Logotyp
Visa sökformulär

Frågor och svar

Här kan du läsa redan ställda frågor och svar. Hittar du inte svaret på din fråga är du alltid välkommen att kontakta oss. Kontaktuppgifter hittar du längre ner på denna sida. Du kan även ställa frågor på Tonårsguidens Facebooksida om du vill: www.facebook.com/tonarsguidenlänk till annan webbplats

Alkohol och narkotika

Vad gör jag om jag misstänker att min tonåring använder droger?

Att som förälder vara orolig över att ens barn använder droger är inte lätt. Det finns stöd att få; Familjecentrum och mottagningen Iris är några av verksamheterna som ger råd och stöd i frågor kring narkotika.

Det bästa är alltid att börja med att fråga din ungdom om det är så att hon/han använder narkotika. Utifrån de svar du får och den känsla du har (lita på din magkänsla) väljer du om du vill gå vidare eller inte.

Om du väljer att gå vidare kan du kontakta Familjecentrum där du bor eller Iris, som arbetar med ungdomar och droger, för att få råd och stöd utifrån dina funderingar och din oro. På Iris har ni även möjlighet till en urinprovskontroll i samband med ett första samtal med din ungdom.

Självklart kan du även kontakta Familjecentrum och Iris om du är orolig, även om du inte först har frågat din tonåring om hon eller han använder narkotika.

Mer information om Familjecentrum.

Mer information om Iris.

Är det inte bättre att de lär sig dricka hemma, än att de gör det tillsammans med sina kompisar?

Det finns olika uppfattningar när det gäller att bjuda unga på alkohol. Vissa tycker att man helt ska låta bli. Andra tycker att det är bra att avdramatisera det hela. Forskning visar att ungdomar som bjuds på alkohol hemma börjar dricka tidigare.

Unga som blir bjudna på alkohol hemma av sina föräldrar dricker också överlag mer än de som inte fått alkohol hemma, visar forskning som projektet Tänk om presenterar. Din inställning har alltså stor betydelse för om dina tonåringar dricker. Den som bjuder tonåringar på alkohol visar ju att det är okej att dricka fast man inte är vuxen än.

Diskutera gärna bjudfrågan med din tonårings andra förälder eller din partner, men även med andra föräldrar och vuxna i din tonårings omgivning. Försök enas om samma syn på bjudfrågan. En gemensam inställning gör det mycket lättare för tonåringen att veta var gränsen går. Att inte servera alkohol till minderåriga, hur trevlig och belevad festen än må vara, är ett bra tips som visar att man bryr sig.

Mer information om projektet Tänk om.länk till annan webbplats

Är det mycket droger i mitt område?

Polisen säger att det inte är mer droger i ett visst område än vad det är i något annat. Har du misstanke om att det langas narkotika i ditt område kan du kontakta polisen på telefon 114 14.

Polisen arbetar hela tiden aktivt med att kontrollera ungdomar i alla områden. Det pågår också ständigt ett arbete med att få stopp på langningen av narkotika. Polisen är tacksam för de tips de får från de boende i områdena för att på så sätt underlätta arbetet med att stoppa langningen.

Polisens webbplats om narkotikabrott.länk till annan webbplats

Hur påverkas kroppen av cannabis?

De vanligaste, och vetenskapligt belagda, negativa ruseffekterna av cannabis är ångest, olust, panikkänslor och förföljelsemani, speciellt bland nybörjaranvändare.

Ytterligare effekter är försämringar på flera vanliga tankefunktioner, däribland minne, uppmärksamhet, koncentration samt analys- och planeringsförmåga. Långvarig daglig användning kan, förutom beroendeutveckling, ge skador i andningsorgan, nedstämdhet eller depression. Sårbara individer har en betydligt högre risk att utveckla kvarstående psykotiska symptom.

Det händer mycket i kroppen när man röker cannabis. Den aktiva substansen som skapar själva ruset kallas THC. När cannabisruset avklingat finns fortfarande THC kvar i kroppen. Det är fettlösligt och kan lagras i kroppens fettvävnad i flera veckor hos en van cannabisrökare. På så sätt kan THC fortsätta att påverka hjärnan efter att själva ruset har passerat.

Drugsmarts webbplats med fakta om droger.länk till annan webbplats

Varför knarkar ungdomar?

Varför knarkar ungdomar överhuvudtaget? Varför börjar de? Redaktionen för informationssidan Drugsmart frågade ungdomar efter svaret.

De vanligaste svaren om man frågar unga varför de testat, eller varför de skulle vilja testa, är:

  • Av nyfikenhet. Man har kompisar som har testat och säger att det är bra, eller man har hört något på TV och vill testa själv.
  • Grupptryck eller gruppgrej. Alla andra tar något och man hänger på själv.
  • Att man inte bestämt i förväg att man ska tacka nej den dagen man blir bjuden.
  • Att man är berusad.
  • För att det är förbjudet. Det är spännande att göra sådant man inte får.
  • Att man är uttråkad och vill testa något nytt.
  • Att det blir lättare och lättare att få tag på.
  • För att orka med alla krav. Det är bara flickor som uppger det som orsak.
  • Att man mår dåligt eller känner sig deprimerad. En förklaring som oftast nämns av flickor och av pojkar med invandrarbakgrund.
  • Att man vill veta vad man talar om. Om man inte har testat själv och säger att droger inte är bra får man alltid höra att man inte vet vad man talar om.

