Dingtuna-Barkarö

I de västra delarna av Västerås kommun ligger Dingtuna, Barkarö och Kvicksund. Området inhyser även Erikslunds handelsområde. Dess naturområden och Mälarnära läge gör området grönt och trivsamt. Dingtuna-Barkarö är idag hem åt närmare 9 900 västeråsare.

Tågstationen i Dingtuna och ett tåg. 

Det här är Dingtuna-Barkarö

Området ligger i sydvästra delen av kommunen. Det är ett stort område som består av flera tätorter däribland orterna Kvicksund, Dingtuna och Barkarö. Exempel på utmärkande platser i detta område är Johannisbergs flygfält, Tidö slott, Lillhäradsmasten, Fullerö golfklubb, och Kvicksundsbron. På flygfältet bedrivs fallskärmshoppning, motorflyg och segelflyg.

Vidare finns Johannisbergs brygga med närliggande badplats och camping, samt ett stort antal båtuppställningsplatser. Johannisbergs våtmarkspark är ett populärt utflyktsområde direkt norr om flygfältet. Utmärkande också för området är tågbanan och Dingtuna station, som är en järnvägsstation utefter Mälarbanan. Ett av Sveriges största handelsområden ligger här, Erikslund shopping som består av 200 000 kvm handelsyta, motsvarande nästan 28 fotbollsplaner.

Vilka bor här?

År 2022 bodde det 9 880 personer i Dingtuna-Barkarö vilket var en ökning med 215 personer jämfört med 2021. Orsaken till den ökade befolkningen var ett flyttningsöverskott på 141 personer (fler personer flyttade till än från området) och ett positivt födelsenetto på 74 personer (antalet barn som föddes var fler än antalet personer som avled). Fram till och med 2032 förväntas befolkningen i Dingtuna-Barkarö öka med drygt 1 700 personer vilket är en ökning med 18 procent. Detta kan jämföras med hela Västerås kommun som förväntas öka med 12 procent.

I befolkningspyramiden framgår att Dingtuna-Barkarö har en större andel barn samt vuxna i åldrarna 40 – 59 år än Västerås kommun totalt. Andelen unga vuxna i åldern 20–29 år är däremot betydligt mindre än genomsnittet för Västerås. Äldre över 70 år är också något underrepresenterade i området.

Om du vill veta mer om invånarna som bor i Dingtuna-Barkarö kan du titta på våra faktablad med statistik om stadsdelar och områden i Västerås:

Dingtuna-Barkarös placering i Västerås

Om du klickar på filterfunktionen nere i kartans högra hörn kan du välja vad du vill visa. Du kan se exempelvis förskolor och skolor, kollektivtrafik, mötesplatser, idrottsplatser och särskilda boenden som finns i området.

Service och utbud

För den som gillar naturupplevelser finns det ett stort utbud i ett stort och totalt sett relativt glesbefolkat område som Dingtuna-Barkarö. Bland annat finns flera stora skogar i både norr och söder, Asköviken-Tidö naturreservat söder om Barkarö samt Sandabadet i Kvicksund som har en långgrund sandstrand. På Barkarö finns Norrängens grannskapspark som fungerar som mötesplats i området, samt Barkarö IP med hela åtta fotbollsplaner i olika storlekar.

När det gäller kommersiell service i Barkarö finns en handelsträdgård och en bygdegård för midsommarfirande och andra byaktiviteter i Barkarö, samt en kyrka. I Dingtuna finns ett litet centrum med pizzeria och kiosk, samt en kyrka. Dingtuna kyrkas äldsta delar är från 1100-talet, men byggdes omkring år 1300 i gråsten med ett tunnvälvt trävalv och ett högt och brant sadeltak. Kvicksund erbjuder bland annat livsmedelsbutik och pizzeria.

På Erikslunds handelsområde finns det mesta när det gäller kommersiell service. Området har vuxit fram sedan 1980-talet och har sedan 2010-talet etablerat sig som ett av av Sveriges största handelsområden. Här hittar du mängder av detaljhandelsbutiker och ett stort shoppingcenter.

På kartan ovan ser du vilka förskolor, skolor, särskilda boenden och andra verksamheter som finns i området. Om du vill veta mer om dessa kan du klicka på länkarna nedan.

Barn och utbildning - Västerås stad

Omsorg, stöd och hjälp - Västerås stad

Uppleva och göra - Västerås stad

Visste du att?

