda.

Vi arbetar också med att låta barnen ta en mer självklar plats i stadens nya resecentrum.
Ett resecentrum anpassat för barns behov.

Resecentrum har många olika målgrupper. Det är resenärer och pendlare, turister, invånare som passerar till fots eller med cykel, busschaufförer och annan personal, barn, med flera. Resecentrum behöver möta olika behov hos alla dessa målgrupper, och fungera för alla oavsett funktionsvariation.

När vi har planerat innehållet i resecentrum har vi utgått från de behov och önskemål som finns hos västeråsare och resenärer. Vi har pratat med både experter och olika intressegrupper och fått fram önskemål och en kravställan. Vi har också utgått från de olika krav och regelverk som finns från myndigheter och anpassat oss till barnkonventionen.

Resecentrum ska vara tillgängligt och tryggt för alla och lätt att orientera sig i. Det ska erbjuda plats för både spontana och planerade möten och ge god tillgång till väderskyddade väntytor.

Inne i resecentrum planerar vi för:

  • ett ljust och modernt cykelgarage
  • både sociala och lugna väntytor
  • smidiga stråk att röra sig på, snabbt och långsamt
  • resenärs- och vardagsnära tjänster
  • biljettförsäljning och information
  • restauranger
  • caféer
  • uteserveringar
  • utställningsytor
  • personalområden
  • interna kontorsytor
  • bussterminal och ett integrerat plattformsområde
  • utkiksplatser
  • mötesplatser
  • offentlig konst med ett konstprogram från Västerås konstmuseum

Då resecentrum ska utvecklas och klara kapacitetsökningen för upp till 100 år framåt så krävs det att byggnaden är flexibel och klarar förändringar, i ytor, innehåll och funktioner. Då resecentrum byggs med minsta möjliga fasta väggar så säkras byggnaden för flexibilitet och hållbarhet inför framtiden. Det blir enkelt att bygga om ytorna inomhus utifrån ändrade behov.

Inuti resecentrum - vad finns det där?

Inuti resecentrum - hur vet vi vad folk behöver och vill ha?

Ett av målen för Västerås nya resecentrum är att det ska vara en förebild inom innovation. I projektet överväger vi därför hela tiden nya tekniska lösningar som kan bidra till ökad hållbarhet, såväl social och ekonomisk som ekologisk hållbarhet. Vi vill att resecentrum ska spegla den teknikkunskap och innovationskraft som finns i Västerås.

Utformningen av Västerås resecentrum kommer bland annat att innebära ett integrerat solcellssystem i taket för att ta vara på solens energi. Inomhusklimatet kommer att kontrolleras genom naturlig ventilation, med uppvärmning genom golvvärme. Vi arbetar även med innovativa lösningar för golvkylning och återvinning av regnvatten. Vi deltar till exempel i ett innovationsprojekt tillsammans med Mälarenergi och ABB, där vi ska hitta en lösning som med hjälp av artificiell intelligens kan optimera energinyttjandet i resecentrum och Mälarporten.

Många utrymmen och funktioner i resecentrum byggs för att vara flexibla och anpassningsbara för olika behov för en lång tid framöver. Utöver att det är ett innovativt och smart sätt att bygga, så gör det att nya innovationer och smarta lösningar ständigt kan förbättra resecentrum.

En annan smart sak är att resecentrum förbättrar villkoren för att resa kollektivt. Vi skapar smidiga cykelvägar och säker cykelparkering nära entréerna. Det kommer att finnas laddningsstationer och platser för elsparkcyklar och andra nya miljövänliga transportsätt.

Dessutom lägger vi stor vikt vid den sociala hållbarheten, genom att utforma ett resecentrum som upplevs tryggt och inbjudande för alla.

Så bidrar resecentrum till ett hållbart Västerås.

Det kommer att finnas flera passager över spåren. I etapp 1 byggs Sigurdspassagen. Där finns det en bro i inomhusmiljö, samt en gång- och cykelbro i utomhusmiljö, med separata gång- och cykelvägar. Det kommer även att finnas en bro vid det tillfälliga resecentret. Sen tillkommer Kungsängspassagen i etapp 2.

I fördjupad översiktsplan finns även en passage vid friidrottshallen, planering av denna passage ingår som del i framtagande av planprogram för Mälarporten. Den tunnelpassage som finns vid Hamngatan kommer att finnas kvar.

