Visa sökformulär

Nytt resecentrum

När resandet ökar och Västerås växer ställer det krav på ett resecentrum med bra tillgänglighet, bra samordning och smidiga byten mellan alla trafikslag. Därför behöver vi bygga om det befintliga stationsområdet, för att möta och välkomna framtidens tåg och trafik, fler pendlare, nya västeråsare och nya besökare.

Stadens nya resecentrum och stationsområdet växer med Västerås

År 2050 kan vi vara 230 000 invånare i vår stad. Fler människor behöver kunna göra smidiga byten mellan alla olika trafikslag som finns både nu och i framtiden. Västerås nya resecentrum är det enskilt största byggprojektet inom projekt Mälarporten. Det kommer att växa fram i takt med att staden växer, och vi samordnar det med järnvägens ombyggnad.

Vi kommer att bygga resecentrum i flera etapper för att göra både byggtiden och resultatet så bra som möjligt. Det sprider även ut investeringskostnaderna under en längre tid. Vi gör det tillsammans med flera andra aktörer som exempelvis Trafikverket, Jernhusen, Kollektivtrafikmyndigheten Västmanland och Klövern.

Resecentrum ska hantera mycket större flöden av trafik, resenärer, besökare och personer som vill passera spåren än vad det är idag. Vår befintliga station har stora problem med kapaciteten redan nu och kommer inte att hålla för framtiden.

Samtidigt växer Västerås city och flera nya stadsdelar bildas på båda sidor om järnvägen. Då behöver resecentrum fungera som en knutpunkt mellan det som vi idag ser som city och de nya stadsdelarna vid bland annat Mälaren. Du kommer enkelt att kunna ta dig genom hela framtida Västerås via två passager över spåren som kommer att vara öppna dygnet runt. Allt det här gör vår framtida stad tillgänglig för dig som vill leva, bo och verka här.

Målsättningar med resecentrum, ur detaljplanen:

  • Resecentrum ska bli en attraktiv och effektiv knutpunkt för alla transportslag och för resor inom, genom, från och till Västerås. Resecentrum ska ha en spännande utformning och vara väl funktionsmässigt integrerat i stadens flöde. Resenären ska stå i fokus, och människan i centrum. Det ska vara en trygg, säker, tillgänglig och välkomnande mötesplats, som är kommersiellt bärkraftig och har en hög servicegrad.
  • Västerås nya resecentrum ska fungera som ett landmärke. Det ska utmärkas av dubbelsidighet där alla entréer upplevs som framsidor. Gestaltningen av det nya resecentrumet i Västerås är speciellt viktigt och ska utmärka sig självständigt och kraftfullt.

  • Framtida resecentrum ska, i betydligt större grad än idag, vara en integrerad del av centrala Västerås. Det nya resecentrumet ska blicka framåt mot 2030 och även vara utvecklingsbart för att klara behoven 75-100 år framåt.

Vi arbetar fortfarande med detaljplanen för resecentrum. Granskning planeras till 2021. När planen blir antagen kan vi börja bygga.

Detaljplan för Västerås resecentrum, kortfattad versionPDF

Sammanställning av synpunkter från samrådet och hur vi arbetar vidarePDF

Så här gör du

Frågor och svar

Här hittar du vanliga frågor och svar om Västerås nya resecentrum. Svaren baseras på var i planprocessen detaljplanen är. Granskning är planerad till 2021 för att sedan kunna besluta om och anta planen. Därför kan vissa av svaren komma att ändras efter det.

Hittar du inte frågan du letar efter är du välkommen att kontakta oss i projektgruppen.

Byggnad och placering

Den nuvarande stationen är för liten för antalet resenärer redan idag. Vi är nu drygt 150 000 invånare i Västerås och 2050 kan vi vara 80 000 fler. Det kräver såklart flera anpassningar i hela staden och samhället, bland annat ett nytt resecentrum.

Det finns också flera andra brister med dagens station utöver att den är för liten. Exempelvis är perrongerna och trappor/rulltrappor för smala. Det leder till förseningar av tågen som skapar följdproblem i trafiken längs hela Mälarbanan. För att åtgärda detta planerar Trafikverket att bygga om perrongerna helt.

Staden måste helt enkelt bygga ett nytt, komplett resecentrum för att lösa både dagens stationsproblem och möta framtidens behov i en växande stad.

Vilka åsikter kom fram under samrådet?