Drugsmarts webbplats med fakta om droger.länk till annan webbplats

Hälsa och sexualitet

Hur går det till när man får p-piller för första gången?

P-piller är ett preventivmedel i tablettform för tjejer. De gör bland annat att man inte får någon ägglossning och därför inte heller kan bli gravid.

P-piller kan skrivas ut på recept av en barnmorska eller läkare på en ungdomsmottagning, barnmorskemottagning eller sex- och samlevnadsmottagning. Man kan även vända sig till en kvinnoklinik eller en vårdcentral. Själva tabletterna får man hämta ut på ett apotek.

Det krävs ingen gynekologisk undersökning för att få p-piller om du inte har några besvär i underlivet. Det är viktigt att förstå och att göra tonåringarna medvetna om att p-piller inte skyddar mot könssjukdomar.

På UMO, en ungdomsmottagning på nätet,  finns mer information. Där kan du även läsa om minipiller och andra alternativ till p-pillret.

UMO:s webbplats, en ungdomsmottagning på nätet.länk till annan webbplats

Hur kan jag hjälpa min tonåring att ta tag i övervikten?

Övervikt och ohälsosamma vanor är ett problem som ökar bland landets tonåringar. För att stötta din tonåring kan du som förälder behöva en utomståendes råd och stöd.

Du kan vända dig till skolhälsovården på din tonårings skola. Skolsköterskan/skolläkaren där kan ge råd och stöd, men också avgöra om ni behöver gå vidare och utreda orsaken till övervikten.

Genom skolsköterskan/skolläkaren kan ni också få en remiss till en dietist som kan ge ytterligare vägledning till hälsosammare val i vardagen.

Grunden i behandlingen av övervikt består av förändrade kost- och motionsvanor. Några tips på förändringar att föreslå är:

  • Daglig motion, rör på dig minst en timme varje dag.
  • Skapa goda måltidsrutiner, ät regelbundet så är det lättare att låta bli att småäta mellan måltiderna.
  • Använd tallriksmodellen för att lära dig hur en bra måltid ska se ut. Se till att bara äta en portion.
  • Ät mycket frukt, grönsaker och fullkornsprodukter. Fisk innehåller mycket nyttigt som vi behöver.
  • Dra ner på intag av så kallade "tomma kalorier" (t.ex. läsk, saft, godis, kaffebröd, chips).
  • Vatten är bästa törstsläckaren.

Webbplatsen 1177 med fakta om övervikt.länk till annan webbplats

Vad kan jag som förälder göra när min tonåring slarvar med frukosten?

För många är det bra att ha varit uppe en stund innan man äter frukost. Att man gör i ordning sig och duschar innan man äter, till exempel. Det flesta har då hunnit bli hungriga och kan äta någonting.

För en del fungerar det att dricka lite juice, det första man gör när man går upp. Det brukar få igång kroppen och gör att man blir sugen på att äta något mer lite senare.

Många tonåringar har svårt med frukost. Kanske kan du skicka med en smörgås eller finns det möjlighet att köpa frukost på skolan? Det är alltid bättre att äta något än inget alls.

Kommer min dotter att vaccineras mot livmoderhalscancer?

Sedan hösten 2012 erbjuds flickor i årskurs 5-7 kostnadsfri vaccinering inom skolhälsovården.

När det gäller äldre flickor ansvarar landstinget för vaccineringen. Vill du veta mer kan du läsa på webbplatsen 1177.

Webbplatsen 1177 med fakta om vaccination mot livmoderhalscancer.länk till annan webbplats

Hur många timmars sömn behöver en tonåring?

De flesta tonåringar behöver i alla fall 8-10 timmars sömn. Att lägga sig kl 24.00 är alltså för sent. Det är ofta svårt att få ungdomar att lägga sig vid 21-tiden, men det skulle vara det bästa för att de ska få sina sömntimmar innan de ska upp för att gå till skolan.

Mobbning

Jag är rädd att min tonåring ska mobbas i sin nya skola, hur ska jag göra?

Att börja högstadiet är pirrigt för alla, det kan ta ett tag att hitta sin plats i klassen och i början kan det kanske verka som att din tonåring är ensam.

Fråga och prata, men fokusera inte på att fråga om hon/han blir utsatt eller känner sig mobbad. Det kan göra att din tonåring känner att det kommer att bli så, att du bara väntar på att det ska hända.

Det finns inget som säger att din tonåring kommer att bli mobbad på sin nya skola. Om du som förälder är orolig för detta kan du redan vid terminsstarten kontakta klassläraren och förklara läget. De kan hålla ett extra öga på vad som händer och det kan vara en trygghet för dig.