Behovet av att knyta samman stadsdelarna på båda sidor om järnvägen har ökat. I dag upplevs området söder om spåren som en ”baksida” av Västerås. Redan i dag använder eller passerar många resecentrum på sin väg till och från arbetet. Nya arbetsplatser och bostäder söder om järnvägen gör att många passerar genom resecentrum eftersom många använder sig av den enda bro som idag finns över järnvägen för att röra sig mellan stadsdelarna.

Som invånare eller besökare i Västerås kommer det att bli lättare att ta sig mellan stadsdelarna dygnets alla timmar, via resecentrums nya passage med separerade gång- och cykelvägar, som byggs över spåren.

Det kommer även att finnas affärsverksamheter och restauranger som kan användas av alla.

Den stationsnära staden.

Arkitekturens roll i stadsbyggande.

Tidplan

När detaljplanen är granskad behöver den bli antagen innan byggandet kan börja.

Vi planerar för antagande av detaljplanen i inledningen av 2022, för att sen påbörja bygget av tillfälligt resecentrum samma år.

Provisoriskt resecentrum: Planerat att byggas under 2022.

Etapp 1, Sigurdspassagen och bussterminalen: Planerad byggstart 2022 då Sigurdsterrassen kan börja byggas och nuvarande resecentrum rivas. Sigurdspassagen och en ny bussterminal kan då stå klart 2025.

Etapp 1 ska fungera och upplevas som ett komplett resecentrum i många år framåt.

Etapp 2, Kungsängspassagen: Mer oviss vad gäller tid för genomförande. Denna del är beroende av delar av Trafikverkets bangårdsombyggnad och kan påbörjas tidigast 2035. Vi har planerat för etapp 2 i detaljplanen men än finns ingen projektering för arbetet.

Västerås nya resecentrum kommer att byggas i etapper, där varje etapp kommer att delas in i ytterligare byggskeden.

ETAPP 1

Under den första etappen byggs Sigurdspassagen, Vasaterrassen, Sigurdsterrassen, busstorget samt första delen av perronger och spårområde. Då byggs också ett tillfälligt resecentrum och en bro med plattformsanslutningar över spåren. Den tillfälliga bron kommer att vara bättre dimensionerad än dagens resecentrum.

ETAPP 2
Under den andra etappen som förväntas börja byggas tidigast år 2035, byggs Kungsängspassagen inklusive terrasser och anslutande torg.

Planeringen har tagits fram i nära samarbete med Trafikverket. Planeringen har gjorts för att vara så tidseffektiv som möjligt, för att möta resandeökningar, för att minimera störningarna för resenärer och för att inte behöva bygga om bangården eller resecentrum igen.

Ekonomi och ägarförhållanden

Kostnaden för resecentrum inklusive busstorget är cirka 1 miljard kronor. Kostnaden fördelas mellan Trafikverket, Västerås stad, region Västmanland och övriga aktörer.

Trafikverket ansvarar för kostnader för ombyggnad av bangård, perronger och broar inklusive trappor och hissar till och från perronger. Västerås stad ansvarar för att bygga staden, det vill säga torg, parker, stråk och cykel/gångpassager. Västerås stad ansvarar även för busstorget. Då vi ska bygga ett resecentrum som knyter ihop staden och gör den attraktiv för invånare och resenärer, så är det viktigt att vi samarbetar med Trafikverket för att få till bästa möjliga lösning.

Taket kommer att kosta ca 70 miljoner kronor. I kostnaden ingår betongpålar, stomme/fundament, stålstomme som bär upp taket med pelare, primärbalkar och sekundärbalkar, TRP-plåt, isolering, ytskikt, samt glaspartier i taket som ger ljusinsläpp. Kostnaden för taket är idag, beräknat per kvadratmeter, ungefär samma som på likvärdiga byggnader.

Trafikverket ansvarar för spårombyggnad, delar av stationshuset (inomhus bro över spår), plattformsförbindelser, trappor, rulltrappor och hissar samt väderskydd på perronger. Region Västmanland bekostar delar av busstorget. Västerås stad bekostar delar av busstorget, torg/terrasser med mötesplatser samt en separerad gång- och cykelpassage över spåren.

Hur beräknas projektkostnaden för resecentrum? (mars 2020)

Stationen är samägd av Jernhusen (51 procent) och Västerås stad (49 procent) i det gemensamma bolaget Västerås Central AB (VCAB).

