Logotyp
Visa sökformulär

Frågor och svar

Här hittar du svar på vanliga frågor om nyanlända. Klicka på den fråga du vill ha svar på. ​

Vanliga Frågor

Vilket ansvar har Västerås stad och vilket ansvar har Migrationsverket?

Migrationsverket har ansvar för registrering av asylsökande och att utreda asylansökningar. En asylsökande har rätt att vänta i Sverige till dess ärendet är prövat. Migrationsverket har därför ansvar att ordna mat och boende för asylsökande som inte kan ordna det själva. Kommuner har ansvar att ta hand om de barn (under 18 år) som kommer utan vårdnadshavare, så kallade ensamkommande barn. Det är fortfarande Migrationsverket som har ansvar för asylansökan, men när det gäller barnen är omhändertagandet ett kommunalt ansvar. När det gäller vuxna som söker asyl har kommunen ansvar för deras barns skolgång och att erbjuda förskola för barn 3–5 år.

Vad är skillnaden mellan asylsökande och kvotflykting?

Flyktingar används om alla som söker skydd i Sverige av olika skäl. En person som kommer till Sverige och som flyr från förföljelse och krig har rätt att söka asyl. Det är Migrationsverket som utreder och beslutar om den som söker asyl ska få ett permanent uppehållstillstånd i Sverige.

De som fått permanent uppehållstillstånd här kan vistas i Sverige på obestämd tid. Flyktingar som sökt asyl och fått uppehållstillstånd anvisas till en kommun för bosättning och hjälp med att skaffa sysselsättning. 

Kvotflyktingar är de som kommer direkt till kommunen via FN:s flyktingorgan, UNHCR. De kommer direkt från olika flyktingläger och har redan fått klartecken att de ska få bo här. De är arbetsförmedlingens och kommunens ansvar. De barn (personer under 18 år) som kommer till Sverige utan vårdnadshavare, benämns ensamkommande flyktingbarn och omhändertas och placeras i familjehem eller kommunens hvb-hem (hem för vård eller boende).

Hur många flyktingar har kommit till Sverige?

Under senare delen av 2015 ökade antalet människor som sökte asyl i Sverige kraftigt, bland annat på grund av kriget i Syrien.
Vid årsskiftet 2016 infördes tillfälliga id-kontroller vid Sveriges gräns. Sedan dess har antalet asylsökande minskat.

På Migrationsverkets hemsida kan du hitta aktuella siffror för hur många som anländerlänk till annan webbplats

Migrationsverket kan bara se hur många som sökt asyl i Sverige, det vill säga registrerat sin asylansökan här. 

Varifrån kommer flyktingarna?

Den största delen är familjer som flytt kriget i Syrien, men det kommer människor från en mängd olika länder. De länder utöver Syrien som det kommer flest asylsökande från är Afghanistan, Irak, Somalia, Iran och Eritrea.

Får alla flyktingar stanna permanent i Sverige?

Nej, Sveriges riksdag har fattat beslut om en ny lag som begränsar möjligheterna att få permanent uppehållstillstånd i Sverige. Lagen började gälla den 20 juli 2016.  Lagen innebär att den som är i behov av skydd får ett tillfälligt uppehållstillstånd. Den som bedöms vara flykting får ett uppehållstillstånd som gäller i tre år och den som bedöms vara alternativt skyddsbehövande får ett tillstånd för 13 månader. Lagen begränsar även anhöriginvandringen och ställer nya krav gällande försörjning på den som vill ta hit anhöriga. Den nya lagen ska gälla under tre år. Barnfamiljer och ensamkommande barn som sökte asyl senast den 24 november 2015 berörs inte av den nya lagen.

Du hittar mer information om den nya lagen hos Riksdagenlänk till annan webbplats och Migrationsverketlänk till annan webbplats.  

Migrationsverkets hemsidalänk till annan webbplats kan du också se hur ett asylärende går till.

Vad kostar det kommunen att ta emot flyktingar?

