Visa sökformulär

Skultuna

Ungefär 15 kilometer norr om Västerås city hittar du Skultuna. Skultuna har tidigare varit en egen kommun och är numera Västerås enda kommundel. Knappt 5 900 personer har sin adress här.

Röda ladugårdar i ett sommargrönt Skultuna

Det här är Skultuna

Kommundelen bildades 1985 och består av tätorten Skultuna samt landsbygdsorter i form av bland andra Munga, Romfartuna, Svanå och Haraker. Tillsammans upptar detta område ungefär en fjärdedel av Västerås kommuns yta. Genom Skultuna och förbi Svanå slingrar sig Svartån och längs dess väg finns många vackra naturområden.

Skultuna tätort är en gammal bruksort som har vuxit fram kring Skultuna messingsbruk. Orten är idag en småstadsidyll som omges av Svartådalens bördiga slätter och vidsträckta skogsområden.

Vilka bor här?

I Skultuna bodde 5 856 personer år 2021. Mellan 2020 och 2021 minskade befolkningen marginellt med 3 personer till följd av ett flyttningsunderskott på 19 personer (fler flyttade från än till området) och ett positivt födelsenetto på 16 personer (antalet barn som föddes var fler än antalet personer som avled). Fram till och med 2031 förväntas befolkningen öka med ytterligare ungefär 190 personer eller 3 procent. Detta kan jämföras med hela Västerås kommun som förväntas växa med 12 procent.

I befolkningspyramiden visas befolkningsstrukturen i Skultuna efter ålder och kön i jämförelse med Västerås kommun totalt. Den tydligaste skillnaden mot Västerås kommun totalt är att andelen unga vuxna i åldern 20 – 29 år är betydligt lägre i Skultuna. Andelen 50 – 69 åringar samt andelen barn i åldern 0 - 9 år är däremot något högre i Skultuna än i Västerås kommun totalt.

Om du vill veta mer om invånarna som bor i Skultuna kan du titta på våra faktablad med statistik om stadsdelar och områden i Västerås:

Faktablad med statistik Länk till annan webbplats.

Ålder i tabell

Skultunas placering i Västerås

Om du klickar på filterfunktionen nere i kartans högra hörn kan du välja vad du vill visa. Du kan se exempelvis förskolor och skolor, kollektivtrafik, mötesplatser, idrottsplatser och särskilda boenden som finns i området.

Vallonen servicehus

Service och utbud

Skultuna har en bra offentlig service. Här finns till exempel vårdcentral, servicehus, gruppboende, mötesplatser, skolor, förskolor, fritidsgård och bibliotek. Här finns också kommersiell service, bland annat livsmedelsbutik, bank, kiosk, blomsterbutik och frisör samt några restauranger och ett gym. I den gamla bruksmiljön vid Skultuna Messingsbruk finns ett bruksmuseum och ett brukshotell.

Skultuna Messingsbruk grundades av Karl IX år 1607 ligger idag, mer än 400 år senare, på exakt samma plats som när de första gjutarmästarna värvades hit från Tyskland och Holland.

Vid Skultuna centrum finns flera olika mötesplatser för invånare. Här ligger Skultunas mötesplats, Skultunas bibliotek, Skultunas öppna förskola och familjecentrum. Inom kommundelen finns tre kyrkor: Skultuna kyrka, Harakers kyrka och Romfartuna kyrka.

Verksamhet för barn, unga och äldre

Skultuna kommundel erbjuder sammanlagt fyra förskolor, varav tre stycken ligger i Skultuna tätort, en i Haraker och en i Romfartuna. Exempelvis ligger Skogsgårdens förskola naturnära och har gångavstånd till både skog, parker, idrottsplatser och bibliotek. Samtliga fem förskolor i Skultuna kommundel har nära till grönområden och skog.

När det kommer till utbildningsmöjligheter finns tre stycken grundskolor. Både Tibbleskolan för årskurs F-3 och Persboskolan för årskurs 4-9 ligger nära till Skultuna torg och busstation. Båda dessa skolor har närhet till bibliotek, idrottsplats med konstgräsplan, utomhusbad, konstfrusen skridskorink och motionsspår med bland annat utegym och MTB-stigar. I Romfartuna finns Romfartunaskolan för årskurs F-3 samt fritidshem. Fritidshem samt kulturskola finns på Tibbleskolan medan Persboskolan har fritidsklubb och fritidsgård för de äldre barnen.