Johannisbergs flygfält är öppet för privatplan och har en asfaltsbana, ett grässtråk parallellt med asfaltsbana på den norra sidan samt ytterligare ett grässtråk. Asfaltbanan är utrustad med banbelysning. På flygfältet finns underhållsverkstad och det bedrivs fallskärmshoppning, motorflyg och segelflyg. Föreningarna Fallskärmsklubben Aros, Västerås Flygklubb och Västerås Segelflygklubb är baserade på Johannisberg.

Bebyggelse

Bostadsutbudet är relativt ensidigt med en stor dominans av småhus. I Dingtuna-Barkarö är nio av tio bostäder äganderätter. Det är en klart större andel än Västerås stad totalt där en av tre bostäder är äganderätter. Endast fem procent av invånarna här bor i flerbostadshus.

Området växer och allra snabbast växer Barkarö och de mindre områdena runt Barkarö. Det finns en ny detaljplan som gör det möjligt att bygga upp till cirka 270 nya bostäder i Dingtuna. I Kvicksund har omvandlingen av fritidshus till året-runt-boende gjort att orten genomgått stora förändringar på senare tid. Det har även tillkommit småhus i Skästas norra del.

På kartan nedan ser du hur bebyggelsen växt fram över olika årtionden. Årtalen är generella och viss variation kan förekomma inom varje kvarter.

Karta_Dingtuna/Barkarö/Kvicksund

Avstånd till City

(Ungefärlig tid mätt mellan Centralstationen - Dingtuna station)

2 timmar

36 minuter

15 minuter (buss)
7 minuter (tåg)

15 minuter

Trafik och transporter

Riksväg 56 och 66, E18, Köpingsvägen och Johannisbergsvägen går alla genom eller i anslutning till Dingtuna-Barkarö. Väg 56, den så kallade Räta linjen, mellan Norrköping och Gävle har en viktig funktion för bland annat arbetspendling mellan regioner.

Till handelsområdet Erikslund tar du dig enkelt med stadsbusslinje 3 (rosa) som avgår med täta avgångar eller till cykel på huvudcykelstråk. Till Barkarö, Tidö-Lindö och Örtagården går förortslinjer med busstrafik. Förortslinje 32 går mot Örtagården, Tidö, Rytterne och förortslinje 22 går till Barkarö medan förortslinje 23 leder dig till Tidö-Lindö. Mellan Västerås och Surahammar finns busslinje 514, busslinje 515 går mellan Västerås och Köping via bland annat. Dingtuna. Även tåg kan väljas mellan Västerås och Dingtuna samt mellan Västerås och Kvicksund. Till Barkarö, Örtagården och Dingtuna går även cykelstråk.

Barkarö

Landskapet kring Barkarö tar form

Landskapet i Barkarö formades under istiden genom att när inlandsisen drogs sig tillbaka bildades många ändmoräner när isen gjordes ”pauser” i området. Ändmoränerna är troligtvis det största mer eller mindre sammanhängande ändmoränområdet i landet. Ändmoränerna är sällsynta och det krävs tillstånd för att ta bort dessa. Barkarö har länge legat under Mälaren. Landhöjningen har förändrat landskapet från att vara ett skärgårdslandskap till jordbruksbygd med goda odlingsmarker.

Barkarö kyrka

Barkarö har förhållandevis få fornlämningar. Detta beror på att socknen ligger så lågt i förhållande till Mälaren. Först i slutet av järnåldern, 800-900-talet, har det varit möjligt att etablera en fast bebyggelse i området. Västerås-Barkarö socken, dit Ridö och den forna ön Askö även tillhör, har dock en av Västerås äldsta kyrkor. Den äldsta kyrkklockan är från 1091. En brand år 1771 skadade kyrkan och kyrkklockan, vilket gjorde att renovering krävdes, både på klockan och kyrkan.

Befolknings- och bebyggelseutveckling

År 1685 bodde det cirka 440 personer inom socknen (inklusive Ridö, Almö - Lindö och Enhagen/Ekbacken). Därefter växte befolkningen till cirka 600 personer mellan åren 1750-1840 och till 800 personer mellan åren 1875-1900. Befolkningen minskade sedan och runt 1966 bodde det bara 335 personer i Barkarö socken.