För varje flykting som tas emot får kommunen en schablonersättning från staten. Den täcker kostnader för mottagandet och praktisk hjälp vid bosättning, introduktionsinsatser samt merkostnader i skola, förskola, fritidshem och barnomsorg, utbildning i svenska för invandrare, samhällsorientering, tolk med mera.

Vad avgör hur många flyktingar vi kan ta emot?

Ytterst bestäms flyktingmottagandet av regering och riksdag. Det kommunala mottagandet gäller de personer som fått beslut om uppehållstillstånd. Då är det kommunerna som genom överenskommelser med Migrationsverket ska ställa en kommunplats till förfogande. Antalet kommunplatser förhandlas fram utifrån ett fördelningstal som bygger på prognoser av behov som tas fram av Länsstyrelsen i Stockholm, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen.

En viktig fråga är möjligheten till boende för familjerna som kommer. Tillgången till fastigheter och lägenheter är en anledning till att asylboenden (som drivs av Migrationsverket) finns i kommuner där man tidigare haft ett överskott på lägenheter.

Hur stor ersättning får de asylsökande?

Om den asylsökande saknar pengar eller andra medel kan de ansöka om ekonomiskt stöd från Migrationsverket, så kallad dagersättning. Dagersättningen är olika stor beroende på om du bor i ett av Migrationsverkets boenden där mat ingår, eller ett boende där inte mat ingår. På boenden där mat ingår är dagersättningen:

  • 24 kronor/dag för vuxna ensamstående
  • 19 kronor/dag per person för vuxna som delar hushållskostnader
  • 12 kronor/dag för barn till och med 17 år (från och med tredje barnet halveras dagersättningen)
  • Förutom mat ska dagersättningen också räcka till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter. 

Får de asylsökande lämna boendet?

Ja, alla som bor där har full frihet att röra sig som de önskar. 

Hur kan jag hjälpa till om jag möter ett ensamkommande barn exempelvis på centralstationen?

Om du möter ett ensamkommande barn, hjälp barnet att kontakta polisen eller socialtjänsten. Då får barnet hjälp med tillfälligt boende och kontakt med Migrationsverket i Örebro för att registrera sig och göra sin asylansökan. Socialtjänsten begär att Migrationsverket ska anvisa en kommunplacering för barnet.

Vid akuta ärenden under kontorstid

Måndag-fredag, kontakta socialkontoren via Kontaktcenter, Västerås stad, 021-39 00 00, val 4.

Vid akuta ärenden utanför kontorstid

Socialjouren, 021- 39 20 66 eller polisen, 114 14
Socialjourens öppettider: måndag till torsdag klockan 16.30-00.30, fredag 16.30-01.30, lördag 14.00-01.30, söndag 14.00-00.30. Övrig tid under nätter och helger finns en social beredskap som nås via polisen telefon 114 14.

Vad händer med de ensamkommande barnen?

Barn och unga som söker asyl i Sverige har samma rättigheter som andra barn som bor här. De har rätt till skydd, sjukvård och omsorg och de ska få gå i skola på den nivå som passar dem. Ett ensamkommande barn har rätt till en god man under asyltiden som bevakar barnens rättigheter och ansvarar för barnets ekonomi. Den gode mannen har kontakten med Migrationsverket och undertecknar avtal som gäller barnet till dess barnet är 18 år.

Migrationsverkets hemsidalänk till annan webbplats kan du se hur ett asylärende går till när det gäller ensamkommande barn.

Får alla ensamkommande barn en god man och vad gör en sådan?

Varje ensamkommande barn har rätt att få en god man som företräder henne eller honom i Sverige. Även barn som efter ankomsten till Sverige blir lämnade av sina vårdnadshavare, innan uppehållstillstånd har beviljats, betraktas som ensamkommande och har därför rätt till god man. Det är överförmyndaren i kommunen som, på ansökan av Migrationsverket eller socialnämnden, ordnar god man. Den gode mannen ansvarar för barnets alla angelägenheter, personliga såväl som ekonomiska och rättsliga, men har inte ansvar för den dagliga omvårdnaden och tillsynen av barnet. Den gode mannen har inte heller någon försörjningsplikt gentemot barnet. 

