Visa sökformulär

Irsta-Gäddeholm

Knappt 10 kilometer öster om Västerås centrala delar ligger Irsta-Gäddeholm. Området består av både tätorten Irsta, Gäddeholm och flera mindre orter. Här bor lite mer än 7 100 västeråsare.

Krumeluren och nationaldagsfirande

Det här är Irsta-Gäddeholm

Irsta-Gäddeholm ligger i kommunens östra del och själva tätorten är belägen cirka nio kilometer från Västerås city. Detta område är stort till ytan består av Irsta tätort, Irsta Landsbygd, Gäddeholm, Kärrbo, Kungsåra, Ängsö, Kärsta, Björksta och Lybeck.

Här har du närhet till grönska och naturområden. Populärt utflyktsmål är Ängsö där bland annat Ängsö slott är beläget. Badplatser finns på både Ängsö och i Gäddeholm och flera fina kyrkor ligger här.

Vilka bor här?

År 2021 bodde det 7 121 personer i Irsta-Gäddeholm. Till och med 2031 förväntas befolkningen öka med hela 2 300 personer, eller 32 procent, framförallt i Gäddeholm. Detta kan jämföras med hela Västerås kommun som förväntas växa med 12 procent. Mellan 2020 och 2021 ökade befolkningen med 180 personer till följd av ett flyttningsöverskott på 121 personer (fler personer flyttade till än från området) och ett positivt födelsenetto på 59 personer (antalet barn som föddes var fler än antalet personer som avled).

I befolkningspyramiden visas en jämförelse mellan åldersfördelningen för Irsta-Gäddeholm och Västerås kommun totalt. Det bor en betydligt större andel barn i Irsta-Gäddeholm än i kommunen totalt. Andelen unga vuxna i åldern 20 – 29 år är däremot betydligt lägre. Även andelen äldre över 75 år är lägre i Irsta än i kommunen totalt sett.

Om du vill veta mer om invånarna som bor i Irsta-Gäddeholm kan du titta på våra faktablad med statistik om stadsdelar och områden i Västerås:

Faktablad med statistik Länk till annan webbplats.

Ålder i tabell

Irsta-Gäddeholms placering i Västerås

Om du klickar på filterfunktionen nere i kartans högra hörn kan du välja vad du vill visa. Du kan se exempelvis förskolor och skolor, kollektivtrafik, mötesplatser, idrottsplatser och särskilda boenden som finns i området.

Service och utbud

Skolorna i Irsta-Gäddeholm är fyra till antalet: Mistelskolan och Irstaskolan i Irsta, Gäddeholmsskolan i Gäddeholm och Orrestaskolan i Orresta. Gäddeholmsskolan startade 2019 och ligger i Gäddeholm, ett område som växer och skolan med det. Skolan har under läsåret 2021/2022 elever i förskoleklass till och med årskurs 3 och har som mål att bli en F-6 skola. På Irstaskolan (F-9) finns både fritidshem, fritidsklubb och fritidsgård. Här har eleverna tillgång till både skog, ängar och hagar samt en fullstor sporthall och fotbollsplaner. I Irstaskolan ligger även Irstas barn- och ungdomsbibliotek.

Sammanlagt finns hela tio stycken förskolor i detta område, varav sex i Irsta, två i Gäddeholm och en vardera i Kungsåra och Orresta. För att nämna några har vi Kungsbyns förskola som ligger ungefär 16 kilometer utanför Västerås centrum i anslutning till Kungsbyns djurpark och Gäddeholms förskola med skogen in på knuten och Mälaren inom promenadavstånd. Förskolorna Lilla huset och Solgläntan är belägna i ett villaområde i Irsta med tillgång till skog och lekplatser. På Lokes väg ligger en gruppbostad för vuxna med funktionsnedsättning.

För den som gillar sevärdheter och utflyktsmål är utbudet gott. Här hittar du Frösåkers brygga med friluftsmuseum där besökarna får möjlighet att ta del av det fornnordiska livet. Man får bland annat se en vikingaby och kan baka tunnbröd över öppen eld eller tillverka egna rep. Frösåkers brygga kallar sig Sveriges största flytande båtmuseum med sina över 20 vikingaskepp och allmogebåtar. Några kilometer öster om Irsta tätort ligger Kungsbyns djurpark som inhyser många olika arter och anordna aktiviteter för både barn och vuxna. Vidare finns det gott om vackra kyrkor här. Du hittar Irsta kyrka, Björksta kyrka, Kärrbo kyrka, Ängsö kyrka och Kungsåra kyrka inom områdets gränser.

