Här svarar vi på några frågor i samband med det arbete vi gör med stadens nya grönstrukturplan.
Alla mark- och vattenområden i en stad bildar ett nätverk, en struktur av gröna rum. Västerås grönska och omgivande natur ska ge plats för både rekreation och biologisk mångfald. Den ska också upprätthålla så kallade ekosystemtjänster. Det kan till exempel vara klimatreglering, reglering av vatten och rening av luft. Stress minskar när vi ser grönska eller vistas i grönområden. Våra naturområden och parker är också betydelsefulla för att till exempel locka nya invånare och turister. Grönskan i våra vackra parker och naturområden är viktiga för Västerås identitet och attraktionskraft.
En grönstrukturplan ger förslag på hur vattnet och de gröna värdena kan bevaras, förbättras och utvecklas. Grönstrukturplanen är ett underlag och en grund för samhällsplaneringen. Det är inte alla mark- och vattenområden är lika viktiga för biologisk mångfald, rekreation eller upprätthållande av ekosystemtjänster.. Vi behöver veta vilka områden som vi ska prioritera och utveckla. Samt även vilka som kan användas till annat, till exempel för att bygga bostäder på.
Med start 2016 började vi ta fram en uppdaterad grönstrukturplan för Västerås. I arbetet med planen ser vi över och värderar våra naturområden, gröna ytor och parker. Vi tittar både på sociala och ekologiska värden. Vi undersöker bland annat
En ekosystemtjänst är en funktion hos ekosystemet som gynnar människor. Det vill säga upprätthåller eller förbättrar människors välmående och livsvillkor. Vid värmeböljor kan gröna områden där träd växer kan vara fem grader svalare än bebyggda områden. De kan ta emot mer regnvatten vid skyfall och därmed begränsa risk för översvämning.
Vi ville veta mer om hur människor använder och upplever våra grönområden och parker – även ur ett jämställdhetsperspektiv. Parker och grönområden är en del av det offentliga rummet. De är viktiga mötesplatser i en stad, och alla invånare har lika stor rätt till dem. Kvinnor och män har olika förutsättningar och livsvillkor och delvis olika erfarenheter. Det påverkar hur de rör sig i det offentliga rummet. Undersökningar har tidigare visat att det kan finnas skillnader för kvinnor och män. Till exempel hur de upplever trygghet i parker och grönområden.
I en jämställdhetsanalys är det bland annat viktigt att belysa olika upplevelser. I det här fallet så ska undersökningen fokusera på de olika upplevelser och erfarenheter som kvinnor, män, flickor och pojkar kan ha av gröna områden.
Det är viktigt att se till
Mälardalens högskola utförde en studie åt oss under hösten 2015 och våren 2016. Man lät studenter från högskolan besöka två utvalda områden. Det ena var på ett område inom Västerås tätort som innefattar Gideonsberg, Malmaberg, Nordanby gärde, Haga, Emaus och Sandgärdet. Det andra var ute vid Barkarö. Där ställde de frågor och gjorde observationer. Alla svar var anonyma.
Studien visade att fler kvinnor än män nyttjar de gröna områden, men också att fler kvinnor än män känner sig otrygga. Projektet bidrar till att jämställdhetsfrågorna kommer i fokus i Västerås fortsatta utveckling och planering. Det är helt i linje med Västerås stads jämställdhetspolicy.
Jämställdhetsstudien handlade inte om att hitta nya områden för bostadsbyggande. Syftet var att ta reda på om det finns några skillnader mellan hur kvinnor, män, flickor och pojkar upplever och använder våra grönområden.
Projektet var finansierat av Boverket.
Projekt som beviljats stöd för jämställda offentliga miljöer, Boverket
Resultatet av jämställdhetsanalysen blir ett underlag i den nya grönstrukturplanen. Planen ger förslag på hur vi kan utveckla, bevara och förbättra våra parker och grönområden. Samt att vi nu har ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Resultatet kommer att påverka hur vi planerar och utvecklar våra natur- och grönområden i framtiden.
Jämställdhetsintegrering av grönstrukturplanen genom sociotopkartering
Rapporten är gjord av Eduardo Medina, Mälardalens högskola.