Du får gärna kontakta oss på malarporten@vasteras.se. Affärsverksamheten i resecentrum kommer att styras för att passa resenärernas behov och hela konceptidén bakom resecentrum, men vi vill gärna höra alla idéer. Alla nya tankar gällande önskad service och utbud i ett modernt resecentrum vill vi uppmana er att skicka in!

Västerås stad har kostnader för att driva och upprätthålla hela sin omfattande verksamhet. Exempel är hyror, löpande kostnader för lokaler och löner. Det är med andra ord driftkostnader. I den kommunala resultaträkningen är det driftkostnaderna som redovisas.

En investering som Resecentrum innebär att investera här och nu men även för framtiden. En investering är en engångskostnad som finansieras via externa långivare (bank) eller från kommunen själv. I det senare fallet nyttjas eget kapital som byggts upp över tid efter positiva budgetresultat.

Kostnader som uppstår i samband med räntebetalning räknas som en kapitalkostnad, vilket i sin tur är en driftkostnad. Investeringskostnaden som nu kommunicerats för resecentrum etapp 1 är den totala investeringskostnaden. Investeringen kommer finansieras från flertalet intressenter.

Västerås stad investerar kontinuerligt enligt plan i nybyggnation av skolor, äldreboenden etc, utifrån den investeringsbudget som planlagts oberoende av investeringen i ett nytt resecentrum.

Resande

Det kommer att finnas cykelpassage över spåren. För Sigurdspassagen så bygger Västerås stad till en gång- och cykelbro, utöver den passage som bekostas av Trafikverket. Det är för att vi vill att resecentrum ska knyta ihop våra stadsdelar och att det ska vara lätt att ta sig över spåren.

Brokonstruktionen har granskats med avseende på både lutning och bredd för att det ska fungera bra att cykla över. Lutningen blir 5,5 procent med en höjd om 7 höjdmeter vilket kan jämföras med exempelvis Bondebacken i Västerås med 10 höjdmeter och 6 procent lutning. Passagen över spår kombineras med passage under spår vid Hamngatan för den som väljer att förflytta sig under järnvägen.

Vi har haft dialog med Cykelfrämjandet i framtagandet av konstruktionen. Det kommer att bli separat gång- och cykelväg, med räcken, samt markvärme.

Flödesanalys för Mälarportsområdet.

Busstorget ska ligga på samma plats som dagens bussterminal. Det är en plats som ska kunna hantera många resenärer. I genomsnitt sker över 34 000 resor om dagen med kollektivtrafik i Västerås (2019). Busstorget består av en stor torgyta med öar av busshållplatser som ansluter till resecentrum genom det upphöjda landskapet mot den östra entrén.

Det nya busstorget kommer att ha:

  • 37 hållplatslägen för bussar inom kollektivtrafiken
  • Väderskydd för resenärerna
  •  
  • Cykelparkeringar på flera platser
  • Biljettautomater
  • Kiosk/café
  • En trevlig miljö med mer stadsliv

Det kommer att bli bättre tillgänglighet och smidigare byten mellan buss och tåg då plattformen vid spår 1 blir gemensam för både bussar och tåg. För att nå övriga spår kommer det att finnas rulltrappor, trappor och hissar som ansluter mot terminalens perronger.

KOMMERSIELL BUSSTRAFIK

På den södra sidan av resecentrum, mot Mälarens håll, kommer all kommersiell busstrafik att finnas, exempelvis flygbussar. De får gemensam perrong med tågtrafiken vid perrong 4. Här kommer även ersättningsbussar för tåg att ha sina hållplatser. Detta för att inte störa den linjebundna kollektivtrafiken på busstorget.

Ja, det kommer finnas bil- och cykelparkeringar i olika former vid resecentrum. Ett av de övergripande målen för resecentrum är att det ska vara tillgängligt för alla och därför är det viktigt att man både kan hämta och lämna med bil samt kunna parkera sin bil för fortsatt resa med buss eller tåg. Vid resecentrums olika entréer kommer totalt cirka 100 korttidsparkeringar för bil att finnas.

Det kommer vara möjligt att parkera sin cykel både inomhus och utomhus, på någon av de cirka 2 700 cykelparkeringar som är planerade. I direkt anslutning till resecentrum, på varsin sida om spåren, planeras två mobilitetshus (parkering för både bil och cykel). De beräknas ha cirka 1 000 platser.