Om det trots allt skulle hända något som gör att din dotter/son känner sig kränkt på något sätt - tveka inte att kontakta skolan. De har skyldighet att hjälpa och stötta, och framför allt se till att kränkningarna upphör omedelbart.

Mer om Västerås stads förebyggande arbete mot mobbning.

Internet och sociala medier

Ska jag vara vän med min tonåring på Facebook?

Det här med att vara vän med sin tonåring på Facebook och andra sociala medier är ett hett diskuterat ämne. Vissa föräldrar tycker att det är en självklarhet, medan andra är mer tveksamma.

Facebook har blivit en förlängning av det vanliga livet. De flesta finns där och ungdomar sköter mycket av sina sociala kontakter via Facebook och andra sidor på nätet.

Om din tonåring tycker att det är okej att ha dig som vän ska du se det som ett förtroende som inte får missbrukas. Var försiktig med att kommentera på ditt barns profil, det kan uppfattas av andra som att ditt barn har föräldrar som snokar.

Det viktigaste är att du som förälder inte använder Facebook för att snoka och smyga runt. Fråga ditt barn istället. Det är väldigt svårt att i samtal ta upp något som du fått reda på genom att snoka. Det kan jämföras med att läsa en fysisk dagbok som ligger i sängbordslådan. Din tonåring behöver sitt privatliv även på Internet - och om du som förälder bjuds in att vara en del av det, då är det bara bra.

Sedan kanske du ska tänka på om du själv vill att din tonåring har tillgång till din egen profil och allt som står där?

Fritid

Är fritidsgårdarna öppna på sommaren?

En del av fritidsgårdarnas verksamhet stänger ner under sommaren, men det anordnas fortfarande olika aktiviteter att ta del av. På fritidsgårdarnas egen webbplats kan du se vad som är på gång.

Fritidsgårdarnas webbplats Fripunkt.selänk till annan webbplats.

Hur vet jag att min tonåring talar sanning om vad som händer på fritidsgården?

Fritidsgårdarna är populära ställen för tonåringar att spendera sin tid på. Det anordnas ofta roliga aktiviteter och utflykter. På fritidsgårdarnas webbplats kan du se vad som är på gång.

Om du som förälder känner att din tonåring ibland använder aktiviteter på fritidsgårdarna för att kunna gå någon annanstans om kvällarna kan du själv se de aktiviteter som anordnas på fritidsgårdarnas webbplats.

Du är också alltid välkommen att kontakta fritidsgården i ditt område direkt om du har några funderingar.

Fritidsgårdarnas webbplats Fripunkt.se.länk till annan webbplats

Familjeliv

Hur slutar jag tjata på min tonåring?

Som tonårsförälder kan det ofta kännas som om det ända du gör är att tjata på din tonåring. Vilket ofta kan kännas lika frustrerande för dig som för din tonåring.

Tänk efter vad du brukar tjata om. I vilka situationer tjatar du, blir trött, besviken och arg? Tänk efter om ni har tydliga regler och rutiner kring frågan/situationen. Tonåringar är experter på att förhandla och då är det extra viktigt att du själv är klar över vilka regler som gäller. Är du själv tydlig med att reglerna följs? Om det finns situationer där det funkar - tala om det för din tonåring. Beröm och positiv feedback fungerar ofta mycket bättre än tjat.

När får tonåringar själva bestämma vilken förälder de ska bo hos?

En vanlig missuppfattning är att ett barn själv får bestämma från tolv års ålder. Det finns inte någon absolut åldersgräns, men generellt kan man säga att föräldrar ska ta mer hänsyn till barnets vilja ju äldre det är.

Barnets ålder, men också hur moget det är, spelar roll när man ska besluta hur tungt barnets egen vilja ska väga. Barn har alltid rätt att uttrycka sin åsikt och har rätt att bli lyssnat på. Men det är först när man fyller 18 år som man har rätt att bestämma helt själv.

Har ni funderingar kring vårdnad, boende och umgänge kan ni alltid höra av er till Västerås stads familjerättsgrupp.

Mer om Västerås stads familjerättsgrupp.

Min tonåring vägrar åka till sin pappa, hur ska jag göra?

Det är svårt att tvinga en tonåring till umgänge om han/hon inte vill. Det bästa är om båda föräldrarna lyssnar och tar reda på varför hon/han inte vill åka till den andra föräldern.

En tonåring har inte samma behov som ett yngre barn och ett umgänge som var bra för en åttaåring kanske behöver förändras för att passa en tonåring bättre.

Kompisar och andra intressen blir allt viktigare i tonåren och det är helt naturligt. Om ni tillsammans som föräldrar inte själva kan hitta en lösning kan ni ta kontakt med Västerås stads familjerättsgrupp. De kan erbjuda så kallade samarbetssamtal som en möjlighet för föräldrar att träffas och prata om umgänget tillsammans med en samtalsledare.

Mer om Västerås stads familjerättsgrupp.