Sammanställning av synpunkter från samrådet och hur vi arbetar vidarePDF

Ja, den 20 år gamla byggnaden är planerad att rivas. Den plan vi arbetar med just nu innebär att både dagens stationsbyggnad och bussterminal behöver rivas för att vi ska kunna bygga ett nytt, fullskaligt resecentrum som svarar upp mot både dagens och framtidens behov.

Resandet ökar i snabb takt, ännu snabbare än de prognoser som gjordes när den nuvarande stationen byggdes. Det gäller inte minst alla de som pendlar till arbeten i länet men även till angränsade städer och Stockholm. Trenden framåt är en fortsatt ökning. Redan idag är stationen för liten, det blir snabbt trångt under rusningstid och hela trafiken längs Mälarbanan påverkas av förseningar från Västerås C.

Västerås nya resecentrum möter inte bara behoven som fler resenärer innebär, utan också tekniska lösningar och förändrade livsmönster och -vanor som framtiden innebär. Det nya resecentrumet behöver alltså vara utvecklingsbart för att klara framtida behov, som vi idag inte vet vilka de är. Det klarar inte dagens station av.

Nej, inte enligt de prognoser vi jobbar med just nu. För 20 år sedan gjordes en utökning av kapaciteten för Västerås station. Det var en mindre utökning som inte hade samma planeringshorisont som vi arbetar med idag. Det resecentrum vi utvecklar nu är mer långsiktigt planerat för att kunna stå sig och anpassas över tid, uppemot 75-100 år.

Resecentrums utveckling är som ett stort pussel, och just nu pågår planeringen av detta stora pussel. Vi behöver säkerställa att vi genomför byggprojektet på bästa möjliga sätt. När förprojekteringen kommit längre och detaljplanen för nytt resecentrum är granskad och antagen, kommer vi att kunna ge ett tydligare svar på den här frågan.

Provisoriskt resecentrum: Planerat att byggas under 2021. Består av en tillfällig passage vid dagens biluthyrning, med ett tillfälligt resecentrum knutet till passagen. Provisoriet behövs av säkerhetsmässiga skäl och för att resenärer och byggjobbare ska påverkas så lite som möjligt under byggtiden för etapp 1.

Ett provisoriskt resecentrum – vad är det och behövs det? (nyhet från maj 2020)

Etapp 1, Sigurdspassagen och bussterminalen: Planerad byggstart 2022 då Sigurdsterrassen kan börja byggas. Då kan också nuvarande resecentrum rivas för att ge plats för Vasaterrassen och bron över järnvägen, den så kallade Sigurdspassagen, som beräknas stå klar 2025 tillsammans med en ny bussterminal.

Etapp 2, Kungsängspassagen: Mer oviss vad gäller genomförande. Denna del är beroende av delar av Trafikverkets bangårdsombyggnad och kan påbörjas tidigast 2030 för att stå klar tidigast 2035.

Att börja bygga etapp 2, alltså den östra byggnaden som kallas Kungsängspassagen, låter kanske spontant som den billigaste och smidigaste lösningen. Men den skulle faktiskt vara oanvändbar under lång tid. Problemet är dels den nuvarande plattformslängden, och dels att själva spårområdet också behöver byggas om.

Dagens plattformar, alltså perrongerna, är inte tillräckligt långa idag för att nå fram till Kungsängspassagens planerade plats. Skulle vi bygga den östra passagen först skulle den inte nå dagens perronger, och alltså vara oanvändbar. Det är också så att hela spårområdet ska byggas om för att matcha trafiken. Det inbegriper bland annat flytt av spår samt förlängning och breddning av perrongerna. Det är också ett arbete som behöver ske i etapper, precis som hela resecentrum planeras.

Vi har därför försökt synka byggplanerna för själva resecentrum så bra som möjligt med Trafikverkets planer, och då visar det sig att ett provisoriskt resecentrum är både mest kostnadseffektivt och säkrast för såväl resenärer som byggarbetare. Det blir också den enda möjligheten att ta sig till plattformarna under byggtiden.

Ett provisoriskt resecentrum – vad är det och behövs det? (nyhet från maj 2020)

Planen är att bygga två broar över östra och västra ändarna av spårområdet, för gående och cyklister, som hänger ihop med resecentrum. De tunnelpassager som finns vid Hamngatan och Pilgatan kommer att finnas kvar. De kommer också att hänga ihop med resecentrum.