I området för detaljplanen ingår även kvarteret Sigurd 3, som kommer att inrymma cirka 1700 cykelparkeringar och cirka 600 bilparkeringsplatser. Platserna täcker framförallt kvarterets egna behov men kommer också delvis att kunna användas av besökare till resecentrum.

Flödesanalys för Mälarportsområdet.

Ja. Det är mycket viktigt att tågtrafiken fungerar under ombyggnationen. I perioder kommer Trafikverket att behöva stänga av trafiken, men det kommer att gälla kortare perioder och informeras om i god tid i förväg.

Svaret på den frågan påverkas av mer saker längs spåren än bara vårt resecentrum. För att regionaltågen inte ska blockeras av pendeltåg pågår en utbyggnad till fyrspårjärnväg från Kallhäll in till Stockholm. De extra spåren ger även bättre kapacitet på Mälarbanan vilket möjliggör fler avgångar och bättre punktlighet. Restiden till Stockholm påverkas även av utbyggnaden av spår och station i Sundbyberg.

Byggpåverkan

Ja, det kommer vi att behöva göra. Det som gjordes senast var att ledningar byttes ut och flyttades till mer lämpliga placeringar med tanke på framtida utveckling i området. Nästa steg är att bygga om själva gatan i sitt slututförande. Detta kommer troligtvis att ske i flera etapper. Eftersom planering av området pågår, och kommer att pågå under en längre tid, kan det ske förändringar av in- och utfarter till fastigheter längs Kungsängsgatan. Detta kan komma att medföra mindre ombyggnationer av Kungsängsgatan även i framtiden.

Troligtvis byggs Kungsängsgatan ut i etapper som möjliggör framkomlighet, dock begränsad. Vi vill undvika att stänga av den helt, men kommer även att rekommendera andra vägar eller färdsätt under perioder.

Vanliga frågor

Kommunstyrelsen beslutade 2010 att låta tågspåren vara kvar i markplan, efter noggranna utredningar kring alternativ som nedgrävning eller järnväg på pelare.

Godstrafiken som passerar i Västerås kräver att det inte är för stora lutningar, särskilt vid transporter med farligt gods. En nedgrävning eller upphöjning skulle därmed behöva börja och sluta långt bort från stationsområdet. Det finns också stora tekniska utmaningar med en nedgrävning, till exempel alla de ledningar som finns under mark samt Svartån och E18 som ligger i vägen.

Västerås undre värld

Det är också Trafikverket som bekostar järnvägen och dess ombyggnad och de bekostar enbart lösningar i marknivå. En nedgrävning eller upphöjning av järnvägen skulle behöva bekostas av Västerås stad och det skulle handla om summor på många miljarder kronor.

Den föreslagna platsen för nya resecentrum är på samma plats som dagens centralstation. Valet av plats baseras på en lång rad analyser, framförallt utifrån flöden av människor. Det är helt enkelt den bästa möjliga platsen utifrån flera perspektiv: användarmässigt, ekonomiskt, markmässigt, ytmässigt och geografiskt. Att placera ett resecentrum utanför centrala Västerås skulle inte bara innebära stora kostnader i flytt av infrastrukturen, utan även att tågtrafiken skulle tappa resenärer till andra transportslag som bil.

Ett förslag som har lyfts är just idén om att flytta resecentrum till Kopparlunden. Men där är den tillgängliga ytan för liten och den lutar för mycket för att anlägga den bangård som Västerås behöver för framtiden.

Att bygga nya perronger i nytt läge skulle heller inte finansieras av Trafikverket. Det innebär att en ny placering av resecentrum skulle göra att västeråsarna får vänta väldigt länge på ett nytt resecentrum och att skattebetalarna i Västerås skulle få stå för hela kostnaden.

Den stationsnära staden.

Så här gör du

Fakta och beslut

Ett så komplext projekt som resecentrum är fullt av fakta, siffror och statistik. Det grundar sig på flera viktiga utredningar och politiska beslut. Många siffror om det nya resecentrumet kommer att ändras fram till byggstart, eftersom detaljplanen inte är antagen än. Här har vi samlat det viktigaste vi vet eller planerar för, just nu.