Hur ska jag få min tonåring att följa reglerna vi sätter upp?

Konsekvenser är en bra strategi att använda sig av i förebyggande syfte. För att konsekvenser ska fungera behöver tonåringen veta om dem innan. Det innebär att när en regel bestäms behöver en konsekvens som följer av att bryta mot regeln också bestämmas.

Ett exempel: Du ska vara hemma kl 20.00 på vardagar. Om du inte är hemma då blir det avdrag till nästa kväll med den tid du kommit försent. Detta förebygger att tonåringen misslyckas när han eller hon vet om konsekvensen i förväg.

När du som förälder bestämmer dig för vilka regler som ska gälla, behöver du och din tonåring sätta er ner för en diskussion. Syftet är att inkludera tonåringen och hjälpa henne/honom att ta ansvar för situationen och samtidigt väcka hennes/hans samarbetsförmåga.

Sedan är det viktigt med regelbunden uppföljning. Det innebär att ni sätter er ner och följer upp både regler och konsekvenser regelbundet, även när det fungerar.

Det finns föräldrautbildningar på Västerås stads familjecentrum som du kan gå. De hjälper dig att stärka kommunikationen och relationen mellan dig och din tonåring.

Mer om Västerås stads familjecentrum.

Vad kan man göra om en tonåring mår dåligt av en separation?

Föräldrarna kan inte prata med varandra. Den ena föräldern har träffat en ny som tonåringen inte tycker om. Tonåringen måste flytta mellan föräldrarna fast hon/han inte vill. Hur löser man sådana här situationer som återkommer gång på gång?

För att barn inte ska komma i kläm är det viktigt att föräldrar gemensamt kan lösa de frågor som berör dem, till exempel hur boendet och umgänget ska vara utformat. I föräldrars beslut ska barnets vilja lyssnas in utifrån dess ålder och mognad. Att ta gemensamma beslut är givetvis svårt när man som förälder tycker olika och har svårt att prata med varandra.

Västerås stads familjerättsgrupp erbjuder samarbetssamtal, ett samtalsforum för separerade föräldrar som behöver hjälp att kommunicera med varandra och fatta gemensamma beslut som rör barnen. Kontakta familjerättsgruppen om ni vill veta mer om vilket stöd de kan erbjuda er.

Mer om Västerås stads familjerättsgrupp.

Vem har rätt till studiebidraget - jag eller min tonåring?

Vem ska studiebidraget gå till? I vilken ålder har tonåringen rätt till bidraget? Det kan vara svårt att hitta information om detta.

På CSN kan man hitta följande information: Studiehjälpen ingår i utbildningspolitiken, men har även en viktig roll inom familjepolitiken. Studiehjälpen ska bistå föräldrarna i deras skyldighet att stå för sina barns försörjning under den tid de får sin gymnasiala utbildning.

Flera andra familjepolitiska stöd är knutna till studiehjälpen. Den som inte får studiehjälp kan inte heller få dessa stöd. Om en studerande i gymnasial utbildning inte studerar på heltid, så kan han eller hon inte få studiehjälp.

Detta får till följd att familjen inte kan få förlängt underhållsstöd, barnpension eller flerbarnstillägg för barnet. Barnet får inte heller räknas med vid bedömningen av rätt till bostadsbidrag. Om den studerande inte betraktas som heltidsstuderande så får det alltså konsekvenser, inte bara för studiehjälpen, utan även inom många andra förmånssystem.

Från den dagen tonåringen fyller 18 år betalas studiebidraget ut till honom eller henne. Innan dess går bidraget till vårdnadshavare. Som förälder bestämmer man då hur mycket av detta som går till barnet. Då bör man komma överens om vad pengarna ska räcka till. Ger man hela studiebidraget till sitt barn kan man bestämma att det ska täcka kläder, nöjen, mobil etc. Att som ungdom få ha hand om egna pengar och lära sig att spara och prioritera är en bra träning inför vuxenlivet.

Men som sagt - när barnet är under 18 år går bidraget till föräldern, för att vara en del i försörjningen. Å andra sidan behöver ungdomar också ha egna pengar att förfoga över - och den summan bestämmer man som familj, utifrån de förutsättningar man har.

Bankernas hemsidor har ofta rekommendationer och snitt för hur mycket barn och ungdomar bör ha per månad.

Vad gör man när man inte är överens som tonårsföräldrar?

Att vara oense om exempelvis tider att komma hem, hur mycket pengar en tonåring ska ha eller hur mycket tonåringen ska hjälpa till hemma är vanligt förekommande, både för föräldrar som bor tillsammans och för föräldrar som bor på olika ställen.

Att inte vara överens kan tära på parrelationen så man som förälder kan känna sig ensam i att möta upp sina barn. Det är lätt att tro att lösningen ligger i att finna en hållning där båda gör likadant. Det kan i vissa fall vara en lösning. Det kan även fungera med att foga samman de olika tankarna om hur man ska förhålla sig till en bra helhet som blir bättre än att göra på det ena eller andra sättet.