Vad gäller kommersiell service finns Macken i Irsta samt café och handelsträdgård Gäddeholm. I Irsta hittar du även restaurang/pizzeria och vid både Orresta och Ängsö golfklubbar finns konferensanläggningar med restaurang.

Irsta omges av stora naturområden bland annat i form av Ängsö naturreservat, Frösåkers naturreservat, herrgårdsmiljön och skogen vid Dybo borg i Gäddeholm samt skogen vid motionsspåret i Kärsta och Näsborgen söder om Orresta. I Irsta tätort finns ett motionsspår om 2,5 kilometer i svagt kuperad bana. På vintern spolas isbana på Krakas väg.

Stora idrottsföreningar som har sitt säte här är bland annat handbollsklubben Irsta HF och fotbollsklubben Irsta IF.

Visste du att?

I Irsta finns det hela 30 kommunala papperskorgar!

Bebyggelse

Bebyggelsen i detta område består främst av småhus och det finns även ett fåtal flerbostadshus. I Irsta-Gäddeholm är nio av tio bostäder småhus varav majoriteten är äganderätter. Det är en klart större andel än Västerås stad totalt där en av tre bostäder är äganderätter. Endast 7 % av invånarna bor i flerbostadshus. Många som bor i detta område tenderar att bo kvar länge i området.

De första bostäderna i Irsta tätort byggdes på 50-talet. Därefter har bebyggelsen växt fram under framför allt 60-, 70- och 80-talen. Även från år 2000 har bostäder uppförts i och runt Irsta tätort. I Gäddeholm har de byggts kraftigt de senaste 15 åren. År 2008 stod den första etappen av bostäder klar i Gäddeholm. Sedan dess har Gäddeholm vuxit kraftigt med nybyggnation i flera etapper – och fler är på gång.

Ängsö slott uppfördes redan under medeltiden med tillbyggnader från 1600- och 1700-tal. Även Ängsö kyrka är från medeltiden, med tillbyggnader från 1700-talet.

På kartan nedan ser du hur bebyggelsen växt fram över olika årtionden. Årtalen är generella och viss variation kan förekomma inom varje kvarter.

aroslund bebyggelsebild

Avstånd till City

(Ungefärlig tid mätt mellan Centralstationen - Ullviliden IP)

2 timmar

33 minuter

18 minuter

13 minuter

Trafik och transporter

Stora vägar som leder in i och genom området är Stockholmsvägen, Gäddeholmsvägen, E18, Tyrgatan och Fycklingevägen. Från Gäddeholm och Irsta finns belysta cykelvägar till Västerås tätort. Från Gäddeholm finns även en naturskön obelyst sommarcykelväg som följer Mälaren.

För dig som vill åka kollektivt kan du från Irsta tätort åka med förortslinje 22 in till Västerås city som avgår med regelbundna turer. Förortslinje 24 förbinder Kärsta och Orresta med Västerås tätort medan förortslinje 25 tar dig mellan Gäddeholm och Västerås.

Irsta

Förhistorisk tid

Irsta socken ligger i ett område som är rikt på fornlämningar. De äldsta lämningarna är från bronsåldern, 1700 – 400 f Kr. Den stora mängden gravar från bronsåldern och den följande järnåldern antyder att Irstas jordbruksmarker var brukade redan då.

Större gods och gårdar

Irsta är en del av en zon längs Mälaren som karaktäriseras av storgodsdrift med stora sammanhängande åkersystem och vackra parker med ädla lövträd kring bebyggelsen. Redan under medeltiden växte ett antal frälsegods fram, gods ägda av adeln, till exempel Kusta gård i Irsta. Fram till 1900-talet dominerades Irsta socken av dessa större gods och gårdar. Mellan dessa växte en stor mängd torp upp under 1600- och 1800-talet där de som arbetade på gårdarna levde.

Irsta kyrka, vars torn och västra delar är från 1200-talet, är en stenkyrka som ligger i östra Irsta. Runt kyrkan låg en kyrkby och det kan sägas vara första steget i utvecklingen av Irsta som tätort. Läs mer under rubriken Kulturmiljö.

