SKRIV UT
Servitut och samfälligheter
Flera fastigheter kan ha ett gemensamt behov eller behöva använda en del av en annan fastighet. Här kan du läsa mer om hur det går att lösa.
Det här är en gemensamhetsanläggning
Det händer att flera fastigheter har en anläggning tillsammans som gör att fastigheterna kan fungera bra på lång sikt. Det kallas för gemensamhetsanläggning. Det betyder att behovet av till exempel en utfartsväg kan tillgodoses utan att det sker inom den egna fastigheten. Andra exempel är anläggningar för vatten och avlopp. Det är alltså fastigheterna som är anslutna till en specifik gemensamhetsanläggning. Inte de personer som äger fastigheterna.
Det är vi på den kommunala lantmäterimyndigheten som bildar gemensamhetsanläggningar. Det görs med stöd av anläggningslagen. En gemensamhetsanläggning ger fastigheter med samma behov en bestående samverkan över tid.
Gemensamhetsanläggningar finns i flera olika former både i tätorten och på landsbygden. Det kan gälla olika anläggningar som till exempel lekplatser, garage och skogsbilvägar. Men också anläggningar för vatten och avlopp eller båtbrygga.
Att bilda och förvalta en gemensamhetsanläggning
När en gemensamhetsanläggning bildas blir samverkan mellan de berörda fastigheterna, ordnad på ett rättsligt bindande sätt. Det ger delägarna klarhet i
- vilka behov som ska lösas gemensamt
- vilka fastigheter som ska delta
- skyldigheten att bidra till olika kostnader.
Förvaltning av en sådan anläggning kan ske på två sätt. Antingen gemensamt av delägarna eller av en samfällighetsförening. En samfällighetsförening är en juridisk person och dess medlemmar är de deltagande fastigheterna. Den bildas genom lantmäterimyndighetens försorg.
Det här är ett servitut
När en fastighet har rätt att på något sätt använda en annan fastighet, kallas det servitut. Det kan till exempel vara rätt att använda väg för in- och utfart, anlägga enskild ledning eller få tillgång till brunn eller liknande.
Servitut är generellt sett en rättighet mellan två eller fler fastigheter som gäller över tid. Det gör att rätten inte ändras om fastigheten byter ägare.
Det är mycket vanligt att bilda servitut i alla sorts sammanhang. Det ger goda möjligheter att lösa olika former av praktiska problem mellan flera fastigheter.
Det finns två typer av servitut
- Avtalsservitut
- Officialservitut
Om avtalsservitut
Ett avtalsservitut bildas på frivillig basis. När det är anmält till lantmäteriet antecknas det i fastighetsregistret. Servitutet bildas inte med automatik vid en lantmäteriförrättning. Servitutet gäller tills rättighetshavaren ansöker om att det ska tas bort.
Om Officialservitut
Om ett servitut har stor betydelse för en fastighets möjlighet att fungera, bildas det vid en lantmäteriförrättning. Då kallas det officialservitut och det kan vara tvingande. Det krävs att ett antal villkor är uppfyllda innan ett nytt servitut kan bildas. Det krävs en förrättning för att upphäva ett officialservitut. Även då finns vissa krav som ska vara uppfyllda.
Ledningsrätt för allmännyttiga ledningar
Det finns en speciell typ av rättighet som liknar servitut, det är ledningsrätt. Det innebär att till exempel en kommun eller ett elbolag får rätt att anlägga, behålla och underhålla ledningar på annans fastighet. Det kan vara ledningar för vatten och avlopp, fjärrvärme, starkström och liknande.
Ledningsrätt bildas vid så kallad ledningsrättsförrättning.