Snabba fakta om Västerås resecentrum

Antal perronger och hållplatslägen, tåg:

Planerat: 12 hållplatslägen (6 spår och långa perronger med dubbla hållplatslägen)
Jämfört med idag: 6 hållplatslägen (5 perronger varav spår 1 har två hållplatslägen)

Kapacitet, tåg:

Prognos år 2040: 150 persontåg och 25 godståg per dygn
Jämfört med 2016: 110 persontåg och 8 godståg per dygn

Passager över spåren:

Planerat i etapp 1: en bred passage med gott om plats för fotgängare och cyklister, öppet dygnet runt.
En tillfällig bro över spår som används under byggtiden och fram till att etapp 2 av resecentrum står klar.
Jämfört med idag: en bro för fotgängare, stängd på natten.

Antal cykelparkeringar:

Planerat: ca 3 000 st
Jämfört med idag: ca 1 000 st

Områdets storlek:

Stationsområdet: 12 ha
Jämfört med hela Mälarportsområdet: 90 ha

Byggnadens storlek:

Sigurdspassagen med Sigurdsterrassen och Vasaterrassen
cirka 17 000 m2
Jämfört med nuvarande stationshus: ca 1 300 m²

Vill du veta mer om hur detaljplaneprocessen fungerar?

Kommunens planarbete

Detaljplan för Västerås nya rese­centrum, dp 1811

Politiska beslut och annan historik kring Västerås resecentrum

PÅGÅR JUST NU:
Planprocess för detaljplan resecentrum

Detaljplanen revideras utifrån de synpunkter som kom in under samrådet 2018. Nästa steg är att skicka ut den på granskning 2021 och vidare för antagande.

När detaljplanen är godkänd kan vi börja bygga!

Detaljplan för Västerås nya rese­centrum, dp 1811 Pdf, 4.8 MB.

Illustrativ bild på planprocessen från början till slut. Just nu väntar detaljplanen på granskning.

2019-10-23 beslut i kommunstyrelsen: Justerat planområde för dp 1811

Under hösten 2019 införlivades även området Ängsgärdet i projektet. Planområdet justerades därmed. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt Byggnadsnämnden att justera avgränsningen av planområde för detaljplan dp 1811, Västerås resecentrum. 

Sammanträdesprotokoll kommunstyrelsen 2019-10-23 Pdf, 1.8 MB.

2019-12-18 beslut i Kommunstyrelsen: Förprojektering

En budget på 60 miljoner kronor godkänns för förprojektering av nytt resecentrum enligt ärendebeskrivning.

Sammanträdesprotokoll kommunstyrelsen 2019-12-18 Pdf, 861.6 kB.

2018-09-27 beslut i byggnadsnämnden: Samråd mellan 8 oktober och 18 december samma år

Detaljplanen för resecentrum beslutas gå ut på samråd mellan 8 oktober och 18 december 2018.

Sammanträdesprotokoll byggnadsnämnden 2018-09-27 Pdf, 134.3 kB.

Hösten 2018:

Detaljplanen var ute på samråd mellan 8 oktober och 18 december. Över 200 synpunkter samlades in, vilket är ovanligt många.

Sammanställning av synpunkter från samrådet för detaljplanen för Västerås nya resecentrum Pdf, 3.7 MB.

2017:

Projektet 3B (Bygg Bort Barriärer) byter namn till projekt Mälarporten. Resecentrum är fortsatt en del av detta projekt.

2015-01-21 beslut i kommunstyrelsen: Gestaltningsprogram för stationsområdet

Gestaltningsprogrammet för stationsområdet med tillhörande samrådsredogörelse godkänns.

Sammanträdesprotokoll kommunstyrelsen 2015-01-21 Pdf, 9.3 MB.

Februari 2015:

Styrgruppen för resecentrum beslutade att ge arkitektfirman BIG i uppdrag att bearbeta sitt förslag med utgångspunkt i utvärderingen som gjordes under 2014 samt intressenternas synpunkter.

Våren 2015:

BIG reviderade sitt förslag under våren 2015 enligt uppdrag, och redovisade sitt reviderade förslag. Kommunstyrelsen informerades om förslaget den 20 maj och ett antal frågor ställdes angående innehåll, utformning, med mera. Vid Kommunstyrelsens sammanträde den 6 juni tog de sedan ställning till om det reviderade förslaget kunde godkännas som underlag för vidare detaljplanering av ett nytt resecentrum.