Irsta växer på 1950-talet och blir centralort

Irsta växte sig större efter 1952 års kommunindelningsreform då Irsta tillsammans med Kärrbo, Ängsö, Kungsåra och Björksta slogs samman till en storkommun. I den nya kommunen fanns det ingen större tätortsbebyggelse med service. Irsta utvecklades till att bli kommunens centralort och började växa sig större. Nordväst om kyrkbyn utvecklades den nya centralorten med bostäder i form av både villor och flerfamiljshus.

Ett litet industriområde växte upp i den nordvästra delen av tätorten. Den kommersiella och sociala servicen i Irsta omfattade under en period bland annat bank, post, distriktssjuksköterska, livsmedelsaffär, grundskola och bibliotek.

Orresta, Kärsta, Björksta

Mänsklig närvaro från stenåldern
Bygden är befolkad åtminstone sedan 3 000 år före Kristus. Här finns boplatser från stenåldern. Bland annat har en stridsyxa hittats, ett tecken på att stridsyxekulturen även nådde hit. Från bronsåldern cirka 1 800 – 500 före Kristus finns en stor mängd hällristningar i hela området. De visar tillsammans med skärvstenshögar på att det bott människor nästan överallt där vi har gårdar idag. Skärvstenshögarna är rester efter sten som hettats upp i eld och som sedan bland annat använts till att värma vatten vid matlagning. Varefter stenarna spruckit och gått sönder har de städats undan och samlats på hög.

Apollo Grannus

I Fycklinge, Kärsta, påträffades i början av 1800-talet den så kallade Apollo Grannus-vasen. Det är ett stort bronskärl som stått i ett tempel för Apollo Grannus. Vasen är från första århundradet efter Kristus och har på outgrundliga vägar hamnat i Fycklinge där det till slut användes som gravkärl, innehållande brända ben och smält glas när det hittades 1818.

Björksta kyrka

Björksta kyrka är en av de största 1200-talskyrkorna i Västeråstrakten. Både tornet och långhuset är från 1200-talet. Kyrkan förlängdes omkring 1350. Kyrkan har målningar i de två främsta valven från slutet av 1400-talet. Ett av föremålen från kyrkan står på Historiska museet i Stockholm. Det är en kyrkdörr som är nästan helt klädd med smiden. På ett av beslagen finns en runristning som lyder ”Gud signe eder, mäster Röding och Bo Fris. O, Alfa”.

Gäddeholm

Äldre spår av mänsklig närvaro i Gäddeholm

Redan under järnåldern brukades marken runt Gäddeholm. Lämningar från den tiden har påträffats grupperade kring betesmarken öster om Gäddeholms herrgård och utmed dalgången mot sydost. Dybo borg kontrollerade infarten till Anundshögsområdet, ett mycket viktigt centrum för västra Mälardalen under yngre järnåldern, 500–1000 e.Kr. Borgen ligger nära vatten och högt på ett berg med bra utsikt över Mälaren. Den ingick i ett bevakningssystem där borgbesättarna kunde signalera till varandra om någon fiende kom seglande på Mälaren. En bit nordost om Gäddeholm, mellan Limsta och Vretbo, finns en mycket rik fornlämningsmiljö som speglar både bronsålderns och den tidiga järnålderns landskapsutnyttjande. Området är ett utpekat riksintresse.

Gäddeholms herrgård – en kulturmiljö som bevarat markanvändningen i över 400 år

Gäddeholms herrgård med omgivande odlingsmarker utgör ett framträdande exempel på det herrgårdslandskap som är vanligt i Mälardalen. Analyser av kartor och landskapet visar att de öppna markerna kring herrgården har kvar samma karaktär som när flera gårdar slogs samman i slutet av 1500-talet och säteriet utvecklades under 1600-talet. Den långa kontinuiteten av betesdrift och odling ger goda förutsättningar för att ge en inblick i hur kulturlandskapet tett sig från 1500-talet till 1900-talet. Det finns för närvarande i Sverige inga liknande områden som är skyddade som kulturreservat.