Hur blir jag god man åt ensamkommande barn?

Du anmäler ditt intresse på Överförmyndarnämndens hemsida på den här sidan Formulär bli god manlänk till annan webbplats. I samband med att du skickar in din intresseanmälan ska du skicka in två rekommendationsbrev från två personer som känner dig väl. Det kan vara en nära vän, arbetsgivare, arbetskamrat, lärare eller liknande men inte en anhörig. Breven ska undertecknats av personen som har rekommenderat dig.

För att bli godkänd som god man måste du har fullgjort SKL:s webbutbildning. Webbutbildningen hittar du på den här sidan SKL god man för ensamkommande barn.länk till annan webbplats

Hur arbetar Västerås stad med boende för ensamkommande barn?

Vi arbetar för att se till att de ensamkommande barnen får den omvårdnad de behöver. Boenden för ensamkommande barn i Västerås stads regi är bemannade dygnet runt.

Antalet ensamkommande barn som kommit under hösten 2015 har överstigit tidigare prognoser från Migrationsverket. På grund av att det kommit så många ensamkommande barn senaste tiden har Västerås stad haft behov av att öppna flera boenden än planerat. Det har inneburit att vi fått kortare tid för planering och därför har informationen till grannar och allmänhet inte hunnits med på samma sätt som tidigare.

Hur gör jag om jag vill öppna ett HVB-hem, boende för ensamkommande barn?

Gå in på tendsign.com och delta i de upphandlingar som annonseras där.

Här hittar du länk till upphandlingsverktyget tendsign.comlänk till annan webbplats

Västerås stad meddelar via upphandlingsverktyget när en upphandling är aktuell. Kommunen får enligt lag inte meddela enskilda personer eller företag om eller när förfrågningsunderlag/upphandling ska publiceras.  

Om du önskar starta eget HVB och sälja enskilda platser till Västerås stad eller andra kommuner behöver du söka tillstånd hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO). På deras hemsida finns närmare information om den ansökningsprocessen, följ länken här nedanför:

Här hittar du länk till mer information på Inspektionen för vård och omsorg, IVOlänk till annan webbplats 

Hur får jag information om det planeras ett HVB-boende i närheten av min bostad?

Ett HVB-boende kan startas antingen av kommunen eller av en privat näringsidkare.

För att starta ett privat hem för vård och boende (HVB) avsett för ensamkommande barn behövs tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Den som vill öppna ett privat HVB lämnar alltså in en ansökan till IVO. Västerås stad är inte med i den ansökningsprocessen och därför känner kommunen inte alltid till om det ska öppna ett HVB på en adress. En privat aktör kan köpa en lokal med planen att starta ett HVB, och anpassa lokalen utan inblandning av kommunen. Det är först om det görs förändringar som kräver bygglov som kommunen blir inblandad. Om en bygglovsansökan kommer in till kommunen hanteras den enligt den lagstiftning och de gängse rutiner som finns för bygglovsprocesser inom kommunen.

När kommunen själv ska starta ett HVB-boende är det också kommunen som genom sitt fastighetskontor letar lämplig lokal. Innan verksamheten startar ger kommunen information genom anslag och/eller brevutskick till och i närliggande fastigheter.

Utöver detta gäller samma rutiner och lagstiftning för eventuella bygglovsprocesser också när kommunen är huvudman(ansvarig) för verksamheten. Att kommunen är huvudman för verksamheten ska inte förväxlas med att det alltid är kommunen som driver boendet. Ibland görs upphandlingar där kommunen ger uppdrag till en privat utförare att sköta driften. Då upprättas ett så kallat entreprenadavtal.

Varför öppnas inte boende i de lokaler som står tomma i Västerås?