Kommunstyrelsen beslutade 2010 att låta tågspåren vara kvar i markplan, efter noggranna utredningar kring alternativ som nedgrävning eller järnväg på pelare. Svårigheter för godstrafiken, stora tekniska utmaningar samt mycket höga kostnader vad gäller alternativen avgjorde att beslutet blev fortsatt markförlagd järnväg.

Den föreslagna platsen för nya resecentrum är på samma plats som dagens centralstation. Det är helt enkelt den bästa möjliga platsen utifrån flera perspektiv: användarmässigt, ekonomiskt, markmässigt, ytmässigt och geografiskt. Valet av plats baseras på en lång rad analyser, framförallt utifrån flöden av människor.

En av de främsta konkurrensfördelarna med tågresor handlar om att resenären kommer mitt in i hjärtat av en stad, utan behov av transfertransporter. Att placera ett resecentrum utanför centrala Västerås skulle inte bara innebära stora kostnader i flytt av infrastrukturen, utan även att tågtrafiken skulle tappa resenärer till andra transportslag som bil.

Ett förslag som har lyfts lokalt är just idén om att flytta resecentrum till Kopparlunden. Det är klart att det finns fördelar med närheten till E18, men det är helt enkelt så att den tillgängliga ytan där är för liten och lutar för mycket för att anlägga den bangård som Västerås behöver för framtiden. Det är inte heller där vi ser de stora flödena av människor.

Det finns även ett så kallat reservat för en ny möjlig järnvägssträckning mellan Västerås och Stockholm som med den lösningen inte alls skulle passera Kopparlunden. Att bygga nya perronger i nytt läge skulle heller inte finansieras av Trafikverket. Det innebär att en ny placering av resecentrum skulle göra att västeråsarna får vänta väldigt länge på ett nytt resecentrum och att skattebetalarna i Västerås skulle få stå för hela kostnaden.

Arkitektur och gestaltning

White arkitekter har utfört en vindstudie för Västerås resecentrum där de har undersökt hur vindförhållandena kommer att se ut i området runt nya resecentrum och om den föreslagna takutformningen kommer att påverka vindkomforten.

Vindstudien visar att sett till hela året, med hänsyn till det lokala klimatet, är de flesta områdena runt och inom resecentrum lämpliga för både längre och kortare vistelser. Ingen del i området har en obekväm vindkomfort. Däremot finns det ett par områden som är lite mer utsatta än andra, men där vi genom enkla åtgärder kan förbättra vindkomforten. Exempel på åtgärder är växtlighet som planteringar och träd, räcken och skärmar eller utstickande delar och partier i fasaden.

Studien visar också att den föreslagna utformningen av taket inte har någon negativ inverkan på vindkomforten på vare sig marknivå eller området runt omkring.

Vindstudie för Västerås resecentrum, bilaga till detaljplanenPDF

Ett av målen med resecentrum, som också ligger till grund för projektuppdraget, är formulerat så här:

Västerås nya resecentrum ska fungera som ett landmärke. Det ska utmärkas av dubbelsidighet där alla entréer upplevs som framsidor. Gestaltningen av det nya resecentrumet i Västerås är speciellt viktigt och ska utmärka sig självständigt och kraftfullt.

Politiken har alltså sagt och beslutat att det här är viktigt. Många städer vill ha en eller flera ikonbyggnader, och visst är det spännande att Västerås stad har valt just resecentrum till framtidens ikonbyggnad: ett centrum för hållbara transporter till och från Västerås, det första mötet med Mälarstaden och teknikstaden Västerås.

Genom att sätta Västerås på kartan, samtidigt som vi gör staden mer tillgänglig och funktionell, ökar vi attraktionskraften och möjligheterna att stärka både näringsliv och livskvalitet.

Istället för att fokusera på en traditionell stationsbyggnad är ambitionen att skapa ett integrerat resecentrum som välkomnar framtidens resenärer med tåg och andra trafikslag. Resecentrum ska även kunna tillgodose de behov och önskemål av exempelvis service som resenärer och förbipasserande kommer att ha i framtiden. Eftersom nya stadsdelar växer fram på båda sidor om spåren kommer det att röra sig fler människor än bara resenärer runt resecentrum, med andra behov och krav på service och utbud än bara reserelaterade.