För personer med funktionsnedsättning finns fyra olika boenden och för äldre finns ett äldreboende och ett servicehus som ligger i samma byggnad. I denna byggnad ligger även en mötesplats för äldre, Vallonens mötesplats.

Idrott och friluftsliv

I Skultuna finns bra möjligheter för den som är intresserad av idrott och friluftsliv. Skultuna har ett rikt föreningsliv med flera aktiva föreningar. Här finns en padelbana och flera friluftsområden. I Tibbleskogen hittar du elljusspår för löpar- och skidslingor, parkourbana och utegym. Det finns också en vandrings- och kanotled mellan Skultuna och Västerås. Ytterligare möjligheter till utomhusaktivitet finner du exempelvis på områdets fotbollsplaner av både konstgräs och vanligt gräs, i mountainbikespåret, på flytbryggan i Svartån eller på olika grillplatser och lekplatser. Tillgång till idrottsplatser inomhus finns i form av GA-hallen i Skultuna, Kvarnbackahallens ishall och Skultunabadet. Skultunabadet har även ett sommaröppet utomhusbad. Är du badsugen kanske Mungasjöns badplats kan locka?

Två andra exempel på friluftsområden är Sågdammen och Kvarnbackaparken, som är populära strövområden och utflyktsmål. Kvarnbackaparken ligger väster om Skultuna centrum nerför Brännugnsbacken. Här finns rastplatser, promenadstigar, rododendrondal, friluftsscen, kulturminnen och naturupplevelser. Flera av mässingsbrukets tidigaste verkstäder finns inom Kvarnbackaparkens område och hantverkare har sina lokaler vid parken. Sågdammen är ett strövområde längs med Svartån, strax norr om centrala Skultuna. Området ligger naturskönt och är ett paradis för fåglar och fågelintresserade. Vidare har Bruksleden har en av sina entréer i Skultuna.

Norrängs källa, på den västra sidan av Svartån, är en så kallad trefaldighetskälla från medeltiden och ett annat populärt utflyktsmål. En trefaldighetskälla är enligt gammal folktro en vattenkälla med läkande kraft. I skogen som ligger intill finns ett högt berg med en ruin av en fornborg, Kampberget. Vid Norrängs källa kan du till exempel ha picknick, promenera eller plocka svamp och bär.

Kända personer med anknytning till Skultuna

Julia Nyberg var författare, som levde 1785–1854, och gav ut två diktsamlingar. Hon har bland annat skrivit dikten Den stackars Anna eller Molltoner från Norrland som har tonsatts. Som sång är den mer känd som Vårvindar friska och brukar framföras vid Valborgsmässofiranden. Hon skrev också under pseudonymen Euphrosyne. En gata i Skultuna, Julia Nybergs väg, har fått sitt namn efter henne.

Johan Olsson är längdskidåkare född 1980. Han är en av Sveriges största skidstjärnor genom tiderna. Han har vunnit guld i OS, världsmästerskap och SM. Han har även världscupsegrar på meritlistan.

Musikerna Esbjörn Svensson, som levde 1964–2008, och Magnus Öström född 1965. Tillsammans med Dan Berglund bildade de Sveriges internationellt mest kända jazzgrupp Esbjörn Svensson Trio, senare e.s.t. I Skultuna finns en anlagd plats till minne av Esbjörn Svensson.

Hans-Olov Öberg är författare och förläggare född 1964. Han har bland annat skrivit Köttbullsboken, Djävulens tonsteg, Heavy metal management, A strange tale: sagan om Esbjörn Svensson Trio, Toppa för att krossa: 10 lektioner för onda knattetränare.

Film om den kommunala verksamheten i Skultuna

Bebyggelse

Skultuna tätort har byggnader från olika tidsepoker. Här finns det gamla bruksområdet med byggnader och arbetarbostäder som hörde till bruket. Det finns också villor som är typiska för den senare delen av 1900-talet. Dagens bostäder är småhus (villor, radhus och kedjehus) och flerbostadshus (bostadsrätter och hyresrätter) i tre våningar.

Skultunas centrum har flyttats österut från bruksområdet till det mer moderna centrumområdet där Västeråsvägen är en central led. Flerbostadshus med både bostads- och hyresrätter återfinns i ortens mer centrala delar. Under de senaste 30 åren har utbyggnaden av framförallt småhusbebyggelse fortsatt mot Skultunas södra delar.

Utöver bebyggelsen i Skultuna tätort finns småhus spridda på landsbygden. På några ställen är flera bostadshus samlade till exempel i Åkesta, Svanå, Haraker och Romfartuna. Utanför Skultuna är det Munga som är det största området, med både åretruntboende och fritidshus. Flera av husen byggdes under 40- och 50-talet men det var på 60- och 70-talet som det byggdes mest i Munga.