Orten Barkarö växte fram i anslutning till den gamla kyrkbyn i slutet på 1960-talet och början av 1970-talet. Barkarös stora exploatering till att bli en tätort skedde i slutet på 1960-talet. Dessförinnan var det en socken som i huvudsak beboddes av lantbrukare, trädgårdsmästare, fiskare och hantverkare. Gårdarnas mark i området har styckats av från vad som tidigare var i godset Barkarö gårds ägor.

Bebyggelsen i och omkring orten präglas av äldre mindre jordbruksfastigheter från 1890-talet, nyare bebyggelse från 1960 -70-talet och sommarbostäder från 1940-talet vid Mälaren som under senare tid i många fall har blivit permanentbostäder. Under 2000-talet har husbyggandet ökat i Barkarö, vilket även gjort att befolkningsantalet stigit.

Tillberga

Förhistorisk tid i Dingtuna

Dingtuna var centralort för Tuhundra härad och de första tecknen på att människor har bott i området sträcker sig ända tillbaka till bronsåldern 2500 år före Kristus. I hela Dingtuna socken finns en stor mängd förhistoriska gravar. Speciellt är de omfattande stensträngssystem från århundradena kring Kristi födelse som finns i utkanten av centralorten. Det finns dokument redan från år 1322 där Dingtuna socken nämns och där dokumenten handlar om ägobyte i Vångsta och Jölmesta.

Dingtuna kyrka

Dingtuna kyrkas äldsta delar är från 1100-talet, men byggdes omkring 1300 i gråsten med ett tunnvälvt trävalv och ett högt och brant sadeltak. Den har efter det renoverats och ändrat sin karaktär ett flertal gånger. År 1470 dekorerades kyrkans interiör av Albertus Pictor, vars målningar finns kvar i den östra delen av kyrkan. I mitten av 1800-talet höjdes bland annat tornet och en ny huvudingång anordnades.

Dingtuna stationssamhälle

Samhället Dingtuna är ett utpräglat stationssamhälle där bebyggelsen har uppkommit längs järnvägen. Järnvägsstationen med stationshuset byggdes 1875-76 av Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar. 1966 lades persontrafiken ned, men återupptogs 1995 och trafikeras idag av Tåg i Bergslagen. Tågen gör inte uppehåll vid det gamla stationshuset utan från den nya perrongen som ligger ungefär 150 meter väster om det gamla stationshuset. Stationshuset har varit samhällets samlingspunkt och har haft stor betydelse för Dingtunas utveckling. Huset är i Schweizerstil och stora delar är bevarade sedan byggnadstiden. 2011 fick stationen nytt plåttak och under sommaren 2014 målades stationshuset om av medlemmarna i Dingtuna Lillhärad sockengille som sedan början av 2000-talet äger stationen.

Gårdar och lantbruk

I Dingtuna socken fanns flera stora gårdar och några finns kvar och är i bruk än idag, exempelvis Gillberga och Råby med flera. Dingtuna socken var känd för sina gårdsmejerier och andelsmejeriet fanns mitt emot järnvägsstationen där även handelsboden låg. Dansbanor har bland annat funnits vid Nygård i Dingtuna och i Ellberga vid handelsboden. Gården Ekeby strax söder om järnvägen har varit regementsskrivarboställe vid Kungliga Lif Regementets Grenadierkår. Ett par andra gårdar, bland annat Hallsta och Östjädra har också varit regementsboställen.

Befolkningsutveckling

Vid 1900-talet bodde det cirka 1800 personer i Dingtuna, men under 1930-talet började bygden att avfolkas. Detta på grund av att lantbruket moderniserades och handkraft byttes ut mot maskiner i större omfattning. Antalet arbetstillfällen inom lantbruket minskade och människor var tvungna att söka sig till industrier. Dingtuna kunde inte erbjuda dessa typer av arbeten. 1948 diskuterades bostadsbyggande vid Dingtuna station som senare utvecklades och blev första steget till en förortsbildning till Västerås. Samhället Dingtuna tillkom som huvudort för den nya kommunen vid kommunindelningsreformen 1952 och har successivt byggts ut under 1950-, 60- och 70-talet. Närheten till Västerås är en av anledningarna till att Dingtunas befolkning ökar igen.

Du kan läsa mer om historik och hitta annan information om dessa orter i planeringsunderlagen:

Planprogram, ortsanalyser och övriga utredningar

Kontakta oss

Statistik- och analysenheten

För frågor angående statistik om Västerås

Nå statistik- och analysenheten via Västerås stads kontaktcenter 021-39 00 00

statistikochanalys@vasteras.se