På grund av detta blir det också viktigt att utformningen av byggnaden blir något mer än bara ”en traditionell stationsbyggnad”. Ambitionen är att det nya resecentrumet ska skapa en brygga mellan city, Mälaren och angränsande stadsdelar under dygnets alla timmar.

Tidplan

När detaljplanen är justerad och granskad behöver den bli antagen innan byggandet kan börja. När detaljplaneprocessen drar ut på tiden, skjuts även byggstarten upp. En ytterligare sak som påverkar tidplanen är Trafikverkets finansiering av ombyggnaden av bangård och perronger, som behöver bli klar.

Om detaljplanen blir granskad och antagen 2021, kan vi börja bygga det tillfälliga resecentrumet då och efter det börja bygga den första etappen av nya resecentrum 2022.

Detaljplan för Västerås nya resecentrum, dp 1811

Det finns för närvarande inget datum för när resecentrum i sin helhet ska vara klart, eftersom detaljplaneprocessen inte är färdig än. Vi planerar för att bygga resecentrum i flera etapper över en längre tidsperiod, och låta det växa fram i takt med att Västerås växer.

Om vi kan börja bygga resecentrum 2022, skulle den första etappen från Vasaparken i norr till Tingsrätten i söder kunna stå klar 2025. Parallellt med det är det även planerat att busstorget ska byggas. Den sista etappen som är planerad att byggas är passagen i öster vid Mimerporten. Hela genomförandet av resecentrum kommer troligen att ta totalt cirka 15 år.

Det provisoriska resecentrumet behövs i ungefär fyra år om tidplanen för detaljplaneprocessen håller.

När detaljplanen för nytt resecentrum är granskad och antagen kan vi börja bygga provisoriet först. Det kan ske under 2021. Då kan vi börja bygga det nya resecentrumet 2022, och då skulle den första etappen från Vasaparken i norr till Tingsrätten i söder kunna stå klar 2025. Då är det alltså mellan 2021-2025 som provisoriet behövs.

Ett provisoriskt resecentrum – vad är det och behövs det? (nyhet från maj 2020)

Resecentrums utveckling är som ett stort pussel, och just nu pågår planeringen av detta stora pussel. Vi behöver säkerställa att vi genomför byggprojektet på bästa möjliga sätt. När förprojekteringen kommit längre och detaljplanen för nytt resecentrum är granskad och antagen, kommer vi att kunna ge ett tydligare svar på den här frågan.

Provisoriskt resecentrum: Planerat att byggas under 2021.

Etapp 1, Sigurdspassagen och bussterminalen: Planerad byggstart 2022 då Sigurdsterrassen kan börja byggas och nuvarande resecentrum rivas. Sigurdspassagen och en ny bussterminal kan då stå klart 2025.

Etapp 2, Kungsängspassagen: Mer oviss vad gäller tid för genomförande. Denna del är beroende av delar av Trafikverkets bangårdsombyggnad och kan påbörjas tidigast 2030 för att stå klar tidigast 2035.

Läs mer om etapperna under frågan "Hur planerar ni att bygga i etapper?" under "Byggnad och placering".

Att utveckla ett resecentrum är komplext. Inte bara vad gäller själva konstruktionen och byggnaden i sig utan också eftersom vi bygger i en järnvägsmiljö. Här måste vi ta hänsyn till de särskilda regler och lagar som styr verksamhet kring järnväg.

Det pågår ett intensivt planeringsarbete för att förbereda byggstart av resecentrum. Det som ytterligare komplicerar utvecklingen är att det är flera olika fastighetsägare och investerare involverade i det kommande resecentrumet. Frågor av avgörande betydelse ska redas ut inför byggstart: vem ansvarar för vad, vem står för olika investeringar och hur tar vi hand om resecentrum när det står färdigt. Exempel på aktörer som är involverade i utvecklingen är: Västerås stad, Trafikverket, Mälardalens Brand- & Räddningsförbund, Länsstyrelsen, Jernhusen, Klövern, Kungsleden, Mälarenergi och Kollektivtrafikmyndigheten.

Ekonomi och ägarförhållanden

Västerås nya resecentrum är en stor investering för alla inblandade parter, en investering för framtiden. Hela resecentrum i sin nuvarande utformning är en investering på cirka 2 miljarder kronor i byggkostnad (kostnadsläge 2018), och kommer att fördelas mellan inblandade aktörer över lång tid.

