Logotyp
Visa sökformulär

Program och planer för miljö och klimat

Vi vill skapa ett långsiktigt hållbart samhälle som kan ge
många människor ett gott liv. Västerås växer i snabb takt och det 
ställer krav på politikerna att de tar sitt ansvar. Men även på alla oss 
som lever och verkar i denna vackra Mälarstad. Miljöprogrammet tillsammans med klimatprogram och handlingsplanen för klimatanpassning
visar hur vi ska arbeta med dessa frågor för framtiden.

Arbetet med klimatanpassning i Västerås stad

Illustration klimatanpassning för Västerås stad

Klimatanpassningens utmaningar och komplexitet.

Klimatanpassning är förberedelser för samhället till klimatförändringar som vi inte kan förhindra i framtiden.

Västerås stads målbild år 2050 är att kommunen är anpassad för de kommande klimatförändringar som förväntas 2100. Så att medborgarna kan känna sig trygga och säkra.

Planering och utveckling av kommunen Västerås har skett med hänsyn till kommande klimatförändringar. Västerås stads förvaltningar och bolag har anpassat sina verksamheter till ett förändrat klimat.

Arbetet med att uppfylla målbilden leder indirekt till att staden kan dra nytta av klimatförändringens positiva konsekvenser och minimera framtida olyckor, händelser och kostnader kopplade till klimatförändringarna.

För att strukturera arbetet finns en Handlingsplan för klimatanpassning i Västerås stad.PDF Handlingsplanen ska med ett klimatfokus svara upp mot det övergripande målet, att Västerås ska vara attraktivt och hållbart ur ett socialt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt perspektiv.

Klimatförändringar och/eller extrema väderhändelser som Västerås stad har ett extra fokus på:

  • Ökad nederbörd till exempel skyfall
  • Ökad temperatur till exempel värmeböljor, torka eller skogsbränder
  • Förändrade flöden i sjöar och vattendrag till exempel ökad risk för översvämningar
  • Stigande havsnivåer

De förväntade klimatförändringarna fram till år 2100 är bland andra följande:

  • Tydlig ökning av årsmedeltemperaturen med cirka 3-5 grader. Störst uppvärmning sker vintertid med upp mot sex grader.
  • Värmeböljor från 2 till 18 dagar per år. Perioder av extrem värme ökar.
  • Behoven av kylning ökar. Hittills har behoven av kylning varit små i Sverige. Behovet av energi för kylning förblir dock mycket litet i jämförelse med uppvärmningsbehovet, även i framtiden.
  • Årsmedelnederbörden ökar med cirka 15-20 procent. Nederbörden ökar under vintern och våren.
  • De kraftiga regnen beräknas öka. Högre höst- och vinterflöden och lägre vårflod. Lågvattenperioden blir längre och med lägre flöden.
  • Svartån har något ökade tillrinningar.
  • Medelvindhastigheterna har minskat under 1900-talet. Framtiden är osäker.
  • Vegetationsperioden, den period under året då det är tillräckligt varmt och fuktigt för att växterna ska växa, kommer att förlängas med 50-80 dagar.
  • Tidsperioden då vi har ett snötäcke minskar med upp till 60 dagar. Mindre is på sjöar och vattendrag.
  • Antalet dagar med låg markfuktighet ökar i framtiden, vilket ger torrare marker. Från dagens cirka 15 dagar till 25-30 dagar eller i värsta fall 35-45 dagar mot slutet av seklet. Det innebär en ökad risk för bränder i skog och mark.
Hjälpte informationen på denna sida dig?