Att hitta några frågor där man håller en tydligt enad linje förmedlar en trygghet till tonåringen och visar på att föräldrarna respekterar varandras åsikter.

En utmaning som förälder är att respektera den andra förälderns sätt att svara an på sin tonåring. Att ha tilltro till att den andra klarar av att möta sin ungdom på ett tillräckligt bra sätt är också en hjälp för den andra vuxna att lära och växa som förälder.

Ibland kan det behövas en utomståendes råd och stöd. Då finns Västerås stads familjerådgivning, för vuxna som har svårigheter i par- eller familjerelationer. Fokus är på relationen och familjerådgivningen tar emot både par och familjer. All kontakt sker frivilligt, utan registrering, och det förs inga journaler. Familjerådgivningen har absolut sekretess, som bland annat innebär att det är möjligt att vara anonym.

Mer om Västerås stads familjerådgivning.

Hur blir jag en bra förälder till mina barn?

Mina tonåringar säger att jag bara tjatar och gnäller och det slutar ofta med bråk när de inte gör som jag säger. Andra föräldrar säger att det inte är bra för barnen att man skriker på dem. Hur ska jag göra rätt? Jag vill att mina barn ska må bra, men också att de ska göra det man förväntar sig, som läxor och att hjälpa till lite hemma.

Det finns säkert många föräldrar som känner igen sig i din fråga. Vi vill alla våra barns bästa, men det kan under tonårstiden vara svårt att hitta ett sätt som fungerar bra. Ungdomarna ska ju frigöra sig och vill göra saker på sitt egna sätt. De vill ta eget ansvar, även om de kanske inte klarar det.

Viktigt är att man sätter sig ner med tonåringen och pratar igenom när det blivit fel och diskuterar hur man kunnat/kan göra annorlunda. En del föräldrar anmäler sig till föräldrautbildningar för att få verktyg så att familjeklimatet blir bättre. De flesta som gått en kurs säger att de fått verktyg så att de kan göra annorlunda och inte hela tiden bråka om samma saker.

Men man är en bra förälder om man vill sina barns bästa och om man funderar över hur man kan få till det utan bråk, det vill säga det gäller i stort sett alla föräldrar. Ta chansen och bli stärkt i din föräldraroll genom att gå en föräldrautbildning.

Mer om Västerås stads stöd till familjer och föräldrar.

Vad bör jag som förälder tänka på vid en separation för att det ska bli så bra som möjligt för barnen?

De flesta barn klarar föräldrars separation bra. Barn som mår bäst efter en skilsmässa är de som fått en förklaring till skilsmässan. Svårast har de barn där föräldrarna fortsätter att "kriga" och såren aldrig fått läka.

Det är viktigt att förklara för sitt barn att det inte har någon skuld till skilsmässan och förklara varför föräldrarna ska flytta isär. Utgångspunkten är att barn ska ha rätt till båda sina föräldrar även om de inte bor tillsammans längre.

Håll barnen utanför eventuell vuxenkonflikt, det vill säga bråka inte inför barnen, prata inte illa om varandra. Barnen måste få vardera förälders tillåtelse att älska båda sina föräldrar lika mycket. Barn riskerar att fara illa om de tvingas välja sida eller vilken förälder de ska vara mest lojal med. När det gäller t ex boende kan barn lätt hamna i lojalitetskonflikter om de ska välja hos vem de vill bo. Var lyhörd för barnens vilja och önskemål, men var också noga med att låta dem få veta vilka förutsättningar som gäller.

Tänk på att ett barns sorg kan se annorlunda ut än de vuxnas och att reaktioner på separationen kan försvinna men också återkomma senare under barnets utveckling. Låt barnet uttrycka sina känslor.

Tänk på vart och ett av barnens behov. Det kan vara svårt när man själv kanske är mitt uppe i en kris/sorgearbete över sin separation, som ju också kan innebära kris och sorg för ett barn.

Västerås stads familjerättsgrupp kan erbjuda så kallade samarbetssamtal, det vill säga en möjlighet för föräldrar att träffas tillsammans med en samtalsledare för att lösa frågor om t ex vårdnad, boende och umgänge efter separationen.

Mer om Västerås stads familjerättsgrupp.

Kan jag vända mig till en psykolog för att få veta vad mina tonåringar vill?

Jag som tonårsförälder ligger i skilsmässa och ska på rättegång angående ensam vårdnad för mina tonåringar. Jag har svårt att veta vad de egentligen vill, kan jag vända mig till en psykolog?

Om en tonåring behöver prata med någon vuxen utanför familjen rekommenderar vi i första hand skolkurator, skolpsykolog eller liknande. Västerås stads familjecentrum eller barn- och ungdomshälsan kan också vara ett alternativ.