Exakt fördelning är inte klar och förhandlingar pågår. Flera aktörer kommer att dela på investeringen. Eftersom det kommer att göras över lång tid, så kommer också kostnaderna att belasta de olika aktörerna olika över tid. Diskussioner och förhandlingar pågår just nu kring hur kostnader ska fördelas med avseende på roller och ansvar, och den fördelningen kommer att vara klar innan detaljplanen antas.

Stationen är samägd av Jernhusen (51 procent) och Västerås stad (49 procent) i det gemensamma bolaget Västerås Central AB (VCAB).

Ett fortsatt ägande är en möjlighet, men Västerås stad ser inte idag att det är någon självklarhet. Det finns flera alternativ som utreds och är en del av de förhandlingar som pågår.

Du får gärna kontakta oss på malarporten@vasteras.se. Affärsverksamheten i resecentrum kommer att styras för att passa resenärernas behov och hela konceptidén bakom resecentrum, men vi vill gärna höra alla idéer. Alla nya tankar gällande önskad service och utbud i ett modernt resecentrum vill vi uppmana er att skicka in!

Resande

Vi har genomfört två gång- och cykelanalyser för att utreda behov nu och i framtiden. De visar att det finns ett behov att kunna ta sig över stationsområdet med cykel. Idag går det inte att ta sig förbi just där med cykel, men med det nya resecentrumet kan framtidens cyklister ta sig över spåren via två broar. Brokonstruktionen har granskats med avseende på både lutning och bredd för att det ska fungera bra att cykla över.

Ja, det kommer finnas bil- och cykelparkeringar i olika former vid resecentrum. Ett av de övergripande målen för resecentrum är att det ska vara tillgängligt för alla och därför är det viktigt att man både kan hämta och lämna med bil samt kunna parkera sin bil för fortsatt resa med buss eller tåg. Vid resecentrums olika entréer kommer totalt cirka 100 korttidsparkeringar för bil att finnas.

Det kommer vara möjligt att parkera sin cykel både inomhus och utomhus, på någon av de cirka 2 700 cykelparkeringar som är planerade. I direkt anslutning till resecentrum, på varsin sida om spåren, planeras två mobilitetshus (parkering för både bil och cykel). De beräknas ha cirka 1 000 platser.

I området för detaljplanen ingår även kvarteret Sigurd 3, som kommer att inrymma cirka 1700 cykelparkeringar och cirka 600 bilparkeringsplatser. Platserna täcker framförallt kvarterets egna behov men kommer också delvis att kunna användas av besökare till resecentrum.

Ja. Det är mycket viktigt att tågtrafiken fungerar under ombyggnationen. I perioder kommer Trafikverket att behöva stänga av trafiken, men det kommer att gälla kortare perioder och informeras om i god tid i förväg.

Svaret på den frågan påverkas av mer saker längs spåren än bara vårt resecentrum. För att regionaltågen inte ska blockeras av pendeltåg pågår en utbyggnad till fyrspårjärnväg från Kallhäll in till Stockholm. De extra spåren ger även bättre kapacitet på Mälarbanan vilket möjliggör fler avgångar och bättre punktlighet. Restiden till Stockholm påverkas även av utbyggnaden av spår och station i Sundbyberg.

Kostnaden för pendling påverkas inte av att vi bygger ett nytt resecentrum. Det är operatörer som SJ som sätter biljettpriserna. Resecentrum är en förutsättning för att skapa ett bra underlag för resenärer som i sin tur kan påverka biljettpriset.

Byggpåverkan

Ja, det kommer vi att behöva göra. Det som gjordes senast var att ledningar byttes ut och flyttades till mer lämpliga placeringar med tanke på framtida utveckling i området. Nästa steg är att bygga om själva gatan i sitt slututförande. Detta kommer troligtvis att ske i flera etapper. Eftersom planering av området pågår, och kommer att pågå under en längre tid, kan det ske förändringar av in- och utfarter till fastigheter längs Kungsängsgatan. Detta kan komma att medföra mindre ombyggnationer av Kungsängsgatan även i framtiden.

Troligtvis byggs Kungsängsgatan ut i etapper som möjliggör framkomlighet, dock begränsad. Vi vill undvika att stänga av den helt, men kommer även att rekommendera andra vägar eller färdsätt under perioder.