Det är mycket som påverkar om en fastighet/lokal kan bli boende:

  • Kommunen kan inte påverka om en privat fastighetsägare inte vill hyra ut bostäder/lokaler. 
  • Om det finns tomma lokaler på mark som ska göras om till nya bostadsområden görs en avvägning mellan att lösa det akuta behovet mot att det byggs nya bostäder, som tillförs bostadsmarknaden.
  • På varje fastighet/lokal ställs myndighetskrav, varav brandsäkerheten är den absolut viktigaste. I vissa fall går det inte att lösa brandskydd och utrymning på ett tillräckligt bra sätt. I andra fall kan det vara närmiljön som är direkt olämplig att bo i, även under kortare tid. I vissa fall kan byggnadens storlek påverka, den kan vara både för liten eller för stor. Det kan även vara svårt att genomföra anpassningar för vatten och avlopp samt matlagning.
  • I dagsläget har ett antal lokaler hyrts in. Ett antal kommunala lokaler har även gjorts om till tillfälligt för boende.

Hur arbetar Västerås stad med de lokaler som ska användas för boende?

Västerås stad ställer olika krav på varje fastighet/lokal som vi utreder. Brandsäkerheten är absolut viktigast. I vissa fall går det inte att lösa brandskydd och utrymning på ett tillräckligt bra sätt. I andra fall kan det vara närmiljön som är direkt olämplig att bo i, även under kortare tid. I vissa fall kan byggnadens storlek påverka, den kan vara både för liten eller för stor. Det kan även vara svårt att genomföra anpassningar för vatten och avlopp samt matlagning.

Hur gör Västerås stad för att ordna bostäder till de som har fått uppehållstillstånd?

I början av 2016 stiftades en ny lag som innebär att alla kommuner är skyldiga att ta emot en andel av de som nyligen fått uppehållstillstånd. För Västerås del handlar det om 258 personer under 2016. Västerås stad får enligt lagen ansvar för att ordna bostad åt dem. Det är förstås en utmaning eftersom bostadsmarknaden är ansträngd i Västerås.

Det är viktigt för oss att klara den uppgift vi har enligt lagen och att skapa en god inkludering för nyanlända. För att klara det samarbetar vi med flera hyresvärdar och fastighetsägare.

Sedan 2002 har vi ett samverkansavtal med Mimer och andra fastighetsägare. Syftet med avtalet är att hjälpa de som inte kan ordna bostad på egen hand. Det kan handla om bostadslösa och andra utsatta grupper i samhället. Avtalet omfattar nu även de som nyligen fått uppehållstillstånd och blivit anvisade till Västerås. Samverkansavtalet går ut på att de företag som är med avsätter 5% av sina hyresrätter till Västerås stads förfogande. Vi använder sedan dessa lägenheter till de människor ur utsatta grupper som staden enligt lagen är ansvariga att ordna lägenhet till.

Hur gör jag för att hyra ut bostad till nyanlända?

Migrationsverket hyr lokaler och fastigheter för bostäder för nyanlända. Gå in på Migrationsverkets hemsida för att läsa mer om vad som gäller och för att lämna din intresseanmälan.

Länk till Migrationsverkets information om att hyra ut bostäderlänk till annan webbplats

Det kommunala bostadsbolaget Mimer i Västerås kan också hjälpa dig om du vill hyra ut din bostad eller del av din bostad till nyanlända. Mer information finns på Mimers hemsidalänk till annan webbplats.

Vad är ett evakueringsboende?

Migrationsverket har varit i kontakt med länsstyrelser och kommuner på olika håll i landet och bett dem att hitta lokaler som kommunen snabbt kan iordningställa för att hjälpa Migrationsverket med tillfälliga boendeplatser, så kallade evakueringsboende vid en akut situation för asylsökande. Det kan till exempel vara skolor, gymnastiksalar, campingplatser eller stugbyar där kommunen är ägare eller verksamhetsansvarig. Migrationsverket och kommunen sluter inga avtal i dessa fall och kommunen är ansvarig för boendet. Boendeplatserna ska kunna ställas till Migrationsverkets förfogande direkt vid en förfrågan och kommunen ansvarar för driften av boendet. Det innebär att kommunen rent praktiskt ansvarar för:

  • iordningställandet av lokalen
  • personal
  • att ordna med sovplatser inklusive madrasser och sängkläder
  • eventuellt behov av tolk
  • mat och dryck
  • städning
  • hälsoskydd och brandskydd.