Om syftet med samtalet gäller att barn ska uttrycka vad de "egentligen vill" ska man nog komma ihåg att barn ofta är lojala mot sina föräldrar. Inte sällan säger barnet det som de tror att mamma eller pappa vill höra. Det kan därför vara svårt att ta reda på ett barns vilja. I ditt fall handlar det om tonåringar och de har oftast lättare att se till sina egna behov och veta hur de vill ha det. I fall där tonåringen lever med föräldrar som har svåra konflikter kan det även för stora barn vara svårt att självständigt uttrycka en egen vilja.

Västerås stads familjerättsgrupp för samtal med barn när de utreder vårdnads-, boende- eller umgängesfrågor på uppdrag av tingsrätt, och ibland även i samarbetssamtal. Varken i utredningar eller i samarbetssamtal använder de sig av psykolog för att ta reda på vad barn vill. Det är viktigt att komma ihåg att barn i samtalen med familjerättsgruppen får chansen att uttala sig. Med detta menas att de även har rätt att inte uttrycka någon åsikt, och istället lämna åt de vuxna att komma fram till en lösning som är bra för dem.

Mer om Västerås stads familjerättsgrupp.

Min tonåring har dålig självkänsla, vad kan jag göra för att hjälpa?

Min tonåring har en negativ självbild och är ofta ledsen och bekymrad för att bli vuxen. Som förälder försöker jag stötta men vet inte hur jag ska gå tillväga.

Tveka inte att kontakta någon professionell. Det är ibland lättare för ungdomar att prata med någon utanför familjen som de inte har någon relation till.

Du kan vända dig till skolkuratorn eller Västerås stads familjecentrum i området där du bor. Även hos ungdomsmottagningen kan tonåringar få hjälp till att förändra sin självbild.

Du som förälder kan hjälpa med att få tonåringen att se det hon/han är bra på. Prata med din tonåring om hon/han vill och diskutera vad hon/han vill ändra på och till vad.

Mer om Västerås stads familjecentrum.

UMO:s webbplats, en ungdomsmottagning på nätet.länk till annan webbplats

Hur ska man göra när tonåringen inte vill träffa den ena föräldern efter skilsmässan?

Hur ska man göra i situationen där tonåringen inte accepterar att föräldrarna skiljt sig? När den ena föräldern får skulden för allt och där tonåringen nu vägrar åka till den föräldern och dennes nya.

Det kan vara svårt för barn till separerade föräldrar att hantera flera stora förändringar som sker så snart inpå varandra. En separation mellan föräldrarna är svår nog, men något som barn lär sig acceptera när de fått sörja färdigt. Även att en av föräldrarna träffar någon ny är en stor förändring.

Föräldrar måste komma ihåg att det inte är barnen som valt en ny och att de behöver få anpassa sig till den nya situationen i sin egen takt.

Att tonåringen väljer att stå på den ena förälderns sida kan bero på flera orsaker. En orsak kan vara att tonåringen upplever denne som mest utsatt, ensam och mer behöver tonåringen. En annan infallsvinkel kan vara att det faktum att den andra föräldern träffat en ny gör skilsmässan mer definitiv och att han/hon därför får ut för tonåringens besvikelse. Många barn hoppas på en återförening, även om det inte är realistiskt. Att en förälder träffat en ny kan förstöra den förhoppningen.

Vänd er till Västerås stads familjerättsgrupp för stöd och råd. Där kan ni exempelvis få hjälp med att få igång ett umgänge.

Mer om Västerås stads familjerättsgrupp.

Min tonåring har "dåliga" vänner, vad kan jag göra?

Min tonåring har hamnat i slagsmål och jag misstänker att det har med en dålig umgängeskrets att göra. Vart kan jag vända mig för att få hjälp innan det blir värre?

Att tonåringen fått en dålig umgängeskrets är ett vanligt problem. Kontakta Västerås stads familjecentrum på ditt område och boka in en tid hos familjevägledning ungdom.

Det kan vara skönt att kanske komma först som förälder och prata igenom situationen och de funderingar man har runt sitt barn med någon utomstående. Därefter träffas hela familjen.

Att ta tag i situationen på ett tidigt stadium är viktigt. Då brukar det vara lättare att ändra på det som inte fungerar.

Mer om Västerås stads familjecentrum.

Är jag för överbeskyddande mot min tonåring?

Min tonåring har börjat gå på fester. Jag som förälder har nolltolerans när det gäller alkohol och min tonåring har accepterat det. Är jag för överbeskyddande med alla regler? Gör jag rätt eller hämmar jag min tonårings självständighet när jag alltid vill prata med föräldern till den som har fest och kolla om de vet om det?

Nej, du hämmar inte din tonårings självständighet. Du visar omsorg. Din tonåring verkar tycka att det är helt okej att du säger det du gör och ringer och kollar med föräldrarna.

Det hade varit bra om fler föräldrar gjorde så, för precis som du skrev så kan det hända mycket på fester som föräldrar inte känner till. Det viktigaste är att du har en öppen och rak kommunikation med din tonåring om hur du tänker, känner och varför du gör det du gör. Lyssna på tonåringens tankar och om du märker att han/hon har argument som du tycker är kloka så kan ni förhandla er fram till något som båda är nöjda med.