2015-06-03 beslut i Kommunstyrelsen: Underlag FÖP stationsområdet, BIG:s reviderade förslag

BIG:s reviderade förslag godkänns som underlag för detaljplanering av ett nytt resecentrum i Västerås.

Sammanträdesprotokoll kommunstyrelsen 2015-06-03 Pdf, 6.7 MB.

Januari 2014: Upphandling arkitektfirmor

Staden upphandlade tillsammans med Jernhusen, Klövern, Trafikverket och Regionala Trafikmyndigheten två arkitektkontor, BIG och Tengbom, med uppdraget att ta fram förslag på ett nytt resecentrum.

2014-04-09 beslut i kommunstyrelsen: Planuppdrag detaljplan resecentrum

Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt byggnadsnämnden att upprätta detaljplan för Västerås resecentrum.

Sammanträdesprotokoll kommunstyrelsen 2014-04-09 Pdf, 6.4 MB.

Övrigt, 2014:

Arkitektkontoren redovisade sina förslag i juni 2014 och under hösten gjordes en omfattande utvärdering.

2013-10-03 kommunfullmäktige: Antagande om fördjupad översiktsplan för stationsområdet, ÖP64

Planen antas med vissa reservationer.

Sammanträdesprotokoll kommunfullmäktige 2013-10-03 Pdf, 10.3 MB.

Fördjupad översiktsplan för stationsområdet Pdf, 18.2 MB.

2011-01-19 kommunstyrelsen: Uppdrag om att ta fram en fördjupad översiktsplan för stationsområdet

Kommunstyrelsen ger stadsledningskontoret i uppdrag att ta fram en fördjupad översiktsplan, en så kallad FÖP, för stationsområdet.

Sammanträdesprotokoll kommunstyrelsen 2011-01-19 Pdf, 274 kB.

2011-09-14 Kommunstyrelsen: Avsiktsförklaring

Avsiktsförklaring mellan staden och Trafikverket om nytt resecentrum och det som då kallas projekt 3B (senare byter projektet namn till Mälarporten).

Sammanträdesprotokoll kommunstyrelsen 2011-09-14 Pdf, 84.3 kB.

2010:

Projektet 3B (Bygg Bort Barriärer) utformas på stadsledningskontoret. Projektet kommer 2017 att byta namn till Mälarporten. Projektet är redan då stort och komplext med många inblandade aktörer.

2010-04-14 beslut i kommunstyrelsen: Inriktning av fortsatt utveckling av stationsområdet i Västerås - spår i markplan

Tre firmor utredde fyra olika scenarier:

  • 9 spår i markplan
  • 8 spår på bro och bank
  • 9 spår på bro och bank
  • 7 spår i tunnel och tråg (med spår norr om stan för godstrafik)

Kommunstyrelsen fattade beslut i enighet: att fortsatt utveckling av Västerås stationsområde ska baseras på spårlägen i markplan.

2009-12-14 kommunstyrelsen: Överläggningsärende

Västerås stad beviljas stöd på 540 000 kr för stationsområdet från delegationen för hållbara städer.

2008-09-01 kommunstyrelsen: Inbjudan till uppstartsmöte

Gällande visionsuppdrag för tre olika arkitektbyråer. Det gick av stapeln den 11 september 2008.

2007-10-25 beslut i kommunstyrelsen: Utredningsuppdrag stationsområdet

Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadsledningskontoret att i samråd med berörda fastighetsägare och förvällningar utreda utvecklingsmöjligheterna inom stationsområdet.

1997: Befintligt stationshus invigs

Den nuvarande centralstationen i Västerås stod klar 1997. Den byggdes enligt dåtidens förutsättningar och sedan dess har både Västerås befolkning och resandet i hela regionen ökat betydligt mer än förutspått, och den räcker inte längre till varken idag eller för framtiden. Även vårt sätt att leva förändras i snabb takt till följd av bland annat digitalisering och hållbarhetsfokus. Därför behöver vi nu bygga om både stationshuset och spårområdet.

Relaterade dokument

Så här gör du

Vill du veta mer?

Följ oss gärna på Facebook och Instagram för löpande uppdateringar om projekt Mälarporten och Västerås nya resecentrum. Vill du komma i kontakt med byggprojektchefen för resecentrum eller någon annan i projektet kan du mejla oss.

Kontakta projektgruppen eller följ oss i sociala medier