Området kring Gäddeholm har en stark bebyggelsekontinuitet sedan medeltiden. Herrgården har en utpräglad herrgårdsinramning med en vidsträckt park, begränsad och uppdelad av alléer. Bebyggelsen finns dokumenterade tillbaka till åtminstone 1400-talet. Vid den tiden låg gården nära strandkanten. Landhöjningen har medfört att bebyggelsen har ett annat läge. Bottenvåningen på den västra huvudbyggnaden uppfördes 1561 då Gabriel Kristiernsson Oxenstierna ägde gården. Egendomen formades av Nils Knutsson Posse och bildades genom en rad jordbyten på slutet av 1500-talet. Under 1600-talet var gården troligen inriktad på boskapsdrift. Herrgården är ett signum för hela området, med sina ekonomibyggnader och bostäder för gårdsfolket, sin ståtliga korsallé, omgiven av parkanläggningar, betesmarker och odlade marker. I lite mer perifera lägen finns torp med ofta en lång historia som arrendegårdar. På bilden nedan från 1683 pekas bland annat herrgården och ladugårdens placering ut. Vi kan även se hur ängar, betesmark och skog breder ut sig.

Under 1700-talets första hälft expanderade säteriet sina jordtillgångar åt norr och öster. Då ägdes godset av generalen och den blivande friherren Carl Cronstedt som också byggde på den västra byggnaden. Expansionen pågick fram till 1800-talets slut.

Tegelbruket på Gäddeholm

Västmanlands län var ett av de tegelbrukstätaste länen i Sverige med stor betydelse långt utanför länets gränser. Tegelbruket på Gäddeholm etablerades troligen redan vid 1700-talets början. Då fanns söder om herrgårdens trädgårdar en tegellada och en tegelugn. Vid mitten av 1700-talet byggdes en ny ugn konstruerad av Christoffer Polhem vid Mälarens strand. Denna ugn står fortfarande kvar.

Professorn och nationalekonomen Anders Gustav Barchaeus beskriver under sin resa genom Västmanland år 1772 Gäddeholm som ”övermättan vackert belägen gård med äng, skog och bete”. Han beskriver också att på gården fanns ett stort tegelbruk. Varje bränning ger 40 000 tegel och för vart tusende tegel skulle Stockholm betalas 14 plåtar. Drygt hälften av det som producerades var murtegel och i övrigt tvåkupigt taktegel och rör. Denna tegelugn ersatte i mitten av 1800-talet med ett stort tegelbruk nere vid hamnen.

Bruket brann ner 1957 och kvar blev en öppen lada för färdigt tegel nära stranden och en mindre lada. Arbetarbostäder, uthusbyggnader, rester av hamnen och banvallen för spåret till lertaget påminner också om tegeltillverkningen på Gäddeholm.

Du kan läsa mer om historik och hitta annan information om dessa orter i planeringsunderlagen:

Planprogram, ortsanalyser och övriga utredningar

Kontakta oss

Statistik- och analysenheten

För frågor angående statistik om Västerås

021-39 00 00

Det här händer i Västerås

  • Tillsammansveckan 2022 för psykisk hälsa

    En fysisk och digital uppmärksamhetsvecka i Västmanland - för ökad kunskap, hopp och samtal kring psykisk hälsa. Under fem dagar uppmärksammas psykisk hälsa i år både fysiskt och digitalt.

  • Byggnadsnämnden sammanträder den 13 oktober

    Torsdagen den 13 oktober sammanträder byggnadsnämnden. Allmänhetens frågestund är i kommunfullmäktigesalen klockan 13.00. Då kan du ställa frågor om de ärenden som tas upp på dagens sammanträde. Själva sammanträdet startar klockan 13.15 och inleds med en öppen del.

Nytt i Västerås

  • Sista chansen att nominera till Pedagogiska priset och Skolledarpriset 2022!

    Senast 16 oktober kan du nominera. Vem ska få årets pris? Föreslå dina favoriter till Pedagogiska priset och Skolledarpriset. Pedagogiska priset går till skickliga pedagoger inom förskola och skola. Skolledarpriset går till framstående rektorer. Nu kan du föreslå vem du tycker ska få utmärkelserna i...

  • Spräningsarbeten i Tillberga

    I samband med att Västerås stad och Mälarenergi börjat förbereda de nya tomterna vid Semaforvägen upptäckte vi berg som hindrar fortsatt arbete. Vi behöver därför genomföra sprängningsarbeten för att åtgärda detta. Sprängningsarbetena startade i slutet av vecka 39 och beräknas pågå till och med veck...