Lagar och regler

Om jag är orolig att ett barn far illa, kan jag då göra en anonym anmälan till socialtjänsten?

Den som utifrån sin yrkesverksamhet har en skyldighet att göra en orosanmälan har inte möjlighet att vara anonym. I övrigt kan den som kontaktar socialtjänsten välja att inte berätta vem man är och på så sätt vara anonym. Om den som kontaktar socialtjänsten säger sitt namn eller på annat sätt avslöjar sin identitet är socialtjänsten skyldig att anteckna detta.

Den som är berörd av anmälan kan begära ut uppgiften och det är endast om det finns risk för att anmälaren blir utsatt för "våld eller annat allvarligt men" som det finns en möjlighet att sekretessbelägga uppgiften.

Beslutet om att sekretessbelägga anmälarens identitet kan slutligen avgöras av domstol, vilket innebär att socialtjänsten aldrig kan garantera anonymitet när man känner till vem anmälaren är.

Vem kan göra en anmälan till socialtjänsten?

Alla som misstänker att ett barn eller en ungdom far illa bör göra en orosanmälan till socialtjänsten.

Den som arbetar i en verksamhet som vänder sig till barn och ungdomar samt personal inom bland annat hälso- och sjukvården har dessutom en lagstadgad skyldighet att ta kontakt med socialtjänsten vid misstanke om att ett barn eller en ungdom far illa.

Socialstyrelsens webbplats, med information om vad som gäller vid anmälan till socialtjänsten.länk till annan webbplats

Vilka lagar gäller vid vårdnadstvister?

Om en förälder vill ha gemensam vårdnad och den andra vägrar, vilka regler och lagar gäller då?

Det är bara tingsrätten som kan besluta om gemensam vårdnad om föräldrar själva inte är överens.

Västerås stads familjerättsgrupp kan erbjuda samarbetssamtal. Om föräldrar är överens kan familjerättsgruppen hjälpa till att upprätta ett avtal om gemensam vårdnad. Ett avtal som familjerättsgruppen har godkänt har samma verkan som en dom i domstol.

Mer om Västerås stads familjerättsgrupp.

Gäller barnporrlagen när ungdomar filmat eller tagit kort på varandra?

Idag har många unga sex innan de fyllt 18 år. De lever också med mobilen i handen och även om det kanske inte är jättevanligt händer det att ungdomar filmar och tar kort när de har sex. Om de då är yngre än 18 år, räknas det då som barnporr?

Den 1 januari 2011 skärptes lagen om barnpornografibrott. Man kan enkelt sammanfatta lagen genom att säga: Det är inte okej att fotografera/filma för att sedan lagra och sprida bilder eller filmer på någon som är under 18 år.

Någon form av samtycke finns inte. Vid ett eventuellt åtal i denna fråga så kan tingsrätten se vissa förmildrande omständigheter om parterna är unga tonåringar då detta ägde rum.

För att slippa tråkigheter i framtiden är det bäst att låta bli att fotografera/filma eller att låta sig fotograferas/filmas.

Vad är det längsta straff en tonåring kan få?

Maxstraffet är sluten ungdomsvård i fyra år.

Har man fyllt 18 år är det fängelse och då beror straffet på hur allvarligt brottet är.

Webbplats för polisen i Västmanland.länk till annan webbplats

Brott

Hur länge syns man i belastningsregistret?

Min tonåring har fått böter för ringa narkotikabrott. Hur länge syns detta i registret? Hur blir det med körkortet? Finns det prickar och hur länge finns de kvar?

För unga personer som vid något tillfälle gjort sig skyldiga till brott kan registrering i belastningsregistret få långtgående konsekvenser. Möjligheter till utlandsstudier, att beviljas körkort och få vissa anställningar kan under lång tid påverkas av anteckningar i registret.

Uppgifter om böter tas bort efter fem år efter bötesbeslutet. Nya brott kan medföra att de angivna gallringstiderna förlängs.

Vad händer om min tonåring uteblir från kriminalvårdens möten?

Naturligtvis kan man vara sjuk eller få förhinder. Men om man regelbundet uteblir så vidtas åtgärder, som samtal med kriminalvårdsinspektören eller Övervakningsnämnden.

Vid fortsatt misskötsamhet kan t ex skyddstillsynen undanröjas och man får fängelse istället.

Kriminalvårdens webbplats.länk till annan webbplats

Vad händer när man inte är straffmyndig och begår ett brott?

Om man vill fördjupa sig i detta så regleras denna lagstiftning i LUL §31:1. Sammanfattningsvis kan man dock säga: Eftersom man inte är straffmyndig så inleds inte någon förundersökning och man kan då inte dömas till någon påföljd. 

Om brottet som begås är mycket grovt så ska polis/åklagare inleda en utredning för att klargöra omständigheterna kring brottet. Det kan exempelvis vara om det föreligger betydande ersättningsanspråk eller att den unga gärningsmannen begått flera brott av allvarligare slag.