    Migrationsverket står för resan till boendet och för resan till det nya boendet i Migrationsverkets regi.

Får de asylsökande barnen gå i förskola?

Asylsökande barn har rätt till förskola på samma villkor som alla andra barn i Sverige. Det betyder att barn från höstterminen det år de fyller tre år erbjuds allmän förskola tre timmar om dagen måndag till fredag. Allmän förskola är en frivillig verksamhet, till skillnad från grundskola som är en obligatorisk verksamhet. Föräldrar kan välja mellan kommunala och fristående förskolor.

Läs mer om förskolan här

Får de asylsökande barnen gå i skolan?

Ja, kommunen har ett ansvar att ordna skolgång åt alla barn som bor kort eller lång tid i kommunen, så även de asylsökande. Detta gäller både de barn som kommer ensamma och är under 18 år, så kallade ensamkommande barn, samt de barn som är i skolåldern och kommer tillsammans med sina föräldrar.

Hur ordnas barnens skolgång?

Det beror på om barnet är ensamkommande eller kommer med sina föräldrar. De barn som är i grundskoleåldern och bor tillsammans med sina föräldrar på något av Migrationsverkets boenden i Västerås erbjuds plats på Introduktionsskolan på Bäckby. Introduktionsskolan har klasser från förskoleklass till årskurs nio.

Barn som är i grundskoleåldern och som har kommit ensamma till Sverige samt barn som kommit med sina föräldrar och ordnat eget boende erbjuds plats på olika skolor i staden. Barnen som är i låg- och mellanstadieåldern brukar få börja i vanliga klasser direkt medan högstadieelever går i förberedelseklass. Det finns förberedelseklasser på många skolor i Västerås och målet med dem är att eleverna ska få lära sig svenska och förberedas för att börja i vanliga klasser.

De asylsökande som är i gymnasieåldern ska erbjudas plats i en språkintroduktionsklass på gymnasiet. Sådana klasser finns på flera gymnasieskolor i Västerås.

Alla asylsökande barn och unga som ska börja skolan får genomgå en kartläggning först. Där tar man reda på deras förkunskaper. Kartläggningar görs på Introduktionsskolan för de elever som ska gå där. Övriga kartläggs av de kommunala verksamheterna Origo och Arenan. Origo har hand om grundskolebarnen och Arenan om de som är i gymnasieåldern.

Hur går skolplacering till för språkintroduktion?

Alla ungdomar får till att börja med ett kartläggningssamtal för språkintroduktion på Arenan. Samtalet kan enbart bokas via telefon, 021-39 15 28. Efter det gör Arenan en skolplacering. Information om placeringen skickas ut per post. Då det är många som är i behov av språkintroduktion kan det för närvarande ta längre tid än vanligt att få sin skolplacering.

Länk till mer information om Arenan

Jag vill gärna hjälpa till, vad kan jag göra?

Du hittar information om olika sätt att hjälpa till på sidan här nedan:

Hur kan jag bidra?  

Om jag har frågor, vem kan jag kontakta?

Övergripande frågor:
Ami Netzler, stadsledningskontoret, 021-39 25 02

Frågor kring familjehem:  
Sociala nämndernas förvaltning, 021-39 25 02

Akuta ärenden
Socialjouren, 021- 39 20 66, eller polisen,114 14
Socialjourens öppettider:

Måndag till torsdag klockan 16.30-00.30, fredag 16.30-01.30, lördag 14.00-01.30, söndag 14.00-00.30.
Övrig tid under nätter och helger finns en social beredskap som nås via polisen telefon 114 14.

Vid akuta ärenden under kontorstid
Måndag – fredag, kontakta socialkontoren via Kontaktcenter telefon 021-39 00 00, knappval 4.

Hjälpte informationen på denna sida dig?
Hjälpte informationen på denna sida dig?