Så här gör du

Fakta och beslut

Ett så komplext projekt som resecentrum är fullt av fakta, siffror och statistik. Det grundar sig på flera viktiga utredningar och politiska beslut. Många siffror om det nya resecentrumet kommer att ändras fram till byggstart, eftersom detaljplanen inte är antagen än. Här har vi samlat det viktigaste vi vet eller planerar för, just nu.

Snabba fakta om Västerås resecentrum

Antal perronger och hållplatslägen, tåg:

Planerat: 12 hållplatslägen (6 spår och långa perronger med dubbla hållplatslägen)
Jämfört med idag: 6 hållplatslägen (5 perronger varav spår 1 har två hållplatslägen)

Kapacitet, tåg:

Prognos år 2040: 150 persontåg och 25 godståg per dygn
Jämfört med 2016: 110 persontåg och 8 godståg per dygn

Passager över spåren:

Planerat: två breda passager med gott om plats för fotgängare och cyklister, öppet dygnet runt.
Jämfört med idag: en bro för fotgängare, stängd på natten.

Antal cykelparkeringar:

Planerat: ca 3 000 st
Jämfört med idag: ca 1 000 st

Områdets storlek:

Stationsområdet: 12 ha
Jämfört med hela Mälarportsområdet: 90 ha

Byggnadens storlek:

Sigurdspassagen (etapp 1) ca 13 000 m²
Kungsängspassagen (etapp 2) ca 6 000 m²
Jämfört med nuvarande stationshus: ca 1 300 m²

Vill du veta mer om hur detaljplaneprocessen fungerar?

Kommunens planarbete

Detaljplan för Västerås nya rese­centrum, dp 1811

Politiska beslut och annan historik kring Västerås resecentrum

PÅGÅR JUST NU:
Planprocess för detaljplan resecentrum

Detaljplanen revideras utifrån de synpunkter som kom in under samrådet 2018. Nästa steg är att skicka ut den på granskning 2021 och vidare för antagande.

När detaljplanen är godkänd kan vi börja bygga!

Detaljplan för Västerås nya rese­centrum, dp 1811PDF

Illustrativ bild på planprocessen från början till slut. Just nu väntar detaljplanen på granskning.

2019-10-23 beslut i kommunstyrelsen: Justerat planområde för dp 1811

Under hösten 2019 införlivades även området Ängsgärdet i projektet. Planområdet justerades därmed. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt Byggnadsnämnden att justera avgränsningen av planområde för detaljplan dp 1811, Västerås resecentrum. 

Sammanträdesprotokoll kommunstyrelsen 2019-10-23PDF

2019-12-18 beslut i Kommunstyrelsen: Förprojektering

En budget på 60 miljoner kronor godkänns för förprojektering av nytt resecentrum enligt ärendebeskrivning.

Sammanträdesprotokoll kommunstyrelsen 2019-12-18PDF

2018-09-27 beslut i byggnadsnämnden: Samråd mellan 8 oktober och 18 december samma år

Detaljplanen för resecentrum beslutas gå ut på samråd mellan 8 oktober och 18 december 2018.

Sammanträdesprotokoll byggnadsnämnden 2018-09-27PDF

Hösten 2018:

Detaljplanen var ute på samråd mellan 8 oktober och 18 december. Över 200 synpunkter samlades in, vilket är ovanligt många.

Sammanställning av synpunkter från samrådet för detaljplanen för Västerås nya resecentrumPDF

2017:

Projektet 3B (Bygg Bort Barriärer) byter namn till projekt Mälarporten. Resecentrum är fortsatt en del av detta projekt.

2015-01-21 beslut i kommunstyrelsen: Gestaltningsprogram för stationsområdet

Gestaltningsprogrammet för stationsområdet med tillhörande samrådsredogörelse godkänns.

Sammanträdesprotokoll kommunstyrelsen 2015-01-21PDF

Februari 2015:

Styrgruppen för resecentrum beslutade att ge arkitektfirman BIG i uppdrag att bearbeta sitt förslag med utgångspunkt i utvärderingen som gjordes under 2014 samt intressenternas synpunkter.

Våren 2015:

BIG reviderade sitt förslag under våren 2015 enligt uppdrag, och redovisade sitt reviderade förslag. Kommunstyrelsen informerades om förslaget den 20 maj och ett antal frågor ställdes angående innehåll, utformning, med mera. Vid Kommunstyrelsens sammanträde den 6 juni tog de sedan ställning till om det reviderade förslaget kunde godkännas som underlag för vidare detaljplanering av ett nytt resecentrum.