På kartan nedan ser du hur bebyggelsen växt fram över olika årtionden. Årtalen är generella och viss variation kan förekomma inom varje kvarter.

Avstånd till City

(Avstånd mätt mellan Centralstationen - Kvarnbackshallen)

3 timmar och 8 minuter

50 minuter

30 minuter

21 minuter

Trafik och transporter

Avståndet från Skultuna tätort till Västerås city är 15 kilometer och det går cykelbanor hela vägen längs Skultunavägen, via bland annat Rönnby och Åkesta. Skultunavägen byter namn till Västeråsvägen i Skultuna och leder vidare norrut förbi Svanå. Riksväg 56 passerar genom Romfartuna och Ansta och kopplar samman Sala med Västerås.

Med buss tar du dig mellan Skultuna och Västerås tätort med förortsbusslinje 21 som avgår med täta avångar. Busslinje 569 går regelbundet mellan Sala och Västerås på riksväg 56.

aroslund bebyggelsebild

Platsen passade perfekt

Det har bott människor i trakten runt Skultuna sedan förhistorisk tid. Bruket hade en avgörande betydelse för att fler människor bosatte sig här och att Skultuna blev ett samhälle. År 1607 bestämde sig kung Karl IX för att starta en svensk mässingsindustri. Han gav en av sina män uppdraget att hitta en bra plats för ett mässingsbruk. Skultuna passade perfekt. Vattnets fallhöjd i Svartån gjorde att det gick att producera vattenkraft som räckte till ett helt bruk. Här fanns skogar med träd som kunde användas för att tillverka träkol. Det var också nära till hamnen i Västerås och till Falu koppargruva. Skultuna var sedan under 1800-talet den största producenten i Sverige av köks- och prydnadssaker i mässing. Skultuna messingsbruk är idag ett av ortens mest besökta turistmål. Mässingsbruket, som är ett av världens äldsta, grundades år 1607 av kung Karl IX. Under 1900-talet växte Skultuna till en modern industriort genom Svenska Metallverken som senare blev Gränges AB.

Först en egen kommun

Skultuna har tidigare varit en egen kommun. Kommunen bildades i Skultuna socken i Norrbo härad i Västmanland år 1862. Vid kommunreformen 1952 slogs Harakers landskommun och Romfartuna landskommun ihop med Skultuna och blev en storkommun. Sedan 1971 ingår Skultuna, Haraker och Romfartuna i Västerås kommun. Skultuna kommundel bildades 1985 och består av orterna Skultuna, Romfartuna och Haraker.

Byggnation ur ett historiskt perspektiv

Gränserna för ortens utbredning har flyttats under tre tillfällen under historien, 1681, 1911 och 1958. De äldsta områdena representerar det äldre bruket med bebyggelse från 17- och 1800-talen. Stora delar av bruksbebyggelsen har rivits och modernare bostadsområden har byggts upp.

Östra verken började byggas 1942. En byggnadsvåg följde i och med den etableringen, som fortsatte in på 1950-talet. Framförallt byggdes små bostadshus för ortens arbetare. Perioden 1960-80 bildar en årsring runt 1950-tals bebyggelsen. Orten växer i norr, söder och öster.

Du kan läsa mer om historik och hitta annan information om Skultuna och andra orter i planeringsunderlagen:

Planprogram, ortsanalyser och övriga utredningar

Kontakta oss

Statistik- och analysenheten

För frågor angående statistik om Västerås

021-39 00 00




Fyll i e-postadress eller telefonnummer om du vill att vi ska svara på ditt meddelande.


När du skickar in ditt meddelande kommer det att omvandlas till ett e-postmeddelande. E-post till kommunen betraktas normalt som en allmän handling enligt tryckfrihetsförordningen. Det innebär bland annat att den är offentlig och att allmänheten och massmedierna har rätt att ta del av innehållet. E-post till våra myndigheter registreras precis som vanlig post hos respektive myndighet. Därefter sänds den vidare till den enhet eller person som berörs.

Uppgifterna du fyller i här och sedan sänder in till oss kommer att skickas i okodad form över Internet.

Tänk på sekretessen; skicka aldrig konfidentiella uppgifter. I dessa fall ber vi dig kontakta oss på telefon.
Läs mer om hur vi behandlar dina personuppgifter.

Det här händer i Västerås

Nytt i Västerås