Socialtjänsten kan begära att polisen gör en utredning om det kan antas ha betydelse för att avgöra behovet av sociala insatser. Förutom detta så gör socialtjänsten egna utredningar där de kallar den unga personen för att göra en bedömning om eventuella insatser.

Är den unga under 12 år så ska det vara synnerliga skäl om polis/åklagare utreder detta, ärendet är helt och hållet i socialtjänstens ägo.

Vad gäller ersättningsanspråk som ställs mot en person under 15 år så kan den unga bli ersättningsskyldig. Detta är en civilrättslig fråga. Enkelt uttryckt så kan man trots att man är under 15 år får betala för de skador man åsamkat.

Kriminalvårdens webbplats.länk till annan webbplats

Spel

Är det skadligt att spela för mycket datorspel?

Min tonåring spelar World of Warcraft och andra onlinespel flera timmar varje dag, är det skadligt på något sätt?

Så länge spelandet inte har tagit över spelarens liv så kan spelaren lägga många timmar i spelet utan att för den skull må dåligt av det. Just spelet World of Warcraft kräver mycket engagemang och tid om man ska bli bra inom det och för de flesta onlinespelare så är det ett kul nöje, en hobby som alla andra.

Det finns dock en del spelare som inte kan sluta spela och det är dessa som behöver hjälp för att ta sig ur det. Om spelaren sköter skola, arbete, har kvar tidigare intressen, umgås med kompisar, sköter hygien och mat som tidigare så bör det inte vara någon fara. Men märker du att din tonåring allt mer sitter vid datorn för att spela och att allt annat blir oviktigt och bortprioriterat kan det vara en varningssignal för att spelandet tagit över helt.

Om du är osäker och känner att du behöver hjälp finns det mycket kompetent personal som kan hjälpa dig via Stödlinjen för problemspelande.

Stödlinjens webbplats.länk till annan webbplats

Hur hjälper jag min tonåring ur ett spelberoende?

Min tonåring har inte längre några vänner och struntar i skolan. Hon/han lägger alla sina pengar på spel och sitter vid datorn precis hela tiden. Hur kan jag få min tonåring att förstå att hennes/hans liv håller på att rasa?

Spelberoende är lika komplicerat som missbruk av alkohol och andra droger. Spelandet är inte längre bara ett tidsfördriv och det är troligen inte så lätt att sluta.

Västerås stads missbruksmottagning vänder sig till dem som spelar om pengar och kan erbjuda behandling. Men även du som är anhörig kan få råd och stöd.

Mer om Västerås stads missbruksmottagning.

Vad gör jag när min tonårings datorspelande går ut över andra behov?

Min tonåring spelar spel hela nätterna. Jag är ensamstående och jobbar natt och har därför inte alltid koll. Min tonåring äter och dricker bra men slarvar med hygienen och vissa gånger går hon/han inte alltid på toaletten vid behov, vad ska jag göra?

Vi förstår att ni hamnat i en mycket jobbig situation som är svår att styra över. Datorspelandet har fått en sådan betydelse för din tonåring att hon/han blir helt uppslukad av spelet och tappar förmågan att tillgodose sina egna behov.

Kontakta er familjeläkare för att avskriva eller konstatera eventuella fysiologiska åkommor. Be också om en remiss för samtalsrådgivning eller ta själv kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin. Din tonåring behöver hjälp.

Du kan också kontakta Västerås stads familjecentrum i ditt bostadsområde och få hjälp vidare.

Mer om Västerås stads familjecentrum.

Webbplatsen 1177 med information om barn- och ungdomspsykiatrin i Västmanland.länk till annan webbplats

Kontakta oss

Ammi Karlsson Pye

Samordnare alkohol- och narkotikaprevention

För mer information om Västerås stads förebyggande arbete mot droger, kontakta samordnaren.

Telefon: 021 - 39 78 51

Det här händer i Västerås

  • Europeiska trafikantveckan

    Var med på Europeiska trafikantveckan den 16-22 september. Vi inleder på lördag med fria bussresor i hela Västerås kommun.

  • Anhöriggrupp på Missbruksmottagningen

    Är Du anhörig till någon som har problem med beroendeframkallande medel som alkohol, narkotika/läkemedel? Vill du träffa och prata med andra i liknande situation?

  • Kurs i återfallsprevention i september

    Vi vänder oss till Dig som missbrukat alkohol eller droger och idag har en kortare eller längre tids nykterhet/drogfrihet som Du vill ha hjälp att behålla. Vi erbjuder en kostnadsfri kurs som ökar Dina kunskaper om olika risksituationer och som lär dig att undvika eller hantera dessa situationer på ...

Nytt i Västerås

  • Arbetet med Sjökrogen fortsätter

    Sedan fastigheten med Sjökrogen vid Västerås gästhamn brann har Västerås stad arbetat med att tomten ska åtgärdas, röjas eller återställas. Tyvärr har det kommit att ta en del tid för frågan att komma fram till slutet av processen.

Hjälpte informationen på denna sida dig?