2015-06-03 beslut i Kommunstyrelsen: Underlag FÖP stationsområdet, BIG:s reviderade förslag

BIG:s reviderade förslag godkänns som underlag för detaljplanering av ett nytt resecentrum i Västerås.

Sammanträdesprotokoll kommunstyrelsen 2015-06-03PDF

Januari 2014: Upphandling arkitektfirmor

Staden upphandlade tillsammans med Jernhusen, Klövern, Trafikverket och Regionala Trafikmyndigheten två arkitektkontor, BIG och Tengbom, med uppdraget att ta fram förslag på ett nytt resecentrum.

2014-04-09 beslut i kommunstyrelsen: Planuppdrag detaljplan resecentrum

Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt byggnadsnämnden att upprätta detaljplan för Västerås resecentrum.

Sammanträdesprotokoll kommunstyrelsen 2014-04-09PDF

Övrigt, 2014:

Arkitektkontoren redovisade sina förslag i juni 2014 och under hösten gjordes en omfattande utvärdering.

2013-10-03 kommunfullmäktige: Antagande om fördjupad översiktsplan för stationsområdet, ÖP64

Planen antas med vissa reservationer.

Sammanträdesprotokoll kommunfullmäktige 2013-10-03PDF

Fördjupad översiktsplan för stationsområdetPDF

2011-01-19 kommunstyrelsen: Uppdrag om att ta fram en fördjupad översiktsplan för stationsområdet

Kommunstyrelsen ger stadsledningskontoret i uppdrag att ta fram en fördjupad översiktsplan, en så kallad FÖP, för stationsområdet.

Sammanträdesprotokoll kommunstyrelsen 2011-01-19PDF

2011-09-14 Kommunstyrelsen: Avsiktsförklaring

Avsiktsförklaring mellan staden och Trafikverket om nytt resecentrum och det som då kallas projekt 3B (senare byter projektet namn till Mälarporten).

Sammanträdesprotokoll kommunstyrelsen 2011-09-14PDF

2010:

Projektet 3B (Bygg Bort Barriärer) utformas på stadsledningskontoret. Projektet kommer 2017 att byta namn till Mälarporten. Projektet är redan då stort och komplext med många inblandade aktörer.

2010-04-14 beslut i kommunstyrelsen: Inriktning av fortsatt utveckling av stationsområdet i Västerås - spår i markplan

Tre firmor utredde fyra olika scenarier:

  • 9 spår i markplan
  • 8 spår på bro och bank
  • 9 spår på bro och bank
  • 7 spår i tunnel och tråg (med spår norr om stan för godstrafik)

Kommunstyrelsen fattade beslut i enighet: att fortsatt utveckling av Västerås stationsområde ska baseras på spårlägen i markplan.

2009-12-14 kommunstyrelsen: Överläggningsärende

Västerås stad beviljas stöd på 540 000 kr för stationsområdet från delegationen för hållbara städer.

2008-09-01 kommunstyrelsen: Inbjudan till uppstartsmöte

Gällande visionsuppdrag för tre olika arkitektbyråer. Det gick av stapeln den 11 september 2008.

2007-10-25 beslut i kommunstyrelsen: Utredningsuppdrag stationsområdet

Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadsledningskontoret att i samråd med berörda fastighetsägare och förvällningar utreda utvecklingsmöjligheterna inom stationsområdet.

1997: Befintligt stationshus invigs

Den nuvarande centralstationen i Västerås stod klar 1997. Den byggdes enligt dåtidens förutsättningar och sedan dess har både Västerås befolkning och resandet i hela regionen ökat betydligt mer än förutspått, och den räcker inte längre till varken idag eller för framtiden. Även vårt sätt att leva förändras i snabb takt till följd av bland annat digitalisering och hållbarhetsfokus. Därför behöver vi nu bygga om både stationshuset och spårområdet.

Relaterade dokument

Så här gör du

Vill du veta mer?

Följ oss gärna på Facebook och Instagram för löpande uppdateringar om projekt Mälarporten och Västerås nya resecentrum. Vill du komma i kontakt med byggprojektchefen för resecentrum eller någon annan i projektet kan du mejla oss.

Kontakta projektgruppen eller följ oss i sociala medier

Hjälpte informationen på denna sida dig?